11 januari 2012 kl 10:09
Redigerad 11 januari 2012 kl 10:09
Haha det undrar jag också!
Men om jag då svarar på frågan utifrån vad jag tror... Sen jag började springa när jag var 14 år (med ett rejält uppehåll mellan 17-25) så har jag gått igenom en rad problem inklusive stressfraktur, löparknä, plantar fasciit och operation för kroniska benhinneinflammationer och compartment syndrom. Detta har lärt mig följande (obs efterlevs inte alltid): öka distansen gradvis, spring med väldigt bra skor, byt skor minst en gång per år och helst oftare, spring så mycket som möjligt på mjukare underlag.
Sen är min kropp sån att det sällan känns helt hundra i benen, men om jag ska springa långt och klara det så bra som möjligt så måste jag ha byggt upp min löparförmåga så jag är van vid tävlingsdistansen. Eftersom man på tävling pressar sig själv hårdare än vanligt är det viktigt att man är i så bra form som möjligt.
Jag tror det är viktigt att man bygger upp sin kropp och muskulaturen under längre tid och har tålamod. Du har ju nu 9 månader på dig att gradvis öka och varva med styrketräning för löpare. Här misslyckas jag gång på gång, för jag vill så himla gärna att det ska gå fort att komma igång! Öva på det du ska göra fast i mindre skala till en början.
Ont får jag alltid efter ett längre lopp, typ lite ömma knän och allmänt härjad, även om jag varit kärnfrisk precis innan tävlingen. Det är nog bra om du åtminstone innan du springer LL2012 känner dig så frisk som det bara går. Att allt känns bra, alltså :)
Lär känna dina ben under de nio månaderna som är kvar innan loppet. Uh, detta blev långt och rörigt och inte så informativt. Men i alla fall. Så är det för mig.