5 maj 2013 kl 09:08
Redigerad 5 maj 2013 kl 09:08
Jag måste erkänna att jag i år tillhör dom som stirrar på alla löpare som passerar mig. Nära eller på avstånd.
I mina tankar vill jag slänga fram mina kryckor (Albert & Herbert) och låta alla löpare snubbla på dom..... Och det endast för att jag är sååååå himla avundsjuk på alla som kan springa.
Nä, så elak är jag förstås inte MEN grymt avvis är jag iaf. Stelopererade ryggen för 3 månader och för 3 veckor sen fick jag ett rejält bakslag när jag skulle börja träna utan A & H (kryckorna) och fick börja om nästan från början. Livet känns enormt tungt just (och då inte bara i kilona som smyger sig på nu oxå)
Äsch, det som inte dödar, det härdar. Så gott folk: Låt mig presentera er för stålkvinnan. Hihihi
Mattias A: Hade gärna varit med inne på bolaget för att höra dig pusta fram "vätskebrist" :-)