Löpning • Kom igång • 17 inlägg • 8350 visningar •

Inget pannben!

Lina
1982 • Bromma
#1
•
8 mars 2011 - 12:18
Gilla
Jag har alltid älskat att springa och tycker att det passar mig utmärkt som träningsform. Jag är slank, atletisk och har långa ben, röker inte, har inga skador. Rätt bra förutsättningar alltså. MEN, jag har inget pannben överhuvudtaget. Jag har sprungit mer eller mindre regelbundet i snart 2 år, men aldrig kommit upp varken i distans eller fart särskilt mycket.
Mitt problem är att jag har svårt att pressa mig när det blir jobbigt. Jag kan mysjogga, men så fort det blir ansträngande och jobbigt så vill jag bara sluta och tycker att det är hemskt.
Att springa med en vän hjälper en hel del, men hur ska jag göra för att orka/vilja fortsätta när det blir jobbigt? Och utveckla löpningen så jag blir bättre nångång?

Någon som har tips?
Andreas Lehmus
1976 • Göteborg
#2
•
8 mars 2011 kl 12:29
Gilla
Jag personligen anmälde mig till gbg-varvet. Satte ett mål på 2 timmar då jag inte trodde på att jag skulle bli så inbiten.Har knappt utfört löpning innan men nu har jag fått ändra målet till 1:45.

Mål och någon tävling att se fram emot kanske kan hjälpa?

Lycka till!
Martin Florén
1989 • Enskede
#3
•
8 mars 2011 kl 13:08
Gilla
För fart: spring kortare intervaller på 200-400 meter för att vänja dig vid att springa i högre hastigheter utan att du behöver ligga kvar i dessa hastigheter alltför länge åt gången.

För distans: sänk farten rejält på ett pass i veckan och öka successivt distansen på det.
Linda Eriksson
1978 • Skara
#4
•
8 mars 2011 kl 13:42
Gilla
Häng med en klubb/förening och spring. Det är garanterat motiverande och lär dig att hänga i/hänga på när det tar emot. Eller skaffa dig en tränare =)
Lycka till!
Peter P
1965 • Kungsholmen
#5
•
8 mars 2011 kl 13:47
Gilla
Du behöver hitta det som triggar dig för att få måsättningen att bli snabbare annars går det inte. Lopp, slå kompisar, nå en viss tid, se sin potential, etc etc. Löpa i grupp kan väcka tävlingslusten hos vissa,
Få någon du bryr dig om att håna dig och säga: "det där klarare du aldrig" :-)
Magnus
Stockholm
#6
•
8 mars 2011 kl 13:53 Redigerad 8 mars 2011 kl 13:53
Gilla
Fråga dig själv varför du tycker det blir hemskt när du blir trött. Är du rädd för att nåt ska gå sönder när du tar i? Träna i grupp eller springa tävling kan nog vara bra för dig, det är alltid lättare att ta ut sig när man blir sporrad av andra.
patrik t
1974 • Enskede
#7
•
8 mars 2011 kl 14:11
Gilla
jag skulle anmäla mig till ett lopp som är längre än en normal löprunda och sikta på en tid som jag inte skulle fixa idag men som känns inom räckhåll.
Robert Marton
1974 • Katrineholm
#8
•
8 mars 2011 kl 14:15
Gilla
Du kan ju skaffa en löparklocka med inbyggd "träningskompis"! Det hjälper mig ibland...men jag tycker iofs om när det blir jobbigt...!
Stefan Sjöström
1965 • Umeå
#9
•
8 mars 2011 kl 14:34
Gilla
För det första låter det toppen att du älskar att springa och nu har gjort så i två år! Jag kan tycka att det är helt ok att bara mysspringa.

