Foruminlägg av Micke Gottberg

< < < 1 2 3 4 > > >
#1
24 mars 2023 kl 09:02
2 Gilla
Jag kör Coros Apex Pro. Ser inget syfte med att byta tillbaka till Garmin som jag använde fram till 2019. Helnöjd med Coros. Sen förstår jag inte riktigt kommentaren att man inte skulle ha någon nytta av att hålla koll på puls och tempo på ultra, är väl intressant om något för att inte köra för hårt?
#2
23 januari 2024 kl 15:41
Gilla
Den typen av assymmetri i armpendlingen kommer allt som oftast från besvär kring höft/bäcken.
#3
24 januari 2024 kl 14:52
Gilla
Har du inga direkta besvär med stelhet eller värk kring ländrygg, bäcken eller höfter så allmän styrketräning så som knäböj men framförallt marklyft för att stärka bakre muskelkedjan i allmänhet och i detta fallet sätesmusklerna i synnerhet. Det har hjälpt mig mycket att jobba bort min tydliga svaghet kring ena höften och är ett beprövat kort när det gäller löpstyrka med för den delen.
#4
31 januari 2024 kl 09:20
Gilla
Så länge sultjockleken är under 40 mm så..
#5
18 mars 2024 kl 11:47
5 Gilla
Han är tydligen den förste löparen i världen som både sprungit snabbare än 1.46 på 800 och även under 27 min på 10000!
#6
18 mars 2024 kl 13:22
2 Gilla
Inte som individuell tävlingsform vad jag vet. Men hade ju varit en spännande tävlingsform. Hade ju liknat allround-VM i skridsko t.ex.
#7
18 mars 2024 kl 13:34
1 Gilla
Känner absolut igen mig från förr, när jag kunde springa 40 km med bara lite vatten och någon Snickers i bästa fall. Numera springer jag alltid mina längre långpass med 75 g kolhydrater i timmen (samma som på mina långlopp) fyller på med Tailwind Recovery Rebuild direkt efter passet och äter även mat inom en timme efter avslutat pass och upplever så gott som aldrig detta längre.
#8
22 mars 2024 kl 09:16
2 Gilla
Skönt när det blir klart tidigt och vi slipper situationer och diskussioner likt Ekvall 2016 och Lovisa 2021
#9
3 september 2024 kl 16:00
2 Gilla
Jag påbörjade ett eget dubbeltröskelexperiment under semester/föräldraledighet. Har sedan fortsatt med det nu in i maratonträningen (inför Växjö i oktober), det jag ändrat är att jag i somras körde dubbeltröskel må eller ti och därefter Critical Velocity-intervaller to eller fr. Nu kör jag dubbeltröskel ti eller on (beroende på föregående helgs långpass om det varit lö eller sö) och sedan maratonspecifikt långpass på helgen där jag successivt förlänger såväl totaldistansen på långpasset som den avslutande marafartsdelen.

Sen pratar jag emot mig själv lite, för jag fick en startplats till et 6 h lopp på lördag så egentligen frångår jag helt maraupplägget i 1,5-2 v nu. Men sedan på''t igen.

Så jag kör definitivt dubbeltröskel som en del av maratonträningen. Mycket för att jag upplevt att jag får ut mycket kvalitetsmängd av dubbeltröskeln som jag tål, tidigare har jag haft problem med att lätt bli skadad i de perioder när jag kör mycket tröskel och ffa intervaller.

Finns också en långsiktig tanke för mig att med denna träning förskjuta såväl LT1 som LT2 uppåt och därmed höja även min 24 timmarskapacitet, som är det primära för mig då det är på 24 h jag har min elitsatsning.
#10
3 september 2024 kl 16:32
Gilla
Jag har känt att det hittills räcker med en dubbeltröskeldag för att få utveckling av tröskeltempot, men också att jag varit mer sliten efter dubbeltröskel än efter t.ex. kortare (men hårdare) CV-intervaller. Att jag behöver minst 2 dagar med bara lugn distans emellan och då kommer jag ligga precis på gränsen för det slitage min kropp verkar tåla om jag låt säga kör DT mån och tor för att sen köra långpass med marafart sön och dessutom få plocka ner till ett DT-pass veckan därefter.

