22 juli 2013 kl 19:02
Jo, det är lite si och så med hälsandet, jag nickar alltid och säger "hej" men det är inte alltid man får gensvar.
Tänker att det är som för motorcyklister (har själv varit en, men kör inte hoj just nu), man känner sig som en lite speciell grupp, annorlunda, man har den där lilla extra friheten och tänker när man möter en likasinnad: "Det är du och jag, kompis, vi som njuter lite mer av livet just nu."
Så känner jag mig som löpare, och så tänker jag när jag möter någon som springer: "Det är du och jag kompis, vi som njuter lite mer av livet just nu." (Eller, ja, man är väl trött och svettig just då, men ni fattar vad jag menar ;)
Därför hälsar jag.