3 juni 2013 kl 22:41
Förr var idrottandet och idrottsintresset drivet av ungarna själva. Man träffades spontant och lirade boll, puck eller lektävlade om att springa snabbast, eller hoppa högst och längst. Om intresse och begåvning fanns sökte man sig själv till en klubb och färdades själv till aktiviteterna. Idag är allt föräldradrivet och ställer de inte upp rasar korthuset.
Fick besök av den nya tidens familjefar med den nya tidens idrottsbarn i helgen. Mitt i kaffet får han ett argt telefonsamtal och får hasta iväg två mil för att skjutsa sin 14-årige elitsatsande son till en match som började om 20 min.
Att cykla 3 km till planen dög inte.
Att åka tunnelbana tre stationer och gå en km dög inte
Att bli skjutsad och komma försent till matchstart var dock helt OK
En liten tankeställare om idrott, curling och egen drivkraft...