Klassklyftor i löpning

Finns det någon länk till själva undersökningen? Känner inte någon som blivit tillfrågad. Brukar se med kritiska ögon på "undersökningar" som presenteras i Allers, Röd&Rån, Runners World, fitnesstidningar, Metro, mm. Hur många tillfrågades? Vilka frågor skulle de svara på?

Om den är tillräckligt seriöst gjord borde man kunna hitta artikeln i en vetenskaplig tidskrift på något universitetsbibliotek? Om inte...

DN publicerade en TT artikel som avhandlade samma ämne för ett tag sedan. När det gällde underlaget för Göterborgsvarvet hänvisades det till en webbintervju av deltagare.
Osäker på vem som var upphovsmakare av undersökningen.

Jag har inte blivit tillfrågad.
Tycker personligen att GV är åt helsike för dyrt..

http://www.dn.se/debatt/hogutbildade-lever-langre-i-ett-ojamlikt-halso-sverige/

@ T S
Bra artikel, men det står väl bara att högutbildade har bättre hälsa. Det står inte om de springer fler lopp eller bara äter bättre.

Nej, det är sant. Antagligen tycker man inte att det är lika viktigt. Däremot är det på GV gott om folk som står vid sidan om och hejar med en öl i näven. ;)

Jag tycker det är trist om det verkligen är så att inte ens löpning kan vara något för precis alla, oavsett inkomst. Totalt sett borde löpning ändå vara den billigaste motionsformen att sysselsätta sig med.

När jag läste idrottshistoria fick vi en massa artiklar som visade på att trender som finns i USA når Sverige med ett antal års fördröjning.

I USA var gymtrenden långt före Sverige och en massa gym poppade upp överallt. De var även tidiga med att ta rejält betalt för sina träningskort och deras PT kunde leva på sina klienter. Så har det blivit i Sverige efter 2010.

Nu har det svängt i USA. Många gym har lagts ner och trenden är istället att alla skall kunna träna billigt. Gymkort för en hundring i månaden är inte helt ovanligt. Det kommer säkert bli samma sak med gymmen i Sverige. Några exklusiva kommer överleva, men fler billiga gym blir standard.

Hoppas även att trenden når anmälningsavgifter till lopp. Kanske är det redan på gång när många klubbar hotar att bojkotta Vättern runt nästa gång.

Varför ska man anmäla sej till de "stora" loppen som gv eller vasaloppet eller Stockholm maraton som kostar väldigt mycket. Mitt första SM 2008 kostade 650:- i anmälningsavgift, nästa år kostar det 965:-. För dom pengarna kan jag springa minst 3 "mindre" maror. Valet för mej är väldigt lätt.

Varvet lockar många som bara anmäler sig till ett enda lopp per år. De flesta är nog egentligen inte intresserade av löpning. Många kommer inte ens till start.

Här ligger nog poängen hos arrangörerna av Varvet. De bryr sig inte i första hand om de vanliga löparna. De vill åt personerna som ser Varvet som en stor grej, kanske årets händelse.

Man kan ju fråga sig vad tanken var med att publicera studien. Arrangörerna ville säkert visa ett socialt ansvar och låtsas slänga blickarna mot, som de själva säger, "fattiga delarna av Göteborg".

Det finns nog risk för motsatt effekt. Nu fattar folk hur dyrt loppet är och på sikt kanske färre kommer anmäla sig.

De som bor i Angered, två mil från Göteborg, kommer inte heller i fortsättningen orka ta sig till stan för att springa. Däremot hade nog fler i Angered sprungit Varvet om start och mål hade varit i - Angered.

Vi får se. Nu lämnar jag denna diskussion...

- De som studerar har tagit ett beslut att studera. Dvs ett långsiktigt beslut att under en kort tid ha det tuffare för att ta till sig mer kunskap inom utbildning för det längre perspektivet.

- De som tjänar mer pengar har tagit beslut om att kämpa i skolan och/eller på arbetet för att få ta del av högre inkomst.

- De som tränar har tagit beslut att kämpa för att i det längre perspektivet få del att hälsosammare liv.

Detta innebär att man ser en röd tråd, man kan tänka långsiktigt och inse att svett o pina ger utdelning på lång sikt. Löpningen är den billigaste sporten alla kategorier. Jag själv springer bara billiga lopp, jag brukar ha en maxgräns på 200 kr men springer oftast för en 100 lapp då jag tycker det är tramsigt att springa när det är för dyrt. Midnattsloppet är undantaget då jag vill se hur kroppen reagerar på en kvällsrunda.

För mig är klassklyftor ett konstigt begrepp då det innebär att man definerar klasser mellan människor, är vi inte bätre än så 2013? Jag trodde den retoriken sköttes av nazister?

Precis som Hr Tystrup säger:
Du kan göra en massa val i livet.
Bl.a. träna upp din förmåga att kämpa och sätta upp långsiktiga mål.
Vad har detta med klass att göra?
Mitt svar : intet!!

Helt enig med dig Fredrik Engdahl!

Jag tror
1. Att de som gjort undersökningen velat få fram det här resultatet då det är PR-fäigt.

2. Att en anledning till att det är många akademiker och över-medelinkomsttagare som springer de folkliga loppen är att den målgruppen i långt större utsträckning än andra målgrupper följer trender. En grundsten i svensk högskola är att odla flockbeteende och det genomsyrar många tjänstemannayrken.

