MarathonMia

Plantar Fasciit

Jag är löpare. Löpare behöver sina fötter. Jag har fått diagnosen Plantar Fasciit med löpförbud 1-2 månader. Vi börjar med en månad. Eller nej – det är för sorgligt – vi tar en vecka i taget.

 

Mina nyinskaffade stövletter till ett superbra reapris från Filippa K får bli en inredningsdetalj på kontoret. Foto: privat

Idag var jag hos en naprapat som jag hittat på nätet som skulle vara specialiserade på fötter – många naprapater fokuserar av förståeliga skäl på ryggen. Jag fick lite dåligt samvete och kände mig inte bekväm med att inte gå till min vanliga naprapat – men hon är mammaledig – och jag är desperat. En desperat Mia tar snabba beslut. Mitt hjärta vill gå till Löpnaprapaten, men min iver letade efter en quick-fix. Förstås. Om jag lugnat mig och tänkt efter, hade jag nog fått samma bra behansling av Joakim – för han är ju trots allt specialist på löparskador och var hamnar min Plantar Fasciit? Nu hade jag bokat en specialist. Gott så.

Jag kände mig välkommen och bekväm med, vi kan kalla honom “Stefan”, för han heter så. Efter en grundlig koll ståendes och liggandes (jag då – han stod faktiskt hela tiden) så föll domen. Plantar Fasciit. Anledningen till att jag har ont runtom hälen och lite uppåt, är kompensation och överansträngning. Han undrade om jag hade några lopp framöver och jag berättade om min dröm om ett 6-dagarslopp i Frankrike i maj. En sak i taget. Jag tänker inte vifta bort drömmen eller radera den, jag tänker ha det som en morot och sikta mot – något att driva på en löpfri del av min träning. Något att kämpa för.

Första behandlingen

Fick alltså en diagnos. Därefter fick jag ström under foten med ett munstycke som skulle sätta igång blodcirkulationen. Det blev lite varmt, men var inte obehagligt. Därefter masserade Stefan fotvalvet och plantarsenan med tummarna. Jag har hög smärttröskel så det var helt okej det med. Därefter körde han vit laser mot hälen som ska få igång läkningsprocessen. Sedan samma tejpning som min Sjukgymnastsambo kört.

Första veckans aktiviteter – reahab

Hellre löparskor till löpartights än till vanliga kontorskläder. Foto: privat

Fokus denna vecka för mig är att gå i mjuka gymnastikskor. Även på jobbet. Hela mitt kvinnliga väsen och esteten i mig sparkar bakut – men det är bara att finna sig i det. Jag vill ju bli bra. Hemma får jag smyga runt i Foppatofflor. Jag ska stretcha foten på ett speciellt sätt varje morgon och kväll (och fler gånger om jag vill), jag ska massera fotvalvet genom att cirkulera en tennisboll under foten när jag sitter ner. Sen ska jag stretcha vaden extra och se till att få den masserad så mycket som möjligt. Planerna klara för första veckan alltså.

 

Hur gör en löpare?

Jag är inbokad som löptränare för flera pass denna vecka. Jag kan springa kortare sträckor och stå och mana på, utan att springa själv. Jag avbokar inga pass, utan kollar hur det fungerar.

Jag ska utöver detta inte springa eller gå långpromenader. Allt som inte gör ont är okej. Nordic Military Training är okej, så länge det inte är mycket löpning. Jag får köra styrketräning, cykla, köra rodd, simma och åka skidor om det känns bra. Den kommande veckan kommer jag sondera terrängen och lära mig gå till gymet. Fokus på en vecka i taget. En dag i taget. Ett träningspass i taget.

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.