Sista kvalitetspassen inför Swiss!

Min kollega - och Swiss Alpine-rutinerad ultralöpare - Paul bjöd in mig till Vilhelmina i slutet av förra veckan för att springa i lite fjällterräng inför loppet. Jag tackade med glädje ja, och tog tåget med ytterligare en kollega upp till Västerbotten. Det är magiskt vackert i fjällen så här års! Har varit dålig på att resa i mitt eget hemland inser jag under dessa härliga dagar.

För att träna på att springa med trötta ben, och ta höjdmeter, blev upplägget följande:

Torsdag: Marsfjället - det blev inte hela vägen upp (fick lågt blodsocker och vågade inte chansa på att ta mig hela vägen upp när det saknas mobiltäckning). Ca 4 h löpning/gång och runt 1000 höjdmeter. Jag, Paul och Tomas passade på att njuta av utsikten, titta på djurlivet och prata på vägen. Halvvägs upp fick Paul syn på dessa krabater, nyfikna (och urgulliga) illrar som tittade upp bland stenarna:

Fredag: Runt 17 km i skogen i oländlig terräng. Terränglöpning är nog den roligaste typen av löpning jag vet. Fötterna måste jobba, pulsen är uppe, men det är skonsamt för leder, senor och muskler! Backpasset från dagen innan kände jag inte av ett dugg. Finns det sedan något godare än att doppa kåsan i bäcken och dricka när man är törstig?

Lördag: Upp på Marsfjället igen, en här gången hela vägen och i högre takt! Upp och ner på ca 4 h, totalt 1374 höjdmeter och 23 km. Det gick inte fort för mig i de brantaste partierna kan jag säga, och Paul han bara flyter uppför... =) Nerför gick det snabbare - och trots att jag kände mig utpumpad i lårmusklerna på toppen gick det hur bra som helst att flyta på nerför. Konstigt nog var jag lättare i steget och kroppen på väg utför i slutet än efter ca 3 km från start. Det låg mycket snö kvar på höjd, enligt ortsbor har det inte varit så mycket snö vid den här tiden på året på över 50 år. Märklig sommar det här.

Söndag: ca 19 km i terrängen, över spänger, myrar, rullstensåsar, rötter och sten. Som balsam för själ och kropp. Även om det kändes lite i låren i uppförsbackar var det förvånansvärt enkelt att springa med 3 dagars träning i benen. Vi var ute i drygt 2,5 h och tog ca 260 höjdmeter.

Sen bar det av hemåt, först buss till Storuman, byte mot Umeå, sen tåg från Ume till Stockholm. Anlände 9 i morse, inte mycket sömn i kroppen, och allmänt stel i baken efter så mycket stillasittande på obekvämt säte. I dag blir det vila, satt och läste tidningen i förmiddags, har handlat lite, och nu blir det kort promenad till sjön. Uppladdningen för Swiss känns finemang. Ska bara köra lugnare pass för att hålla igång nu, och på lördag bär det av till Davos!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.