Löpning • Kom igång • 13 inlägg • 5631 visningar •

Lite tips.

Göran Karlsson
1960 • Örebro
#1
•
24 juni 2013 - 21:51
Gilla
Hej!
Först lite bakgrund om mig, i Oktober -12 så vägde jag 98 kg på mina 176 cm, lackade då ur på mig själv och började med viktväktarna, i november köpte jag ett löpband där jag började med att gå för att sedan jogga, i början orkade jag jogga ca: 1-200 meter, när sedan den förhatliga snön till slut lämnade oss så tog jag mig ut i spåret, har sedan April ökat längd och fart succesivt, försöker köra ett pass minst varannan dag, varvar med ett intervallpass då och då, idag väger jag 72 kg och gjorde i helgen min första "tia" sedan lumpen -79, men jag vill ju kunna springa längre och gärna lite fortare, vad ska man lägga krut på mängd och intervall i lika delar eller mer mängd och ett intervallpass då och då?
Inser ju att jag famlar i mörkret när det gäller att lägga upp ett vettigt träningspass och nu när jag nått mitt mål att springa milen under timmen så vill man ju gärna sätta ett nytt mål, så varför inte ett halvmaraton :)

Keep on jogging out there!
Göran.
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#2
•
25 juni 2013 kl 09:33 Redigerad 25 juni 2013 kl 09:36
Gilla
Grattis till milen under timmen!

Jag tycker mängd är viktigare än intervaller så mer mängd och ett intervallpass då och då är mitt förslag. När du springer långt kan du springa långsammare för att orka den längre sträckan. Blanda gärna med kortare lite snabbare pass. Klarar du springa en mil på en timme så kan du troligen redan springa en halvmaraton om du vill men det är ju ett bra mål att också genomföra.

Måste också säga att det var imponerande att gå ner från 98 kg till 72 kg! Har själv gått ner från 116 kg till 94 kg så jag har lite kvar att ta av men jösses vilken skillnad det gör på orken när man blir lättare! Jag hoppas också klara milen på en timme i år, men ännu är jag inte riktigt där.

Edit: Jag kollade din träningsdagbok. Ja du har bra hastighet men du springer inte särskilt långa distanser så för att fixa halvmaraton bör du springa flera långa pass och mer mängd.
B Herman Hermansson
1954 • Högsjö
#3
•
25 juni 2013 kl 11:27
Gilla
Mitt tips skulle då vara att du sänker farten rejält.Med ca 6min/km så kommer du mycket längre.Dom korta passen kan gå lite snabbare.Kom ihåg att vila efter långpassen.Så ta ner tempot så har du halvmaran tidigare än du tror.Farten brukar komma av sig själv då benen blir starkare. Enastående viktnedgång måste jag säga!
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#4
•
25 juni 2013 kl 11:34
Gilla
Hej Göran,
Precis som Ronny säger anser jag att det bästa sättet att utvecklas är variation. Kroppen är världsbäst på att anpassa sig till det vi utsätter den för. Springer vi 8 km i 5:30 tempo "alltid" blir vi bra på just detta. Kroppen är även mycekt anpassningsbar, och utsätter vi den för stress - träning utanför det den är van vid - anpassar den sig till det.

Det allra viktigaste är att etablera en vana där träningen blir en naturlig del av vardagen. Detta har du gjor mycket bra, samtidigt som din vikt är anpassad till dina leder och ligament, så nu kan du utmana den lite mer.

Jag brukar förespråka ett snabbt, ett långt och ett skönt pass pr vecka.
Det snabba kan vara 3-8 km tempo, intervaller, fartlek och liknande.
Det långa beror på träning, men för dig skulla jag nog säga 10km, och uppåt, ökande succesivt med kanske 500m-1km/vecka, med viloveckor emellan.
Det sköna är för mig ett pass utan någon annan plan än bara att njuta av naturen, hitta et behagligt tempo och känna glädjen av att kunna springa.

Så lägg in lite variation, vad gäller lite tuffare pass förespråkar jag fartlek - ett pass där du lägger in farthöjningar där du känner för det.

Tänk även på att inte öka både fart och längd för mycket - det kan bli skador av det.

Varannandagträning är helt perfekt, känn efter hur kroppen mår och ta det lugnare ifall du är trött, eller vila elt en extra dag.

Anmäl dig till en halvmara, sent på hösten och träna mot det!

Lycka till
Göran Karlsson
1960 • Örebro
#5
•
25 juni 2013 kl 19:57
Gilla
Tack för alla tipsen :)
Ronny// grattis själv till viktnedgången, visst är det skönt att slippa dessa kilon i vardagen.

Har märkt på mig själv att jag "stressar" i löpningen, speciellt om jag har "fel" musik i lurarna och om jag har kilometerredovisning på runkeeper, hör jag att det är en snabb tid vid två km så snabbar jag gärna på lite och är då rätt slut vid tre km, nu har jag börjat att ställa in redovisning av den sträcka jag tänkt springa, idag satte jag den på fem och sedan försökte jag verkligen att hitta ett bra och skönt tempo, det blev väl inte hundra men jag hade inte maxpuls efter målet i alla fall..

