Foruminlägg av Lars Emanuelsson

< < < 1 2 > > >
#1
5 april 2011 kl 00:32
Gilla
Det var kanske nån som blandade nått i sportdrycken när du ställde ifrån dig flaskan. Jag känner inget rus alls efter träninspass. Oavsett om jag kör var annan dag, eller om jag hållit uppe 6v pga hosta. Jag är bara glad att jag äntligen har dragit igång träningen igen, så jag inte halkar för långt efter. Och glad för att jag faktiskt höll ut fast det kändes så psykiskt jobbigt.
Men man blir skönt hungrig efteråt. Det är ju lite farligt.. lätt att man proppar i sig mer än vad kroppen behöver för att läka. Överdosering av protein t ex är inte bra. Behöver mindre än man tror.
#2
23 april 2011 kl 09:16
Gilla
Det går att träna upp sig rätt bra på en månad, om man inte har något krav på tid. Men du ska inte köra 20km på träningspassen. Jag kör de flesta av mina pass mellan 5-10km. Längre pass sliter på kroppen och man får lägga in en massa extra vilodagar, vilka du redan har förbrukat ;) Kombinera löp+cykling isf. Jag tycker du ska delta i loppet eftersom du haft det som mål. Du kan alltid gå sista milen i rask takt. Tävling brukar ge en väldig motivation att träna mer. Skynda dig boka in ett kortare lopp i sommar så du inte kommer av dig igen. Och glöm inte stretcha försiktigt medan du är varm.
#3
22 maj 2011 kl 01:46
Gilla
Helt rätt! Ju lättare man blir, ju roligare blir det att springa, och ju fortare går det. Men ta det lugnt i början, korta sträckor så leder m.m. får byggas upp. Gör det ont/mår illa - sänk tempot och höj när det känns bättre. Träningsvärk i muskler kan man normalt träna med om man vill, men lägg in extra vilodagar om det gör ont i leder, annars straffar det sig i längden och hela löpsommaren blir förstörd.
Om det är kallt och regnigt tänker jag att jag ska belöna mig med varmt bad + vindruvor när jag kommer hem. Löparmys :)
#4
19 oktober 2011 kl 23:20
Gilla
Jag förstår inte varför alla ska springa så mycket, och långa distanser?! Vi pratar inte marathon eller ultralopp. Det funkar utmärkt att springa 70% av måldistansen, vila varannan dag, Alltså 7km 3ggr/vecka. Bara snabba pass, så fort det går. Inga intervaller, ingen backträning, ingen barfotaträning, ingen löpstegsträning. Med detta kan man bevisligen klara 37min. Boka in några 5km och 10km lopp under våren/sommaren så motivationen stärks och du pressar dig hårdare på passen. Tävling är bästa träning. På små asfaltlopp kan man sätta bra tider utan att vara seedad. Då kan du få ett passande startled till Midnattsloppet å göra en bra tid där. Jag sprang 5min bättre nu mot förra året nästan enbart pga startled. Sist men inte minst, -träna aldrig med värk i leder/benhinnor, och ät ett par frukter/dag.
#5
19 oktober 2011 kl 23:45
Gilla
Det finns massor av sätt att klara det, kanske även med långa distanser på sikt, men jag förstår inte hur man ska få upp hastigheten då. 5km låter perfekt för att spara lederna, speciellt om man inte sprungit så många år. Jag har börjat testa långpass nu, men märker att det blir svårare att hålla upp tempot när man sedan kör ett snabbpass. Man vill liksom sjunka in i ett behagligare tempo automatiskt och då blir det några minuter extra direkt! Det får aldrig kännas bekvämt, om man andas lagom går det för sakta. Munnen ska gapa efter syre, och inga stopp för vätska! OBS. för er som tränar till Lidingöloppet gäller det motsatta i allt jag skrivit ;)
#6
16 december 2011 kl 01:12
Gilla
Jag har tidigare fått blånaglar av för små skor, dåligt skötta naglar och Lidingöloppets nedförsbackar. Första gångerna ramlade de snällt av efter ett halvår när de nya växte fram. Senaste gången, förra sommaren, tog det som vanligt sex månader innan den började lossna, men sedan hängde den kvar ordentligt i sidorna. Jag klippte ner den ordentligt och filade så det funkade att springa med. Efter nån vecka kunde jag klippa bort nästan allt förutom små envisa bitar längs sidorna. Jag filade så de inte fastnade i strumporna och efter en tid var de helt borta. Det tog ytterligare 6 månader innan nya fula nageln vuxit ut helt, och ytterligare några månader innan den blev platt och fin. I år ändrade jag stratergi och köpte fotfil + storpack nagelfilar. Nu klipper jag naglarna oftare och filar naglarna både längs kanterna och ovanpå lite innan varje löppass/tävling. Jätteskönt med mjuka naglar som inte trycker någonstans. Jag behöver inte ens ha extra stora skor på marthon eller Lidingö, jag kör med tajta racingskor där häl och tår precis passar i skorna, både träning/tävling och har säkert använt 8 nya par skor i år utan minsta problem. Jag säger bara FOTFIL OCH NAGELFIL RULES!!!