Utöver de råd du redan fått är en möjlighet att du tillåter dig att varva löpning med gång under åtminstone litet längre pass, typ spring nio minuter, gå en minut osv. Det finns löptränare som förespråkar sådan träning och bland annat menar att det minskar skaderisken avsevärt. Faktiskt kan man göra riktigt bra tider på tävling med samma strategi också.
Lina
1982 • Bromma
#10
•
8 mars 2011 kl 15:33
Gilla
Wow, tack för alla era svar och tips!
Kanske behöver jag prova lite intervallträning för att bli van vid att få upp pulsen.
Magnus N: Det kan faktiskt vara så att jag påverkats av att jag fick extrema pulsrusningar och illamående vid löpning för ca 1 år sedan, som mest troligt var stressrelaterat. Kanske är det detta som gör att jag inte gillar att pulsen går upp nu!

Löparklocka har jag, ska börja använda den mer frekvent! En löpgrupp tror jag skulle vara guld värt. Ska kolla upp vad som finns i närheten av mig.

Gå-springa taktiken känns fusk. Men det kanske inte är det ändå. Kanske ett bra sätt att bli van att springa på lite högre puls med återhämtning emellan som belöning.
Jo
2000 • Göteborg
#11
•
8 mars 2011 kl 18:18
Gilla
Lina och Ulrika: Vad gäller att springa längre. Testa med att öka er vanliga distans med bara 100 meter, nästa gång med 200 meter osv. Gör detta så många gånger att de 100 el 200 metrarna känns som er vanliga sträcka och lägg sedan på lite till, Sakta men säkert kommer ni inse att ni springer både en el två el flera kilometrar fler än från början! Allt måste inte ske på en gång :-) Och att tycka om att springa är det allra viktigaste för då fortsätter man med det! Lycka till!
Per Rabe
1962 • Laholm
#12
•
8 mars 2011 kl 22:19 Redigerad 8 mars 2011 kl 22:18
Gilla
Bra musik i öronen ökar prestationen garanterat....... om du inte redan kör med detta så ska du definitivt prova!
Lena M
1961 • Norrtälje
#13
•
8 mars 2011 kl 22:26
Gilla
Lina - spana in tråden om att springa med polisen runt Lillsjön i Bromma. Där kanske du kan hitta någon eller några som är sådär lagom aningens snabbare än du som du kan hänga på bara för att de är så trevliga - och vips har du fått upp tempot!
Lina
1982 • Bromma
#14
•
8 mars 2011 kl 23:49
Gilla
Ulrika: Skönt att höra att jag inte är ensam! Svårt att motivera sig att fortsätta när det blir jobbigt.

Blir ändå peppad av den här tråden...Nästa gång ska jag ta på mig pulsklockan, uppdatera spellistan i Ipoden samt försöka att öka distansen lite åt gången.

Polis runt lillsjön lät spännande! Ska kolla upp, tack för tipset!
Peter P
1965 • Kungsholmen
#15
•
9 mars 2011 kl 08:05
Gilla
Jag tror du missat det viktigaste: att hitta en motivation till VARFÖR du skall anstränga dig. Men du kanske ha tur och klarar dig utan :-)
Tomas Billesand
1972 • Mullsjö
#16
•
12 mars 2011 kl 17:20
Gilla
Jag har det rätt bra med mitt pannben men vissa dagar är ju sämre än andra ;)) Det första jag skulle rekommendera dig är att ha musik eller radio i öronen, det som bäst tar bort dina egna tankar helt enkelt, för det är dom som är din fiende. Själv föredrar jag radio eller en intresant podcast vid långlöpning.och musik vid högintensiv träning eftersom det ger mig energi. Första hjälpen om man är ute i spåret är väl att inte försöka tänka på själva löpningen, vilket ju kan vara lättare sagt än gjort. Ena varianten är att försöka lösa ett problem andra varianten är att fösöka komma ner på en meditativ nivå utan tankar. Försök hitta rytmen i löpningen, försök låta bli att tänka och fäst blicken långt fram i banan. På ett högintensivt pass tycker jag det är värre, då är det nog mest pannben och trösten att snart är skiten slut!

Lycka till!
#17
•
12 mars 2011 kl 17:35
Detta inlägg har raderats
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.