Löpning Träning 584 inlägg 45479 visningar

BMI och milen under 40

Fredrik
1975 • Stockholm
#1
3 augusti 2012 - 17:21 (Redigerad 3 augusti 2012 - 17:22)
Gilla
Jag är intresserad av att veta vad ni som springer milen under 40 min har för BMI. Jag har en tävling med min jämngamla vän om att kunna springa under 40 innan man fyllt 40 år
< < < 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 > > >
1965 • Kungsholmen
18 oktober 2012 kl 13:16 Redigerad 18 oktober 2012 kl 13:16
Gilla
Nja snarare om man säger: gå ner i vikt så lever du x år längre då sanningen är att gå ner i vikt så ökar du dina chanser att leva längre.

Pss ger en viktnedgång en ökad sannolikhet att man kan springa fortare men det leder inte till det med automatik.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
18 oktober 2012 kl 13:30
Gilla
En viktnedgång på t ex minst 10 %, med oförändrad löpträningsintensitet och tid, leder till förbättringar på milen för nästan alla som börjar på BMI 25 och högre, allt annat lika.
För några kan försämrad löpekonomi påverka utfallet sämre pga relatitv mycket avvikande kroppsform från löparidealet, och/eller försämrad absolut max syreupptagning pga att de dragit ned på intensitet och tid dvs inte kompenserat för att de blivit lättare i träningen.

Jag har aldrig påstått att alla går ned i linje med potentialen enligt mina enkla kalkyler men väldigt många lär gör det och snittet blir som sagt ofelbart en förbättring.

Det vore iofs intressant om många återrapporterade i denna tråd och beskriver hur träning, vikt och miltid utvecklats.
1965 • Kungsholmen
18 oktober 2012 kl 13:37
Gilla
Jag tror det dels är svårt att skilja ut viktens påverkan då många tränar samtidigt och dessutom kanske är nybörjare och gör stora framsteg bara därför. Dessutom tror jag viktpåverkan är ganska olinjär och ger stor effekt då man har rejält mycket extra vikt att bära på så att benen tröttas men att effekten avtar starkt då man orkar med vikten bra och det bara är löpekonomin som förbättras.

Det finns en annan person i denna tråd som gått ner ca 10kg och som inte alls sett förbättringar i den dignitet som man skulle förvänta sig med schablonsiffror på 1-3 s/km/kg.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
18 oktober 2012 kl 13:52
Gilla
Naturligtvis är det svårt att noggrant urskilja viktens påverkan, men jag brukar i första hand ange den uppskattade potentialen vid oförändrad träning i första hand men med BMI-nedgång.

Annat kan påverka förutom det jag angav ovan, som förändrade blodvärden. Men det förändrar inte modellens användbarhet. Faktorn viktnedgång kvarstår som en central komponents förändringspotential i VO2max.

----------------------------------------------------------

Det stämmer erfarenhetsmässigt tillräckligt bra för de flesta att det är värt vid högt BMI att reducera det för långlöpning inkl milen. Så gott som alla i världseliten ligger inom BMI 18-22, och tränar 15 mil+ per vecka i snitt. Det talar starkt för att de allra flesta som kraftigt kan närma sig dessa värden utan att skador förhindrar det kommer bli mycket bättre löpare.
Jag har sett exempel på flera både f d "biffiga" löpare som tränat ned sig till sub 2.30 h på maran och allmänna otalanger tekniskt sett som gjort under 2.40 h med mängdträning. Även om det är enstaka exempel är det i linje med logik och fysik.



