Löpning • Kom igång • 31 inlägg • 2593 visningar •

Min första mil

Ingrid Sunding
1979 • Vreten, Skövde
#1
•
25 augusti 2011 - 23:44
Gilla
Ååh vad nöjd jag är ikväll. Jag har sprungit min första mil och det känns så himla härligt att ha klarat av det. (tider ska vi inte tala om för jag är en snigel, men hellre en långsam mil än ingen alls)

I alla fall, för lite drygt 2,5år sedan när jag vägde ca100kg efter min andra graviditet hade jag då ingen tanke på att ge mig ut och springa. Så när sonen var 1år och jag fortfarande inte vägde i närheten av vad jag ville väga så fick jag nog. Vikten skulle bort och det fick ta den tid det ville, (Några kilon hade ammats bort men jag låg och pendlade mellan 92-94kg vilket kändes för mycket till mina 173cm.)

Som en del i det fick jag förra våren för mig att här ska ut och springas, började lätt med lite jogg blandat med promenad men det gick inte särskilt bra och jag fick hela tiden förkylningar, inga småförkylningar heller. Så tillslut la jag mina planer på hyllan. I juli hade jag iaf gått ner så mkt som jag ville (ca 22kg) Så när augusti kom och jag äntligen hade varit förkylningsfri under några veckor så skrev jag in mig på ett gym, tänkte att det var ett bra sätt att utnyttja friskvårdspengarna från jobbet. Och att det är säkert bra för att hjälpa till att hålla min nya vikt.

Så började jag träna, lite allt möjligt, pass som passade in med mina jobbtider, passade inget pass så fanns ju alltid crosstrainern och vikterna. Så körde jag på, vågade mig tillslut på lite spinning, började lätt med 30min och hade ont värre i arslet sen. Men jag tänkte att det är det nog värt. Så jag började köra spinning regelbundet också.

Ja, så kom vårvintern, träning fick det bli allt mer sällan eftersom jag numera hade en man som veckopendlade istället för att vara föräldraledig. Ja, och sen kom ju våren också och tiden närmade sig att min man skulle ta och lämna mig helt för ett fjärran land. Ja, så vad gör man då? Inte hade jag tillräckligt med barnvakter i närheten för att kunna ränna på gymmet i alla fall. Så jag tänkte att jag har iaf barnvakt så jag kan ut och springa och bra grusvägar och stigar finns det ett överflöd av här i skogen som ligger nästan precis utanför husknuten..

Så jag började springa, den här gången var det mkt lättare än sommaren innan eftersom jag hade byggt upp kondition på gymmet, bara det att springa och köra spinning är lite olika. Men med en hel del vilja så lyckades jag springa 3,5km första gången, sen kände jag mig ungefär som Markus Hellner efter en femmil eller något liknande. I varje fall så tänkte jag inte ge upp. Jag tänkte att om den där karl´n jag är gift med kan dra till fjärran land för att han ville det så måste jag ha något att syssla med här hemma. Så jag bestämde mig att en mil ska jag jävlar klara av att springa innan hösten är här. En mastodontförkylning i juni satte rejäla käppar i hjulet och jag var tillbaka på noll i princip efteråt, men sen har jag sakta men säkert byggt upp min träningsmängd varje vecka. Så i eftermiddags hade jag avtalat med barnvakt och tänkte att NU. Och så blev det :)

För övrigt kan jag säga att min "nöd-träning" som jag tog till när jag inte kunde flänga på gymmet längre har blivit min ventil i vardagen. Jag hade inte pallat den här tiden själv hemma lika bra om jag inte fått komma ut och tömma huvudet. Och jag är helt fast kan jag säga.
Så nu får jag väl sätta upp lite nya mål då, mål motiverar. Jag är anmäld till ett mil-lopp nu snart, jag tänkte prova på ett 5km-lopp i terräng senare i höst, det verkar kul, och jag ska helt klart satsa på en halvmara nästa år. Och min snigeltid på milen ska jag i alla fall få upp till en sköldpaddstid. Så det så!
Och när mannen kommer hem till jul så får jag nästan all tid i världen till att träna, både på gymmet och springa.
< < < 1 2 > > >
Micke Larsson
1971 • Norge
#2
•
25 augusti 2011 kl 23:49
Gilla
Grattis! Och lycka till med loppen.