#7
8 januari 2012 kl 01:59
Gilla
Jag sprang mina första halvmaror under 2011 (gtb+sth), även mitt andra sthlm marathon. Mitt normalpass är 6,8km på 25min. Satsar i stort sett alltid fullt ös medvetslös. Förstår inte hur man ska kunna bli snabb om man inte tränar snabbt. Det har uppenbarligen funkat bra, men efter mitt första marathon 2010 har jag börjat lägga in några längre pass och kombinerat med cykling för att få uthållighet. Det har funkat ok för halvmarathon, men sista milen på marathon är fortfarande för tuff även om jag kapade 20min till 3:01. Efter sthlm halvmarathon i höstas på 1:19 satsar jag mer på lugna distanspass, men vad fort kroppen vänjer sig! Nu när jag kör ett kvalitetspass i full fart glömmer jag hela tiden att ta i och faller in i ett skönt lunk. Nu har jag köpt gymkort så jag kan köra riktigt snabba intervaller på löpband och kombinera med långsamma distanspass ute i kylan. Det är nog enda sättet att bli både snabb och uthållig. Var inte rädda för att ta i på kvalitetspassen, och mjölksyra är inget farligt, det betyder att kroppen bygger muskler. Kör man ett par pass/vecka i tävlingsfart får man inte träningsvärk längre. Ont i leder/benhinnor/fästen är en helt annan sak, släng omedelbart in en vilodag eller cykla en sväng istället. Sen är det bara att gå på ordinarie löpträning igen. Och glöm inte stretchen efteråt, dels mot inflamationer, men framför allt för spänstigare löpsteg! Hoppas alla får ett superbra löpår 2012!
PS. Kul att löplegenden Szalkai hoppar in och förklarar lite här i forumet. Kollade även ett par avsnitt av Spring i veckan och har ansökt om start i NYC Marathon. Nu jäklar ska jag bli löpnörd på allvar, väntar ivrigt på svar från dem, sen bara boka lämpligt flyg+hotell. Tack för inspiration från både Spring, samt alla sköna löpare här på jogg!
#8
8 januari 2012 kl 16:20
Gilla
Jag beställde en massa prylar där för ett par veckor sen. Blev några tusenlappar billigare än här trots 200kr frakt. Leverans fram till dörren, jag tackar! Strulade lite först med betalningen bara, eftersom de ville ha en bild på mitt kontokort för säkerställa att kortet var mitt. Det var väl inga större problem att ordna, men blev en liten mailkonversation och tog kanske en extra leveransdag. Priset med svensk moms blev någon procent högre när man skulle bekräfta köpet, men det blev så billigt iaf så jag klagar inte :)
Cykelskor skippade jag dock, för de verkar betydligt billigare på Start-Gym-Fitness i England.
#9
8 januari 2012 kl 16:42
Gilla
4pass/vecka låter som en rivstart efter ett års uppehåll. Jag skulle rekommendera ett lätt pass första veckan, sedan 2 pass/v i någon månad innan kroppen är redo för 3-4 pass/v.
Har själv haft problem med leder i fötterna/vrister och benhinnor pga rivstart på våren. Det som verkar funka är stretch och lättare träning. Cykel, som Kajsa skriver, är ett lysande förslag. Det har jag själv använt för att få upp volymträningen när jag inte törs springa. En annan sak man får se upp med är just att gå ut och dansa, speciellt i nya skor, samma dag som man tränat. Vet man om det innan bör man korta av träningspasset byta till någon aktivitet som inte frestar på vader och fötter så mycket. Passa på att Cykla, simma, eller gymma. Det bygger upp skonsammare. Ortoped eller sjukgymnast kan säkert ge bra tips på övningar (även om jag själv alltid är rädd att få en feldiagnos som förvärrar något som kanske hade blivit bra med lite vila). Lycka till!