Har även tänkt att börja gymma lite, har ett rätt tungt och påfrestande jobb för handleder, axlar och rygg, behöver nog bygga upp muskler så att man inte rycker sönder sig totalt, vad tror ni om att lägga in detta mellan löppassen, blir inte träning ála Arnold utan mer förebyggande och stärkande samt simmning för rörligheten i axlar och leder.
Mattias Eklund
1980 • Åby
#6
•
26 juni 2013 kl 16:01
Gilla
Jag brukar rekommendera tre pass i veckan, ett intensivt (intervall, snabbdistans eller liknande), ett med fokus på att vara ute länge och sen ett för dig normalt distanspass... går ypperligt att kombinera med styrketräning om du som du själv säger undviker arnold-träningen :)

Komplettera med mycket sömn och bra mat så kommer du nog inte ha några som helst problem att klara en halvmara inom redan ett par månader.
Göran Karlsson
1960 • Örebro
#7
•
26 juni 2013 kl 19:08 Redigerad 26 juni 2013 kl 19:10
Gilla
Tackar för råden mattias, jag kommer att regga mig för ett årskort på Gustavsvik här i stan, där ingår tillgång till gym, spinning, bad och upplevelsebadet, känns som att det blir en bra kombo att springa 3-4 dagar i veckan sedan köra lite gym och simmning däremellan..
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#8
•
27 juni 2013 kl 11:49
Gilla
Göran - verkar som du har en mycket bra plan för et "nytt" liv. At komplettera löpning med simning och styrketräning är superbra.

Tänk dock på att träningen bryter ner och att det är vilan och maten som bygger upp. Energi och överskott är viktiga moment för att hålla motivationen uppe, även genom de lite tyngre delarna av säsongen. (Vill inte vara sura farbrorn här, men ofta finns det mycket entusiasm i början, med den risken att det blir skador, och man kommer av sig.)

Genom att lyssna till kroppen, bygga sakta och vila gott, har du alla förutsättningar att få ett hållbart och aktivt liv :-)
Göran Karlsson
1960 • Örebro
#9
•
27 juni 2013 kl 19:44
Gilla
Tack för rådet Tom-Ingar, vill kanske inte kalla det plan, men något var tvunget att göras och då får man rätta sig efter vad kroppen talar om för en, hade t.ex. ett blodtryck på 148/112 och en vilopuls på 68 samt att blodfetterna var skyhöga i oktober 2012, (fick massa piller av doktorn för att få ned detta) i dag ligger jag på 119/79 och 44 i vilopuls och helt normala värden för blodfetterna (taget maj i år) och detta trots att läkaren påtalade att få ned dessa värden var mycket svårt.

Den första entusiamen har nog gått över till att jag mår bra av att träna, jag känner mig för första gången på trettio år som en frisk människa, jag mår bra, har ork och har mer energi rent allmänt nu mera.
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#10
•
27 juni 2013 kl 22:33
2 Gilla
Imponerande Göran.
Jag upplevde samma sak i 2007 när jag i en ålder av 33 andades som en val efter att ha sprungit (lubbat) efter dottern på 4 som skulle lära sig cykla. Jag såg mig själv 5 år in i framtiden som en riktig soffpotatis som inte kunde vara en aktiv pappa och vara med på barnens aktiviteter, som en förebild för dem.

Idag står jag 6 år äldre, i bra form utan några begränsningar, med massa energi och vet att det är jag som bestämmer hur länge jag kan vara en förebild.

Jag har gått på min del av skador, genom att träna oklokt, och vet hur jobbigt det är att komma tillbaka och hur frustrerande det är att vilja men inte kunna.

Jag är riktigt imponerad över din ändring i ditt liv och vill endast ge några råd i all välmening för att du inte ska behöva göra om samma misstag i ivern över att allt går bra och det går kontinuerligt framåt :-)

Kämpa på, träna klokt och det finns inga begränsningar! Vi som varit där vi inte vill vara vet hur skönt det är att vara aktiva och stolta över oss själva!

Mvh Tom-Ingar
Göran Karlsson
1960 • Örebro
#11
•
27 juni 2013 kl 22:57 Redigerad 27 juni 2013 kl 22:58
Gilla
vad glad man blir av alla snälla råd, jag suger åt mig dom som en svamp ska ni veta:)
Härligt att läsa om din "förvandling" Tom-Ingar, det enda jag ångrar grymt är att jag inte kommit till insikt föränn nu, har gått i trettio år och tyckt att de där extra kilona gör ju inte så mycket, men de där rackarna får många kompisar under åren och till slut så sitter man där med en övervikt som är ohållbar, antingen skiter man då i det låter det vara och drar på sig diverse följdsjukdomar, eller så tar man tag i det och försöker göra en 180 graders vändning och lägga om sitt liv.

Det där med skador och olika smärtor kommer med 100% säkerhet att drabba mig också, därav min lilla plan (jo där har jag en faktiskt) att börja simma som kombo till löpningen, simmning är väl en rätt bra ersättningsträning när/om det skulle bli någon skada har jag förstått, då behöver man kanske inte bli sittande i soffan och fetta till igen..

Göran
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#12
•
28 juni 2013 kl 11:03
Gilla
Helt rätt Göran.
Löpningen, i synnerlighet på asfalt, är väldigt enformigt för musklerna och lederna, och det är ju bara en del av kroppen som aktiveras. Simning är ett väldigt bra komplement, så är även styrketräning.

All träning är bra träning, men den bästa träningen är den som blir av!

Kämpa på!
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#13
•
2 juli 2013 kl 20:50
Gilla
För mig var det också högt blodtryck som fick igång mig. Det är nere på normala nivåer nu (med hjälp av både motion och medicin).
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.