Och tack! Jag satt nämligen här och grubblade på om det fanns någon maxlängd på foruminlägg och det känns som att du rätade ut det frågetecknet :-).
Ingrid Sunding
1979 • Vreten, Skövde
#3
•
25 augusti 2011 kl 23:54
Gilla
Nä, det verkar bara vara att skriva på... ;)
Daniel Larsson
1967 • Stockholm
#4
•
26 augusti 2011 kl 00:14
Gilla
Grattis!
Micke Larsson
1971 • Norge
#5
•
26 augusti 2011 kl 00:16
Gilla
Hahaha! Ja, så verkar det. Och jag läste ju hela, så det var inte ointressant. Undrar lite var gränsen går mellan snigel- och sköldpaddstempo, men det kräver kanske en helt egen tråd.
ulrika andersson
1963 • södertälje
#6
•
26 augusti 2011 kl 05:12
Gilla
Bra jobbat! Grattis!
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#7
•
26 augusti 2011 kl 06:59
Gilla
Löparglädje!
Kämpa på Ingrid.
Marie Samuelsson
1958 • Nösund
#8
•
26 augusti 2011 kl 09:01
Gilla
Grattis!
Jag blir så glad av att läsa det du skriver. ALLA kan,bara man vill och tränar efter sina egna förutsättningar.
Kämpa på.
Leif Höglund
1978 • Stockholm
#9
•
26 augusti 2011 kl 09:11
Gilla
Grymt bra, keep it up!!
Nettan E
1971 • Östersund
#10
•
26 augusti 2011 kl 09:53
Gilla
Bra kämrapt! Go girl!!
Anlin71
1971 • Vendelsö
#11
•
26 augusti 2011 kl 13:44
Gilla
Stort grattis! Vilken fantastisk prestation! Du är en riktig inspirationskälla. Jag är i nästan samma situaion som du var innan du började träna, så du inspirerar verkligen mig!
Lycka till med dina lopp! :D
Mats Johansson
1968 • Hallsberg
#12
•
26 augusti 2011 kl 13:47
Gilla
Grattis!
Bra jobbat.Fortsätt kämpa på.
Janne
1969 • Gekås
#13
•
26 augusti 2011 kl 15:06
Gilla
Gött jobbat!"!
Tommy Friberg
1972 • Dalsjöfors
#14
•
26 augusti 2011 kl 15:30
Gilla
Härligt med första milen. Spelar ingen roll vad man har för tid. Nu är barriären sprängd. Stort Grattis
Janne Arvidsson
1964 • Nybro
#15
•
26 augusti 2011 kl 22:24
Gilla
Härlig läsning, ett stort grattis.
Den första milen glömmer man aldrig, men snart blir det fler.
Keep up the good work!
Helene
1968 • Västerås
#16
•
26 augusti 2011 kl 22:52
Gilla
Grattis grattis!
Och tack för inspirationen, det var jättekul att läsa. Det är rolig motivation för mig som också håller snigeltempo och jobbar mot min första mil.

Per Karlsson
1963 • Alingsås
#17
•
27 augusti 2011 kl 00:05
Gilla
Härlig läsning, Ingrid!
Mats Collin
1968 • Haninge
#18
•
27 augusti 2011 kl 06:27
Gilla
kul, grattis...å härlig läsning.

Började själv i November i fjol med löpning, första gången i mitt 43åriga liv.
Sakta men säkert kom konditionen smygande å lika sakta kryper km tiderna neråt.
Vikten den går ner den med....
Min första mil sprang jag nån gång i våras å midnattsloppet gjorde för några veckor sen i Sthlm på 1.03.

hernwall
1966 • handen
#19
•
27 augusti 2011 kl 16:54
Gilla
respekt
Ingrid Sunding
1979 • Vreten, Skövde
#20
•
27 augusti 2011 kl 18:19
Gilla
åh vad roligt att andra kan känna sig inspirerade :) Jag hejjar på er alla!

Jag är själv så nöjd över att jag fullföljt, jag har varit stenhård på att få till mina tre löppass i veckan förutom när jag var sjuk och vid ngt tillfälle har det kraschat pga varnvaktsbrist. Så främst är jag nog stolt över min disciplin. Det är en otrolig självförtroendeboost i alla fall att ha lyckats.



< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.