#10
8 januari 2012 kl 17:35
Gilla
Jag är allmänt konstig, betalar tusenlappar för att få springa så benen värker utan att komma i närheten av att vinna, eller ens fundera på det ;)
Om det är petnoga så är väl sträckan 6,1km och tiden 24:30, men det beror på form. Ibland får jag inte riktigt fart i benen, då blir det dryga 25, men jag gör allt jag kan. Beror ofta på att musklerna inte hunnit återhämta sig efter förra passet (det är svårt att få till vilodagar mellan alla pass). Kan även bero på strålande sol och 29 grader i skuggan. Med fullt ös menar jag den hastighet jag klarar distansen. Jag försöker alltid springa kvalitetspass lika snabbt som på tävlingarna. Om det är optimalt vet jag inte, men jag blir snabbare för varje år sedan jag skärpte till mig för 5-6år sen. Skulle säkert gå ännu bättre om jag fick hjälp, men än så länge går det åt rätt håll, och jag fyller 40 om 2år. Jag tror att lämpligare kost skulle göra mer nytta i dagsläget :)
För att falla tillbaka på tråden lite mer undrar jag hur träningsprogrammen fungerar om man är aktiv med andra tävlingar. Byter man bort kvalitetspass och stuvar om i programmet själv, eller konsulterar man någon först? Eller plockar man bara bort ett pass/vilodag som råkar vara just den dagen? Eller riktar sig träningsprogrammen bara till personer som endast deltar en specifik tävling och ingenting annat?
#11
8 januari 2012 kl 18:19
Gilla
Enligt vad jag snappat upp i oberoende artiklar och föreläsningar så behöver man normalt inga tillskott som elitmotionär, om man inte går på någon speciell diet. Möjligtvis D-vitamin och lite järn. Jag har ätit leverstuvning två ggr denna vecka, samt makrill på smörgåsarna ett par ggr, tror det räcker så.
Frisk luft stärker luftvägarna och hindrar virusangrepp. Sitt inte inne för mycket på vintern. Man blir både trött/hängig och drar lättare på sig sjukdomar, speciellt i större sällskap + dålig ventilation.
PS. Om du har svårt att få in tillräckligt med kalorier/kolhydrater har du missat hyllorna närmast kassan i mataffären! he he ;)
#12
8 januari 2012 kl 18:20
Gilla
Glöm inte minst 500gram frukt/grönsaker per dag!!
#13
9 januari 2012 kl 20:25
Gilla
Jag har aldrig följt något program, men så är jag ingen vidare löpare heller vilket min hastighetskurva under loppen vittnar om. Har en tjejkompis som följde ett av träningsprogram och sprang Shlm Marathon 2010 (vi sprang vårt första båda två). Jag var visserligen snabbare, men hon hade jämn och fin fart hela vägen, så uppenbarligen fungerade det bra.
En del av er som skriver i denna tråd verkar vara betydligt snabbare än jag, och följer ändå träningsprogram, var hittar ni dessa? Vad jag ser finns de bara ner till 3:00. Nu siktar jag på 2:49 till Shlmmaran (lugn start), och 2:39 på Jubileumsmaran (snabbare start)
#14
12 januari 2012 kl 16:05
Gilla
Jag körde mitt första halvmarathon i göteborg och mitt andra marathon i stockholm veckan efter förra året. Lyckades sätta ett nytt pers på första 10km i gtb och förbättrade marathon 20min helgen efter. Inga problem att ladda om på en vecka, bara man inte drar på sig några skador.
Har läst att kroppen egentligen presterar som bäst en vecka efter hård tävling. Men jag skulle inte ens tänkt tanken att springa marathon veckan innan halvmarathon. Möjligtvis när man kommer upp 200mil/år och väger 70kg ist för 80 :)
#15
19 januari 2012 kl 18:17
Gilla
Löpning är inte kul i sig. Det blir vad man gör det till. Ska man bara dra ut å nöta så är det dödstråkigt. Men drar man iväg å springer t ex tjurruset tillsammans med några kompisar kan det vara roligare än något annat man upplevt! Sedan finns det massor av nyanser där emellan, som t ex testa nya skor, löpklocka, kläder, nya rundor och andras rundor, sträcka upp en hand och hälsa på publiken under ett lopp som går halvdant å höra dem skrika tillbaka, sätta foten på mållinjen efter marathon, äta bullar i mål, m.m. m.m.
Precis som med jobb så är det den egna inställningen, variationen och folk runt omkring som avgör om man har kul. Jobb och löpning är i grunden "jobbigt" :)
#16
20 januari 2012 kl 21:37
Gilla
Japp, jag anmälde mig 2 januari och blev godkänd 10 januari. Kvalade in på halvmarathontid under 1.23
Riktigt spännande. Går och funderar på hur man ska lägga upp resan och tror det är bäst att vara där veckan innan. Nån av er som sprungit där tidigare som har tips eller värdefulla erfarenheter att berätta?