Däremot finns en tanke om att eventuellt lägga in två DT-dagar från november - februari som jag ser som grundträningsperiod. Då jag inte kommer ha något snabbare långpass under denna period.
#11
4 september 2024 kl 08:49
Gilla
Bild uppladdad av Micke Gottberg
Ja min tröskelfart ligger kring halvmarafart eller något snabbare. Att hålla tröskelfart ett helt maraton känns orimligt för min del. Tröskelfart sägs ju vara ungefär det tempo/den ansträngning du kan hålla maximalt i en timme. Jag går även efter pulszon där min tröskelzon (zon 4) är 163-173. Och försöker då lägga mig främst kring 163-168 i puls, märker att om jag kommer upp över 170, särskilt på morgonpasset, så blir det rejält slitigt sen.

Sen på själva maran räknar jag dock med att hamna i tröskelzon och t.o.m. övre delen andra halvan och kanske sista 5-6 km även över tröskelpuls. Men hamnar jag där för tidigt får jag definitivt problem. På mitt marapers 2021 hade jag snittpuls 172 ser jag, men sprang utan pulsband då, så är handledsmätning och den litar jag inte på.

Här kan jag visa lite data från COROS Training Hub, som jag faktiskt skattar som väldigt precisa uppskattningar jämfört med andra liknande tjänster (däribland Garmin Connect, Intervals.icu, Strava Premium, TrainingPeaks m.fl.). Just nu ligger prediktionerna för 5 och 10 k alltså en bit långsammare än mina PB''n, medan för halvmara och maran en bit snabbare. Detta stämmer helt med min känsla och hur min träning gått de senaste åren. Nu har jag, till skillnad från dig, gjort en Aktivitusmätning 2017 av både VO2max och pulszoner, samt en ny för pulszonerna året efter. Men inte därefter, detta då jag märkte att klockan, särskilt sen jag bytte från Garmin till Coros, uppskattar dessa tillräckligt väl och stämmer väl överens med RPE som jag ser som det viktigaste verktyget. Jag använder mer pulsen till att hålla igen och inte bli för ivrig på passen, har haft tendens tillbaka i tiden att köra på för hårt och krokna eller som sagt skada mig.
#12
4 september 2024 kl 10:20
Gilla
Mina pass de två senaste veckorna har varit till och från jobbet vilket innebär en del kupering, så därav blir tempot mer svårvärderat. Coros har något de kallar Effort Pace som tar hänsyn till detta och där ligger jag mer jämnt på t.ex. alla tre 10 minutarna. På gårdagens tusingar sprang jag helt på känsla från start och kontrollerade puls sista 4-500, tittade aldrig ens på tempot, då tenderar jag att springa på fort i början och sen tappa.

Med det sagt har jag egentligen bara koll på själva tempot när jag springer platta och likvärdiga intervaller, som på semester då körde jag mina tusingar fram och tillbaka på platt sträcka, då ser även jag det att det blir successivt snabbare och snabbare för varje vecka, men annars främst över tid att jag orkar ligga kring mjölksyratröskel (170-171) längre tid utan att behöva sänka farten.

Jag tänker att du någonstans tänker helt rätt. Utan mätning av laktat etc är det såklart betydligt bättre att ligga lite mer safe än att snarare pressa och trilla över titt som tätt, även om det kan vara bra att ha gjort någon enstaka gång rent mentalt och som lärdom för att lära sig känna var gränsen går.

Generellt sett försöker jag nog lägga tusingarna närmre 3.44 och de längre 10 minutarna kring 3.50. Men känner jag mig pigg, pulsen drar inte iväg och känslan är god så springer jag på även på dessa. Och under sommaren är det helt klart så att jag springer bättre på svala morgnar än heta eftermiddagar t.ex.

Men som förra veckan sprang jag på lite väl bra på 3x10 och fick lida för det på efterföljande tusingar, därav bl.a. att jag räknade fel och inte gjorde mitt planerade 10x1000, var helt slut i huvudet. Igår var planen dock 8 st.
#13
4 september 2024 kl 10:56
1 Gilla
Låter som ett väldigt klokt resonemang! Med lite för lätt går man i värsta fall miste om lite träningseffekt, med lite för hårt riskerar man ju både skada och överträning.