Tore Axelsson
1957 • Torsby
18 oktober 2012 kl 19:30
Gilla
En liten rättelse, eller förklaring till mitt inlägg om km-tider. Mina längre pass löper jag inte direkt långsamt utan kör dom oftast med fartinslag av ganska hård karaktär, ett par gånger i veckan. Distanserna överstiger dock mycket sällan 20 km. Dessa pass är nyckelpass för mig. Passen däremellan är mängdutfyllnad och det är de som ofta går i joggingtempo - insats. Jag löper oftast på stigar, gräsunderlag, grusvägar etc. endast transporter går på asfalt. Mycket backlöpning då här är kuperade trakter. Vintern ger förstås sämre variation, men skidåkning och snöpulsning kompletterar. Löper allt på känslan i kroppen. Men var och en måste finna sin träningsmelodi, allt annat är förfelat! Vad jag har förstått så har muskelfibersammansättningen i ens kropp stor betydelse hur mycket hårdfartsträning man blir bra av. Bo kanske kan lägga ut texten även i detta ämne?
Bo Engwall
1955 • Uppsala
18 oktober 2012 kl 19:59 Redigerad 18 oktober 2012 kl 20:12
Gilla
Förr sa man att det förutom långsamma fibrer fanns två undergrupper av snabba fibrer där den ena sorten var möjlig att med uthållighetsträning förändra i riktning mot de långsamma fibrerna.
Det talar för att de flesta kan dra mycket nytta av aeorob träning och bygga upp mer mitokondrier o kapillärer i stora delar av muskelmassan och där bli bra anpassad för löpning på långdistans,

(De som ändå har kvar snabba muskelfibrer i hög utsträckning efter uthållighsträning kanske får en extra potential i mjölksyretålighet för medeldistans eller spurt ? - vet ej vad man tror/vet idag om detta. Jag har i alla fall svårt att tro att DiBaba m fl har 100 % långsamma fiber !)

I mitt eget fall tog man muskelbiopsier efter 1.5 års extrem(t ensidig) marathonträning på elitnivå i samband med första Stockholm Marathon 1979 och jag befanns ha 100 % långsamma fibrer men en del av dem var sannolikt snabba som omvandlats för som yngre var jag rätt snabb, t ex snabbare löpotränad på 400 m (gjorde strax under 60 sek på gammal badmintonspänst och amatörhockey utanför klubbnivå) än som marathontränad 5 år senare 1979 :-)
För mig verkade inte träning för att tåla hög halt mjölksyra fruktsam vilket ligger i linje med muskelfibersammansättningen och spurtat bra har jag gjort en gång (i marathon på upploppet i landslagsdebut).

Så jag tror väl att min extrem muskelprofil som var upptränad medförde att träningen verkade mest gynnas av aeorob löpning inkl långa snabbdistanspass på 10-20 km.

För andra med mycket mer snabb fibrer som inte går att omvandla kanske det finns en bredare möjlighet av träningsvarianter och inte bara för marathon.

------------------------------------

Här finns lite färskare info men i linje med det jag skrev
http://www.exrx.net/ExInfo/Muscle.html

Det nämns att de långsamma fibrernas största energikälla är fett, men mina fick nog mest kolhydrater eftersom kosten var tydligt kolhydratrik gissningsvis 70-80 energiprocent.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
19 oktober 2012 kl 09:25
Gilla
Tore, så du kör inte så mycket renodlade intervaller m a o? Mer fartlek då eller? Hur ser ett sånt nyckelpass ut för dig (hur långt, hur många fartökningar, vilken fart på den lugna löpningen, vilken fart på den hård löpningen etc) ?
Kristina Olsson
1982 • Täby
19 oktober 2012 kl 10:31
Gilla
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
19 oktober 2012 kl 10:32
Gilla
Kristina, om man klickar på länken, springer man automatiskt milen under 40 då?
1991 • Kristianstad
19 oktober 2012 kl 15:55
Gilla
"... Så det var verkligen en ögonöppnare vad mängd kunde åstakomma."

För mig var det nära tvärtom. Det var en ögonöppnare hur mycket renodlade intervaller på bana gav mig för längre löpning i grus :-)
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
19 oktober 2012 kl 17:08
Gilla
Johannes, ja det är uppenbarligen skillnad på fölk!

Jag höll på med intervaller och det hände inte mycket. Sen när jag började lufsa 8 mil i veckan så tog det fart. :-)
1972 • alingsås
19 oktober 2012 kl 19:21
Gilla
Har någon ett träningsupplägg för att nå under fyrtio på milen.

Vill träna 5 pass i veckan. Vilar på Måndagar och Fredag.

Tisdagar kommer jag träna med en orienterarklubb. Varannan vecka intervallträning och varannan vecka 10km på tid.

Torsdagar kommer jag köra skidträning med fokus på rullskidor, men också styrka, smidighet och teknik.

