Löpning Träning 36 inlägg 11617 visningar

Är lidingöloppet lika tufft som

Anders Fridolf
1973 • Sollentuna
#1
11 juni 2013 - 10:14
Gilla
Ursvik extreme?

Jag är anmäld till lidingöloppet i höst och försöker bilda mig en uppfattning om hur krävande det är.

Sprang ursvik extreme 15km för lite sen och undrar om det är någon som kan hjälpa mig att jämföra sträckan med lidingöloppet?

lidingöloppet är ju 30km så det i sig är ju jobbigare :)

Extreme var ju rätt extrem med många upp och nedförsbackar och rötter och stenar i spåret.

Någon som sprungit båda?





< < < 1 2 > > >
1967 • www.sapiens.se
#2
11 juni 2013 kl 10:19
Gilla
Tidigare har vi brukat höfta med att man klarar av att hålla samma fart på LL som på XTremen. Trots att det är dubbla sträckan.

Men eftersom du bor i Stockholmstrakten skulle jag rekommendera dig att åka ut och provspringa LL-banan. Det är det bästa sättet att få en egen uppfattning om den.
Magnus Reimer
1965 • Kristianstad
#3
11 juni 2013 kl 10:47
Gilla
Min erfarenhet från LL är att det kan var lurigt under andra milen där det delvis är lite mindre kuperat och man kanske ligger aningen för högt i tempo vilket sedan redan vid ca 20 då det är lite kuperat börja slita och sista milen då kan bli ganska jobbig :-)
1976 • Västerås
#4
11 juni 2013 kl 11:15
Gilla
Är lidingöloppets bana utmarkerad året runt? Jag tänkte mest så att man hittar om man skulle få för sig att testspringa banan.
1965 • Kungsholmen
#5
11 juni 2013 kl 11:23
Gilla
Banan är permanent markerad men det finns några ställen ( ett par km efter Lidingövallen) där det är lite glest med markeringar tycker jag.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#6
11 juni 2013 kl 11:45
Gilla
http://youtu.be/jcpJig8nMKk

En kille här på Jogg (Johan I) som sprang i höstas med GoPro-kamera på huvudet. Man kanske inte riktigt får en känsla för hur branta backarna är, men hyfsat ändå.

Vissa delar av Lidingöloppet är väldigt tuffa, som t ex partiet mellan 16-19 km ungefär, det partiet vi brukar kalla "Tvättbrädan". Inga långa, men väldigt många korta och branta backar. Sista milen är rätt tuff med tre långa branta backar.

Ursvik Extreme är nog en betydligt tuffare bana, men som sagt, Lidingö är längre.

Vill man provspringa hela banan är mitt tips att man tar bilen till Grönsta gärde. Sedan joggar man bort till Koltorp där starten går. Sedan finns det km-skyltar uppsatta hela vägen till mål (som är Grönsta, där du parkerat).

Det kan dock vara svårt på vissa ställen att springa rätt eftersom banan inte är mer uppmärkt än varje km. Så det kanske är bra att försöka springa med någon som sprungit tidigare eller känner till banan. Eller ha med sig en karta.

Det anordnas också testlopp av banan några veckor innan loppet som man kan vara med på.
Fredrik Ljunggren
1969 • Luleå
#7
11 juni 2013 kl 12:06
Gilla
Jag har aldrig sprungit LL men har vissa funderingar på att göra så i år. Ni som har erfarenhet, vilken km-tid är rimlig på LL i förhållande till km-tid på Stockholm marathon?
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#8
11 juni 2013 kl 12:13
Gilla
Fredrik, ungefär samma brukar man säga. Men sen skiljer det sig naturligtvis beroende på hur bra man är på att springa i backar, uthållighetsprofil osv.
1954 • Falun
#9
11 juni 2013 kl 12:53
Gilla
Gabriel, "Tvättbrädan" har jag aldrig hört förut. Men en bra beskrivning. Där tog jag slut på mitt debutlopp på tidigt 80-tal.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#10
11 juni 2013 kl 13:11
Gilla
Leif, ja det är så vi säger här ute på ön :-)

Det är verkligen ett kritiskt parti, för man är fortfarande rätt pigg där och då är det lätt att man trycker på uppför backarna, men när man har gjort det 10-12 ggr så är man inte lika pigg sen längre. Så får man sota för det i Grönstabacken och ännu värre i Abborren och satans mycket i Karins backe.