Det blir Växjö Marathon för mig i oktober med ambitionen att ta mig under 2.50. 2021 öppnade jag i tempo för 2.52 och landade på 2.59, men då hade jag haft en flera veckors förkylning under september och i princip fått stryka all specifik maraträning, så benen vile inte längre hålla fart efter 28-29 km. Denna gången bättre kontinuitet, bättre form och mer specifik träning. Så om inget dumt händer fram t.o.m. loppdagen ska det gå!
#14
4 september 2024 kl 11:03
1 Gilla
Faktiskt är det så att man i Coros app kan välja mellan olika typer av zonindelning:
- Max Heart Rate Zone
- Heart Rate Reserve Zone
- Lactate Threshold Zone

Det är det sistnämnda jag valt och har då 6 zoner som du nämner. När jag gjorde mina Aktivitustester senast, 2018, var där fem zoner, där enda skillnaden mot dessa är att zon 5 och 6 var en och samma där. Så det är denna jag känner mig mest trygg med att den stämmer och ger mig bra polarisering. Framförallt undviker jag zon 3 förutom vid specifik träning och tävling för att inte bli övertränad.
#15
4 september 2024 kl 11:19
1 Gilla
Spännande! Då ses vi i Växjö och hoppas vi når våra mål!
Jag tror du fixar 2.59 i alla fall! Jag får också hybris emellanåt, som långpasset jag körde förrförra helgen, när det kändes väldigt lätt med 8 km i 3.59 som avslutning, då börjar min hjärna direkt "hmm kanske gå för 2.48 i alla fall?" men jag håller mig till plan där, blir tufft nog att persa med 9 minuter! Själv hoppas jag att värmen lägger sig på två veckor nu fram tills nästa specifika marapass, så att yttre omständigheterna känns jämförbara med, känns som det slår mycket från pass till pass nu beroende på temperatur och luftfuktighet hur ansträngningen upplevs!
#16
4 september 2024 kl 11:38 Redigerad 4 september 2024 kl 11:38
Gilla
Och innan det var nog inte Paavo Nurmi och Gunder Hägg helt fel ute heller, eller för den delen Emil Zatopek med sina 400-ingar (i militärkängor, om det nu inte är en skröna?). Men precis som all annan idrott så utvecklas ju även löpningen, och utan mer kunskap kring träningsbelastning så hade det ju inte skett sån resultatutveckling heller (jo skorna gör en del, men man ska tåla belastningen över tid med).
#17
4 september 2024 kl 13:48
Gilla
Blir spännande att följa, man kan ju helt klart se utveckling på just 400-ingar i alla fall, sen hur överförbart just det är på längre distanser är nog individuellt med. Men helt klart har du fått en bättre kapacitet på några månader!
#18
10 september 2024 kl 14:00
Gilla
Personligen hade jag skippat milloppet. Men som jag nämnt tidigare är jag känslig för hård belastning för tätt med och ett millopp med nummerlapp hade jag haft extremt svårt att hålla till tröskelintensitet, vilket jag hade känt varit som hade varit vettigt i så fall. Jag har lite samma dilemma då jag gärna hade sprungit Bromöllamilen i början på oktober och gått för PB, men mitt mål på maran är tillräckligt tufft för att jag ska känna att jag måste prioritera maraträningen till 100% och då framförallt de maraspecifika långpassen i mitt fall och då måste jag avstå milloppet för att inte behöva göra avkall på antingen dubbeltröskel eller maraspecifikt långpass (vilka jag ser som två viktiga delar i min träning inför Växjö).

Så jag hade valt ditt alternativ 2. I annat fall kör på ditt sista alternativ.
#19
13 september 2024 kl 12:02
1 Gilla
Erik är nog den som är absolut mest öppen med det. Jag diskuterar med honom personligen emellanåt med kring detta och vi tänker väldigt lika i vår träning fram emot 24h SM i april faktiskt.

Skillnaden mellan oss på just marathon är att jag tror att han fått ut nära sitt max där, medan jag aldrig lyckats pricka ett fullgott resultat utifrån form på varesig halvmara eller mara. Jag har haft träning och form för 1.18-1.19 när jag sprang på 1.22 resp form för 2.52 när jag sprang på 2.59. Därav tycker jag själv det är lite lurigt att tänka i termer av marafart just för tröskelpassen och går mer på puls och RPE där. Men kör ju de specifika långpassen och fartdelen i dem i önskad marathonfart, och för mig verkar då tröskelfart ligga snarare 12-13 s snabbare än marafarten. Hur som blir det intressant att se hur utfallet blir i Växjö, om jag får till träningen och formen och dessutom får ut allt den dagen, framförallt utan att gå för hårt första 28-30.
#20
16 september 2024 kl 08:44
1 Gilla
Senaste tävling, önskad marafart inför kommande tävling, men framförallt data och mätpunkter i Coros Training Hub där all min data finns registrerad.
< < < 1 2 3 4 > > >