Sörmlandsleden Läggesta – Mölnbo: etapp 15:1, 14, 13, 12 och 12:1

I går blev jag en ultralöpare. High five på det! 

Etapp 15:1: Läggesta – Långaedet, etapp 15 (6 km),

(sedan  ca tre km på etapp 15)

Etapp 14: Fredriksberg väg 223-Djupviksvägen (6,5 km)

Etapp 13: Djupviksvägen-Yngsviken (15 km)

Etapp 12 (del av): Yngsviken – Vattgruvan (fast vi sprang bara fram till avtagsvägen till etapp 12:1) (hela sträckan är 8,5 km, vi sprang kanske 7 km)

Etapp 12:1: Etapp 12-Mölnbo (4 km)

Total distans: 45 km (klockan visar dock 44 km, jag strulade lite med den).

Totalt på Sörmlandsleden hittills: 200,5 km (etapp 1-6, 5:1-5:3, 10-14, 12:1, 13:1-13:2, 15:1)

Check out my run on Strava: https://strava.app.link/1Q2QiA0NbR

Jag hade gått och varit lite smånervös hela veckan över att jag skulle springa mitt livs hittills längsta distans med gerillalöparna till helgen. Men jag har känt mig hyfsat frisk och stark den sista tiden och dessutom vilat mig i form ett par dagar så jag var riktigt taggad när jag satte mig på pendeln i går morse.

IMG_5530
Innan avfärd från Läggesta station

Dagens utflykt var planerad av Kenneth och utgick från Läggesta station. Det duggregnade när vi gav oss av kl 9:30 men framåt dagen blev det växlande molnigt och riktigt fint höstväder.

Det är inte helt lätt för mig att försöka beskriva den här turen i detalj för jag vet inte riktigt var jag har varit (!). Bara att vi började i Läggesta (en tågstation ute i nowhere i Mariefred på vägen mot Strängnäs) och avslutade med en pizza i Mölnbo. Allt däremellan flyter liksom ihop. Det var väldigt mycket fantastiskt vacker vildmark och otaliga sjöar (och knappt ett hus på hela sträckan, dock en hel del vandrare och vissa på helgtur med packning).

Förutom ett par kilometer i början och någon på slutet in mot Mölnbo var det krävande terräng upp och ner och med rötter, stenar och spänger nästan hela tiden. Alltsom oftast låg det också omkullfallna träd över stigen. Så det var inga lätta 45 kilometer precis och tempot blev därefter, dvs ganska sakta med jogg blandat med rask gång.

IMG_5589
Foto: Mikael Åström
Klicka här för bildspel

En sak jag uppskattar mycket med löpning är att man får uppleva årstidernas växlingar och även höst och vinter som annars inte har varit mina favoritårstider. Men ljuset och stillheten i går på leden var otroligt rogivande och avkopplande långt inne i min stressade ”jag-ska-hinna-med-allt-och-lite-till-stockholms-själ. Sann mindfulness.

När man springer så långt är det också trevligt att ibland springa i grupp. Under de närmare åtta timmarna i skogen hann vi avhandla både en del löparsnack och annat som rör livets stora och små frågor.

IMG_5554

Jag hade ordentligt mycket mat med mig i dag. Strax innan halvvägs stannade vi och tog en lite längre rast och då åt jag couscous-sallad med kyckling. Under dagen slank det också ner två bananer och en smörgås. Det gäller att fylla på engergin på en så lång tur! Det fanns också flera kallkällor längs vägen men det är alltid lite riskabelt att förlita sig på dem. T.ex. var den första källan vi tänkte hämta vatten i helt torr. Den andra var dock full av rent och fräscht vatten så att vi kunde dricka ordentligt och fylla på våra flaskor.

IMG_5573
När vi kom till avtagsvägen mot Mölnbo kände jag igen mig, här har vi sprungit förut.

På sista etappen mot Mölnbo passerade vi marathondistansen och därmed blev detta min längsta löpning någonsin. Ultralöpning är sträckor som är längre än ett maraton (42 195 meter). Men det finns vissa som anser att ultra bör vara minst 50 kilometer. Det finns till och med de som anser att riktig ultra startar först vid 100 kilometer! Men strunt i det, nu tycker jag att vi säger att jag i och med dagens tur på 45 km är uppe i ultradistans. Kenneth uppmärksammade i alla fall begivenheten med en gratulation och high five och det kändes väldigt kul att jag klarat av det i krävande terräng och inte heller inte var dödstrött utan fortfarande hade lite krafter kvar. Jag skämtade lite om att ”nu vänder jag och springer tillbaka till Läggesta”.

IMG_5576
Skymningsland och lockelser från de underjordiska?

Den medhavda pannlampan behövdes inte men under sista biten in mot Mölnbo (etapp 12:1, som jag nu sprungit två gånger) gick solen ner och dimman började smyga sig på över vattnet. Man fick lite den magiska känslan från Ronja Rövardotter när de underjordiska försökte locka med sig Ronja in i dimman.

IMG_5574

Väl framme i Mölnbo blev det åter ett besök på Abbes pizzeria och denna gång hade jag tid att beställa pizza också innan tåget skulle avgå (tåget går bara varannan timme så väntan kan bli lång om man inte lyckas tajma in med avgångarna). Dessutom blev det en stor starköl av bara farten. Den satte sig på huvudet efter bara någon minut kan jag lova. Lite kul ska man ju ha:-).

IMG_5587
Ser jag ändå inte ganska pigg ut för att nyss ha sprungit 45 kilometer?
IMG_5577
Abbes pizzeria i Mölnbo är numera en klassiker.

Hemresan blev lite långdragen med pendeltåg från Mölnbo till Södertälje och därifrån ersättningsbuss med en galet snabbkörande chaufför till Tumba, sedan igen pendel till Solna station där min snälla man hämtade upp mig för att jag skulle få komma hem snabbast möjligt till värmen och duchen. Sen var det som om en rullgardin drogs ner framför mina ögon och det var tack och godnatt för min del. Ja ett riktigt heldagsäventyr blev det.

Utrustning: 2 små flaskor päronsaft, en portion coucous-sallad med kyckling, 2 bananer, en dubbelsmörgås, två engergibars (som inte gick åt), karta och turbeskrivningar, överdragskläder och pannlampa (behövde aldrig användas), magväska med telefon, peng, bankkort och SL-kort.

Skador: Kände mig väldigt fräsch i kroppen, ingen känning i höften. Stel i benen på slutet förstås men det började inte smyga sig på förrän vid 30 km.

Jag lyckades slå huvudet i ett omkullfallet träd som låg i huvudhöjd över stigen (hur jag nu inte kunde se det?) Det blev en bula men inget blod. En medlöpare trampade snett och stukade foten, inte kul men det är sådant som lätt händer i denna typ av terräng, särskilt när man börjar bli lite trött. Men det gick bra tack vara snabb omlindning av bandage.

IMG_5527

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.