Så man måste tassa lätt uppför backarna och försöka hålla bra fart utför.
1971 • Nykvarn
#11
11 juni 2013 kl 13:15
Gilla
Bra tips för en förstagångslöpare Gabriel! Har en bild av att första milen är lättlöpt, andra är tuff i slutet precis som du skriver och att sista milen är relativt lätt förutom de tre långa, tuffa backarna vid Grönsta vid 20 (?) km , Abborrebacken 25 (?) km och Karins backe vid 28 (?) km. Stämmer det?
Jens Boisen
Stockholm
#12
11 juni 2013 kl 13:16
Gilla
Jag skulle säga att 2 varv på extremen är tuffare än lidingö, första 15 på lidingö är ju egentligen rätt snälla o behagliga men sen så
suger ju 16-19 riktigt rejält i benen med upp-ner hela tiden o det tar sen ut sin rätt sista 10. Där dyker ju sen ev kramp o annat upp om man inte druckit tillräckligt etc.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#13
11 juni 2013 kl 13:23
Gilla
Staffan, ja det stämmer rätt bra. Men det finns backar på första milen som är rätt tuffa också, men man tänker inte så mycket på dom när man är pigg. T ex hela stigningen upp i Killingebacken (nästan precis där jag bor) och sedan en riktig monsterbacke vid 6 km ungefär.

Men helt klart så är andra halvan av loppet betydligt tuffare än första.

Så de lärda tvistar om hur man ska disponera loppet bäst. Jag har verkligen sett ytterligheterna, allt från dom som bombar på allt dom har i början och sedan tappar på slutet, men ändå håller ihop det så pass att de får en bra tid, till de som springer med negativ split och springer sista milen flera minuter snabbare än första.
1971 • Nykvarn
#14
11 juni 2013 kl 13:26
Gilla
Tack Gabriel!

Malin Ewerlöf, som både sprungit loppet bra och bor liksom du på ön, rekommenderade absolut jämn fart hela vägen vid en fråga om upplägg förra veckan :-)
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#15
11 juni 2013 kl 13:35
Gilla
Staffan, ja jämn fart är säkert bäst. Men jag blir oerhört imponerade av dom som springer med negativ split och jag tror inte det är så dumt om man vågar. Tänk att komma in på sista milen med ordentligt med kräm i benen och sen bara kötta allt man har, springa om massvis med folk osv. Det borde funka rätt bra ändå att springa så eftersom loppet bara är 3 mil. På ett marathon är det svårare eftersom man är tom på glykogen i slutet nästan hur man än gör, eftersom det är så långt.

Men det kräver nog att man sprungit loppet ett par gånger för att göra så. Som förstagångslöpare är nog jämn fart det absolut bästa. Vad satsar du på att hålla Staffan? 4:16 min/km?
1978 • Arboga
#16
11 juni 2013 kl 13:37
Gilla
Även jag har gått på niten att trycka på under tvättbrädan. Till årets taktik gäller följande:
0-5km: Lungt, strax över förväntadnittfart, inte trasla in mig i några köer eller bli trampad på tårna.
5-15km: pinna på lite, kanske 10s under förväntad snittfart
50 - 20: lungt igen: ligga på snittfart eller 5s över. Inte plocka placeringar i motluten även om det går.
20-30: överleva, komma i mål :)
1971 • Nykvarn
#17
11 juni 2013 kl 13:38 Redigerad 11 juni 2013 kl 13:37
Gilla
Det är klart att det är silvermedaljen som är målet Gabriel, efter att ha klarat sub3 på maraton. "Planen" är lite längre pass nu i sommar istället för ganska korta fartpass jag kört en del nu i vår. Längre kuperade "snabbdistanser" i 4:30-fart tänker jag också köra i vårt tuffa lokala motionssspår, lär vara bra LL-träning enligt dem som sprungit! (Sorry för Off-topic...)
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#18
11 juni 2013 kl 13:45
Gilla
Staffan, silvermedaljen grejar du lätt. Tycker du ska satsa lite högre :-)
Anders Fridolf
1973 • Sollentuna
#19
11 juni 2013 kl 13:49
Gilla
Bra tips att testa banan innan :)

Ska försöka mig på det under sommaren någon gång.

Får leta rätt på någon som hittar där bra :)

Jag siktar på att köra extreme några ggr till då jag bor i Sollentuna bara tre km från extreme. Jag kommer visserligen in på mitten då, men det har mindre betydelse.
1965 • Kungsholmen
#20
11 juni 2013 kl 14:00
Gilla
Jag har sprungit två LL30 med jämn fart (kanske t.o.m negativ split 2010) och en gång då jag kroknade totalt redan efter 15km. Jag kan starkt rekommendera det jämna tempot :-)
Det är en sån njutning att ha kraft kvar i Aborren och Karins backe att orka springa hela vägen och sen avsluta med driv i steget.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.