I september sprang jag milen på 42.32. Har ett BMI på 24.

Bo Engwall
1955 • Uppsala
19 oktober 2012 kl 19:26
Gilla
Du har väl skissat på ett sådant upplägg själv i ditt inlägg :-). Så jättenoga behövs inte.

Ser du till att få ihop 3-4 mil på dina övriga tre pass i veckan och går ned 5 % i vikt kommer du med stor sannolikhet gå under 40 min senast på första vårmilstävlingen om du är skadefri.
Pär M
1969 • Umeå
19 oktober 2012 kl 20:47
Gilla
oktober numret av runners word har ett schema för sub 40 !!!
(som Umeå bo måste man ju hålla fram LG Skoog på allt han skriver)

Joachim Svedberg
1977 • Göteborg
21 oktober 2012 kl 10:34
Gilla
Bo, nyfiken och höra vad din bedömning är avseende mina data.

BMI 22.1 (188 cm, 78 kg), har genom åren sprungit till och från men sedan i juli i år kört kontinuerligt. Ligger på en snittvolym sedan dess på 7 mil/veckan. Har dessutom gått ner 8 kg sedan juli.

Igår persade jag 10-km på 38:13.

Vilken potential bedömer du att jag har att kapa tid och vad krävs i viktnedgång/mängdökning för att nå dit)
Bo Engwall
1955 • Uppsala
21 oktober 2012 kl 10:49
Gilla
Re Joachim

Du har ju en hyfsad mängd över snittet nu liksom troligen lite under BMI-snittet så potentialen i absoluta tal är förstås inte extremt som vissa andras men stor nog för att satsa mer om du vill det.
Ytterligare BMI-reduktion till 20-21 bör dock ge fortsatt nedgångspotential till 34-36 min, allt annat lika, men med även mängdökning till 8-9 mil/vecka borde den potentialen säkras eller t o m överträffas något om fartträningsintensiteten ökar i takt med förbättringen.

Naturligtvis ger sedan ytterligare mängdökningar ännu större potential t ex till 32-33 minuter inte uteslutet ännu bättre.

Joachim Svedberg
1977 • Göteborg
21 oktober 2012 kl 11:07
Gilla
Bo, tack för svar.

Vad bör man ha för realistisk tidshorisont för att nå 35 min, vid en mängdökning från dagens 7 mil till 8-9 mil i veckan?
Bo Engwall
1955 • Uppsala
21 oktober 2012 kl 11:38
Gilla
Du är iofs rätt färsk på dagens mängdnivå så även den kan ge ytterligare förbättring.
Utan BMI-förändring gissar jag att 35 minuter är hyfsat möjligt inom senast ett år med 8-9 mil/vecka utan skador av värre art men betydligt säkrare om du samtidigt går ned till BMI 20-21.
Tore Axelsson
1957 • Torsby
21 oktober 2012 kl 12:21
Gilla
Gubben sprang Hytteplanmila i Norge på lördagen utan att insatsen blev av bästa slag. Toköppnade för att se om det kunde gå att löpa fort (3.08 första km), klarade mig hyfsat fram till 7 km, sedan blev det hårt jobb. Vann dock H55 med 3 min. Slog alla i H50 också.

Gabriel: fartlekspassen kör jag spontant och alltid i kraftigt kuperad terräng, täta ryck i motlut, med kort jogg emellan, 30 -40 min + uppv o nerjogg. Två "Big workouts" normalt i veckan om c:a 20 km. Löper dessa pass i friskt distanstempo + att jag mitt inne i dessa pass kör alternerande: snabbdistans 10 km,el. 8*1000 m, jogg 1min, el. korta intervaller hård fart(1500 m insats), el. backlöpning 8 - 10 ggr 200 m hårt. Passen avslutas i frisk distansfart. Aldrig jogg! Efter dessa pass är jag mycket trött! Det är liksom meningen med detta.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
21 oktober 2012 kl 12:29 Redigerad 21 oktober 2012 kl 12:51
Gilla
Bra att spänna bågen ibland även om den brukar vara dömd att brista när bägaren med mjölksyra rinner över och fräter ned den på långa lopp :-)
< < < 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.