24 juli 2008 kl 16:05
Nu tror jag nog att många människor kommer att protestera mot min metod som jag presenterar här nedan, men den fungerade bra för mig.
Andreas, så här va. Som många andra här ovan så har jag också en historia av övervikt. Jag är 182 cm lång och vägde efter julen 2005 någonstans runt 98 pannor. Jag kände att vågen inte fick snurra runt på tre siffror och insåg att något måste göras. Innan hade jag aldrig lagt speciellt många tankar åt min vikt eller min kost men nu kände jag att det fick vara nog.
Jag började läsa på om näringslära, proteiner, kolhydrater - you name it. och sedan lade jag upp ett eget program som jag snöt ur näven och som jag baserade på vad jag läst och allmänt sunt förnuft.
Det jag gjorde först var att skaffa mig 1, en digital hushållsvåg, 2 en tabell med kalorivärdesindex på alla livsmedel jag använde och 3, köpte mig ett träningskort på Friskis (där jag tidigare aldrig satt min fot).
Därefter så gjorde jag såhär.
Maten: Jag räknade all, för annars skulle jag ha fuskat. Jag hade min miniräknare, min hushållsvåg och mitt energivärdesindex och fördelade ut mellan 1500 och 1800 kalorier på fyra måltider jämnt fördelade över dagen.
Exempel:
- 08.00 - frukost - kunde vara 1,5 portion havregrynsgröt, en banan, och ett ägg ca 400 kal,
-12.00- lunch, en burk tonfisk, 50 g bulgur, ett ägg, en morot, ca 400 kal, middag.
- 16.00 - Broccoli, kyckling, grön parika, kikärter, ca 400 kal.
- 20.00 - två skivor mjukt sportbröd med keso och en varsin skinkskiva på, ca 400 kal.
Förutom detta så drack jag kaffe, ( men kom ihåg, ingen mjölk eller socker eller andra kaloritjuvar. Hade jag i mjölk i kaffet, ja då fick jag räkna med mjölkens kalorier till dagens totala intag också...)
Japp - En man skall få i sig någonstans runt 2500 till 3000 kalorier om dagen i normala fall, men det sket jag helt enkelt i, och jag överlevde. Det viktiga för mig var att få bort allt onödigt och lära mig vad jag blev mätt på inom dessa kalorigränser. Mestadels handlade det om proteiner och gröna grönsaker. Kolhydrater sorterade jag bort av rent empiriska skäl, inte för att jag ville köra GI. Det blev bara så rent automatiskt.
Träning. Ett normalt träningspass för mig var 30 minuter träningscykel, 30 min löpning på löpband ( till en början bara promenader (6,5 - 7 km/h) på löpband i max uppförslut), 30 minuter roddmaskin eller crosstrainer. Denna träning höll jag på med ca 4 ggr vecka.
Däremellan tog jag snabba promenader.
Det som hände var att jag tappade mer än ett kilo i veckan. Jag var ganska lättretlig till en början och sjukt sugen på godis, så jag hade en deal att jag fick äta normalt (inte svulla) varje söndag och äta en sjukt god kanelbulle. Det var det som gjorde att jag kunde motivera mig i veckorna. Resultatet var att jag tappade 20 kilo på lite mer än två månader!!! Jag kom alltså ned till 78 kilo, så jag nådde mitt mål.
När jag vägde 78 kilo så hade fettet försvunnit på fel ställen i vissa avseenden. Baken var dränerad och det gjorde ont att sitta på för hårda stolar, men likförbannat så var det kvar lite på magen, men men.
Idag pendlar jag mellan 81 och 85 och trivs ganska bra med min vikt. Jag äter normalt, men har lärt mig att tänka på att äta regelbundet och inte för mycket. Det var det som var min akilleshäl - jag åt för mycket - som jag tror att många gör.
Så det enkla tipset jag kan ge(, om du är beredd på att vara på dåligt humör i någon månad...) är att lägga dig på ett litet kaloriunderskott i din kost till en början (kanske 2200 kalorier?) och träna tills dess att du gått ned 5 kilo och sedan gå upp till normalnivå i kosten (och kanske ha en dag med normalkäk för att det inte skall kännas som att du svälter). Så funkar min kropp i alla fall och jag har inget vetenskapligt stöd för det annat än att det handlar om förbrukad energi och intagen energi.
Däremot så avråder jag till att gå ned så snabbt i vikt som jag gjorde. Det har bara att göra med min tjurskallighet. ;-)