#17
21 december 2012 kl 22:25
Gilla
Nu meddelar de att man kommer göra ett undantag denna gång och faktiskt erbjuda möjlighet att få pengarna tillbaka ELLER garanterad plats 2013 (ny startavgift) ELLER startplats i NY Halvmarathon.
Något 4:e alternativ fanns inte om man redan kvalat till 2013, så då får man väl begära pengarna tillbaka och klura på om man vill ge NYRR en NY chans :) nästa år. Resa+hotell var ju inte direkt gratis och New York var minst sagt osmidiga i hanteringen av sina gäster! Staden borde erbjuda en del av resekostnaden till alla som återvänder.
#18
31 december 2012 kl 10:30
Gilla
Det var så för en månad när detta skrevs. Ingen skulle få några pengar tillbaka från NYRR. Springtime betalade tillbaka ur egen ficka och vi andra fick inget alls.
Men nu har de alltså klurat i 6 veckor och lyckats komma på att de ska betala tillbaka startavgifter, utom ansökningsavgiften på $10.
ELLER erbjuda garanterad plats mot ny startavgift.
Väldigt lång tid att komma på en sån sak, men positivt iaf.
Väntar dock med ny anmälan tills jag har pengarna på kontot.
#19
4 februari 2015 kl 23:04
3 Gilla
Jag tränade mest 7km kvalitetspass 2-3ggr/v innan min första mara 2010. Gav mig iväg i modiga 4min-tempo och lyckades passera 20km på 1:21, där jag stannade o kissade i buskarna. Sedan kom mjölksyran rätt snart i benen och efter 22km brände det rejält i båda låren. Vaderna fick jobba hårdare och snart var hela benen stumma av mjölksyra. Kämpade för att hålla 4:30 en halvmil till och efter 30km gick det i 5min-tempo. Sista milen var fruktansvärt tung och jag tänkte varje steg att bara en depå till, bara en depå till.. Tempot sista halvmilen gick i 6min/km och jag kunde aldrig tro att något skulle kunna vara så jobbigt. Slutade iaf på 3:21:55, vilket många ansåg vara bra eftersom de inte visste hur illa jag disponerat loppet)
Efteråt hade jag rejäl träningsvärk i en hel vecka, men det blev något att minnas. Precis som min första kvartsmara som jag tränade 4 veckor inför.
Hade varit kul att veta vilken tid jag kunnat göra om jag gått ut i 4:20 eller 4:30 och försökt hålla jämn fart. Jag tror det kunnat gå 10-15min snabbare men omöjligt att säga. Bristen på långpass kanske ändå hade tagit ut sin rätt på slutet.
Hur som helst, Jag anser att långpass över 10km är helt onödigt för att springa ett normalt marathon. Självklart är det bra att träna några längre pass, men det behövs inte. Precis som att det inte behövs ett enda intervallpass för att springa milen på 36min. Men det kan vara kul att variera träningen.
Huvudsaken är att man tränar löpning regelbundet. Sedan är frågan vilket tid man vill klara. Ett träningsprogram är helt onödigt, men kan säkert göra träningen roligare, och då är det lättare att det blir av, vilket ökar chanserna. Hade jag haft ett lämpligt program hade jag kanske klarat 3h på första försöket, men jag gillar att lära mig av misstag. Även om man inte känner för att springa en mara direkt när man kommer i mål, så kommer suget om revansch senare.
Ut o spring! Oroa er inte, kör bara. Man måste inte vinna över andra, bara över sig själv :)
#20
5 februari 2015 kl 13:51 Redigerad 5 februari 2015 kl 14:06
Gilla
Tack!
Håller med om att det är bra med långpass, för man får bättre rutin, och den sista långa milen kommer bli behagligare.
Men har man inte haft tid eller lust att köra några 20 eller 30km pass, men tränat regelbundet, så behöver man inte vara orolig o ställa in maran. Kör ändå! Men mitt tips är att skippa tidsmål Välj ett tempo som känns behagligt i början och njut så långt det går. Sen gäller det att tänka "varje steg är 1 steg närmare mål, det blir kortare och kortare. Som nybörjare är det sista milen som avgör vilket resultat man får enl. min erfarenhet.
2013 hade jag löptränat min första vinter, körde Gbg-varvet som långpass på 1:17 och Sthlm Maran på 2:47. Fortfarande långt efter eliten, men mer träning ger bättre tider. Det är jag helt med på.
< < < 1 2 > > >