27 januari 2011 kl 19:51
Man kan väl säga att det finns två skolor på detta område:
1. Den moderna. Skor ska bytas efter 100-150 mil därför att dämpningen tar slut. Skon kan förvisso se fin ut, yttersulan är inte särskilt sliten, ovandelen hel, men mellansulan är slut och därmed är hela skon slut. Det är förenat med skaderisk eller smärtproblem att springa vidare i dem.
2 Den äldre, eller så som man resonerade för 20-30 år sen (i brist på bättre vetande?). Skor är utslitna först när yttersulan är borta och/eller ovandelen i bitar.
I modern tid (nåja) pensionerade jag mina skor efter 120-130 mil, trots att de för ögat var felfria. Vad gäller dämpningen kunde jag tycka att blivit lite tråkiga redan efter 70 mil.
Vändpunkten kom för två år sen när jag började springa vissa pass i lättviktsskor. När jag tränat upp mig så att jag klarade all träning, även långpass i lättviktarna, så testade jag en dag min äldsta pensionerade tjockskor. Tyckte att de kändes väldämpade och gick alldeles utmärkt att springa med.
Beslutade då att köra alla mina pensionerade skor till minst 200 mil, och detta jobbar jag fortfarande på. De jag använder nu, ett par Asics 1120, har jag reggat drygt 320 mil i (Då har jag iofs lagt till 80 mil promenad, lågt räknat, för de två år skorna var pensionerade till fritidsskor). Det här är fortfarande mina favoritskor, funkar för långpass både på asfalt och i terräng. Nu börjar dock yttersulan försvinna i kanten.....
Det funkar jättebra att springa i gamla skor om man anpassar steget, höjer stegfrekvensen och inte belastar hälarna så mycket. Nya skor får jag faktiskt ont i knäna av, antagligen för att de lockar mig att landa hårt på hälarna. Måste tänka aktivt på tekniken när jag fasar in nya skor...