TräningTed Ås är en av Sveriges mest meriterade triathleter. Vid sidan om sin familj (fru Anso, sönerna Edvin och Emil) är det träning och jobb som gäller.
I grunden är han idrotts- och mattelärare men för att finansiera sitt tränande driver han ett eget sportföretag samtidigt som han sedan årsskiftet är med och lanserar det australiensiska märket 2XU i Sverige.
På lördag står han på startlinjen för Kalmar Triathlon (på Ironman-distansen: 3 860 m simning , 180 km cykling och 42 195 m löpning) och att han siktar på seger är inget han hymlar med.
Eftersom det varit ett sant nöje att följa hans hårda träning dit och för att han ständigt kommer med bra idéer om hur träningsdagboken kan förbättras stoppade vi honom precis innan bilresan till Kalmar för en intervju.
Berätta om din triathlonsatsning?
Redan som liten knatte bestämde jag mig för att bli bäst i Sverige på något och 2005 blev den drömmen sann när jag vann mitt första SM (Kalmar Triathlon). Men tävlandet startade redan 1993. Då testade jag på en motionssprint och gick efter det med i Triathlon Väst. Under årens lopp har jag samlat på mig 13 SM medaljer, om jag räknat rätt, varav 3 st guld. Främst är det långdistans med halva och hela Ironmandistanser jag satsar på och har haft bäst resultat. PB på IM är 8.28.40 och jag är en av tre svenskar som varit under 8.30.
Vad tänker du om Kalmar?
De senaste 6-7 åren så har Kalmar varit min huvudtävling. Så är det även i år. Kanske, om möjligt, lite mer i år säger han och ler. Man är ju aldrig bättre än sitt senaste resultat och förra året blev det ju en 4:e plats, så jag är VÄLDIGT sugen på ett nytt SM guld!
Med tanke på framtiden för Kalmar Triathlon (blir officiell Ironmantävling från 2012) som dramatiskt kommer att ändra förutsättningarna både vad gäller bana och konkurrens, så är det sista chansen med nuvarande upplägg.
Sen, ligger naturligtvis det svenska rekordet och lockar. Gör man något snabbare än vad någon annan gjort förut så är man verkligen nr 1. En bra chans att utmana rekordet tror jag att jag har i Kalmar med det nuvarande upplägget.
Hur känns formen?
Så här veckan innan tävling är det, som vanligt, dags för det stora tvivlet när det gäller formen (skrattar). Har jag verkligen tränat bra? Har jag tränat överhuvudtaget? Har jag inte mest skippat pass? Säkert inte ovanliga tankar för oss som satsar hårt mot speciella mål.
Men, kikar jag i backspegeln så har jag tränat bra. Det ger en trygghet för att formen också är god. Lite speciellt i år är att jag inte kört några internationella tävlingar utan det enda testet var Vansbro Triathlon (1/2 IM). Mest beror det på arbetet med 2XU, men också med tanken att spara all tävlingsenergi till denna tävling. Trots mycket arbete i samband med Vansbro Triathlon så tyckte jag att det funkade bra. Lite svag simning, men annars helt okej. Efter det har jag lagt till några viktiga pusselbitar så jag tror jag är förberedd för ett bra lopp.
Vilken är din starkaste sida/gren just nu?
Att äta har alltid varit min överlägset starkaste gren. Jag tror faktiskt inte det är många som slår mig på fingrarna där. Nu är det inget officiellt moment i triathlon och när det gäller de grenarna så har löpningen gått mycket bra i år. Generellt sett så har cykeln varit min starkaste gren där jag faktiskt bl a har den snabbaste svenska IM cyklingen (4.25), men det gäller att vara så jämn som möjligt så alla delar får ungefär lika mycket uppmärksamhet, träningsmässigt.
Din målsättning är ju att vinna men finns det fler?
När jag gör en tävling på Ironmandistans försöker jag alltid gå in med 3 målsättningar: den första är ett drömscenario där allt faller på plats och jag har möjlighet att slå det svenska rekordet. I andra hand, om det inte ser ut att räcka till första målsättningen så går jag för PB. Då har jag trots allt gjort en bättre prestation än någonsin tidigare. Tillslut handlar det om att ta sig i mål. En Ironmandistans är väldigt lång. Börjar det gå trögt eller man blir för trött för tidigt då krävs allt som oftast en mental kraftansträngning för att överhuvud taget ta sig i mål. Det är lite av tjusningen med långdistanstriathlon.
Hur tänker man när allt skall klaffa på en och samma gång?
Hade det funnits ett glasklart svar på det så hade det varit enkelt att lyckas (ler igen). Mycket handlar om att ta vara på tillfället när det dyker upp. Att dra ner tillräckligt på träningen mot slutet för att bli supersugen på att sporta. Att mata sig med positiva tankar och att ständigt vara uppmärksam på hur kroppen reagerar under loppet.
Hur ser du på konkurrensen?
På ett SM så möter man de bästa på distansen. Regerande mästaren David Näsvik saknas, men frånsett honom så är det många som är hungriga. Jag har stor respekt för alla som är med i tävlingen, även om inte alla siktar på vinst. Största hotet är alltid en själv på denna distansen. I många lopp har jag börjat agera utifrån hur andra presterar och då åker man dit direkt. Det gäller att hålla fokus på hur kroppen reagerar och sedan vara beredd på att vilja vinna. När det närmar sig sista timmens tävlande då är det helt enkelt den som vill vinna mest som vinner.
Vi önskar Ted och alla andra Järnmän och -kvinnor lycka till. Vi kommer finnas på plats och rapportera direkt.
