18 oktober 2012 kl 19:59
Redigerad 18 oktober 2012 kl 20:12
Förr sa man att det förutom långsamma fibrer fanns två undergrupper av snabba fibrer där den ena sorten var möjlig att med uthållighetsträning förändra i riktning mot de långsamma fibrerna.
Det talar för att de flesta kan dra mycket nytta av aeorob träning och bygga upp mer mitokondrier o kapillärer i stora delar av muskelmassan och där bli bra anpassad för löpning på långdistans,
(De som ändå har kvar snabba muskelfibrer i hög utsträckning efter uthållighsträning kanske får en extra potential i mjölksyretålighet för medeldistans eller spurt ? - vet ej vad man tror/vet idag om detta. Jag har i alla fall svårt att tro att DiBaba m fl har 100 % långsamma fiber !)
I mitt eget fall tog man muskelbiopsier efter 1.5 års extrem(t ensidig) marathonträning på elitnivå i samband med första Stockholm Marathon 1979 och jag befanns ha 100 % långsamma fibrer men en del av dem var sannolikt snabba som omvandlats för som yngre var jag rätt snabb, t ex snabbare löpotränad på 400 m (gjorde strax under 60 sek på gammal badmintonspänst och amatörhockey utanför klubbnivå) än som marathontränad 5 år senare 1979 :-)
För mig verkade inte träning för att tåla hög halt mjölksyra fruktsam vilket ligger i linje med muskelfibersammansättningen och spurtat bra har jag gjort en gång (i marathon på upploppet i landslagsdebut).
Så jag tror väl att min extrem muskelprofil som var upptränad medförde att träningen verkade mest gynnas av aeorob löpning inkl långa snabbdistanspass på 10-20 km.
För andra med mycket mer snabb fibrer som inte går att omvandla kanske det finns en bredare möjlighet av träningsvarianter och inte bara för marathon.
------------------------------------
Här finns lite färskare info men i linje med det jag skrev
http://www.exrx.net/ExInfo/Muscle.htmlDet nämns att de långsamma fibrernas största energikälla är fett, men mina fick nog mest kolhydrater eftersom kosten var tydligt kolhydratrik gissningsvis 70-80 energiprocent.