Det är klart att det finns klass-skillnader även om man vill låtsas vara modern och säga att det inte finns. Ett samhälle skulle troligen inte fungera utan, på samma vis som att världen aldrig kommer att bli rättvis. Det betyder inte att man inte kan göra val, men alla gör olika val.
Att löpning skulle vara en billig hobby om man dessutom ska delta i flera lopp som snuddar kring tusenlappen är ju rent nonsens. Det kostar mer per mil än att åka bil om man räknar in kläder, skor, tidsåtgång och teknisk utrustning. Det är stor skillnad på den målgruppen och den som tar på sig ett par sneakers och joggar ett varv runt kvarteret. Varför och med vilken motivation. Få av oss gör något utan drivkraft.
Att "arbetarklassen" tränar mindre behöver inte nödvändigtvis vara en rent ekonomisk fråga. Ska man vara riktigt krass så kanske en arbetare är trött efter dagens slut och en tjänsteman behöver röra på sig. Det finns många vinklingar.
En vinkling som kan ge en viktig förklaring är en dokumentär jag såg för flera år sedan om lågutbildade och/eller arbetslösa i en industriförort i England. Programmet handlade om hälsa och man frågade en ung mamma med flera barn och en cigg i mungipan om hon hade funderat på att sluta röka, börja motionera och tänka på sin hälsa:
"Det där kan det fina folket hålla på med, jag har fullt upp med att överleva".

Jag är uppväxt i ett arbetarhem, i en löparfamilj dessutom, jag och mina äldre bröder fick arbeta som barn för att hjälpa till med familjens försörjning, utan ett öre i ersättning. Jag älskade friidrott, det kostade inget att vara med, det var gratis att tillbringa eftermiddagarna på idrottsplatsen, d et kostade inget att simma i friluftsbadet, alla var med, det var på 50 och sextio talet. Om det hade kostat pengar hade jag inte haft en chans att vara med. Det hade däremot alla medelklass och överklassbarn i klubben kunnat fortsätta med. Medlemskap i friidrottsklubben kostade en eller två kronor för de som inte hade råd.
Tro fasiken att vi lever i ett klassamhälle, det är dessvärre värre idag än vad det var på femtio och sextiotalet, tro fasen att det påverkar hur långloppen rekryterar sina löpare, det har inte enbart med individuella val att göra, som några hävdar. Att se att vi lever i ett allt brutalare klassamhälle, att se klasserna inte är nazism, Hitler och Muselini förnekade klasserna, de ansåg att tyskarna och Italienarna var ett folk, man förföljde och avrättade de som hävdade att Tyskland och Italien var ett klassamhälle och inte ett folk med helt gemensamma intressen. Det vill säga att hävda att det är ett klassamhälle vi lever i är inte att vara nazist. Att hävda att löpningen är klassrelaterat är inte heller att vara nazist. Det är istället att se verkligheten så som den är. Då kanske vi kan göra något åt det.
Mikaelas artikel är mkt bra och angelägen. Den ger mig en hel del svar på varför jag fortfarande, trots min högskoleutbildning, kan känna mig apart i vår tids joggingvåg.

Sammanfattningsvis, vad vi har skrivit hittills ( och vad jag läst på en del länkar samt gissat mig till), är det många aspekter att ta med som kan vara orsaken:

- Lågutbildade har ett fysiskt krävande arbete som gör att man inte orkar träna efter jobbet.

-Högre utbildade har råd att lägga pengar på det stora, dyrare loppen.

-Ekonomisk skillnad kan gör att vissa måste lägga mer tid på att jobba extra, sköta om hemmet, till exempel egen renovering, medan andra har råd att lägga ut jobbet på andra och därmed får tid över till träning.

-Finns ett samband mellan ambitionen att först studera och sedan skaffa sig ett bra jobb i framtiden, på samma sätt som en bra träning i slutänden ger ett mätbart resultat på en tävling samt bättre hälsa. Man har en benägenhet att investera långsiktigt.

- En högre tjänsteman eller chef har en benägenhet att kunna planera in träningspass mitt under arbetsdagen, därför att det finns många outnyttjade luckor och möjlighet till "flexiblitet" mellan alla möten man springer på (ja, ingen riktigt håller koll var dom är hela tiden, hmm)?

-Generellt är "arbetaren" mer intresserad av kollektivets resultat, som till exempel lagspel som fotboll där alla kämpar gemensamt mot ett mål. Att enbart satsa på sitt eget resultat, som tävlingslöpning, anses som lite fult då man bara ser till sitt eget resultat?

Självklart kommer dyra (icke prisvärda?) arrangemang att snedrekrytera människor med högre inkomst. Sporter som golf, segling, ridning, etc är troligtvis mycket mer socialt segregerade.

Sen kan man ju undra vad "projektledare" är för något. Kanske är det enbart ett utslag av Göteborgshumorn? Ledare för projektet "Jag ska klara Varvet på..."?

kommentar till #11. Jag ser ingen anledning att betala dryga 400 pix för att testa en kvällsrunda. Det går alldeles utmärkt att göra detta själv. Vill man köra ett riktigt midnattslopp (start före 24.00, målgång efter 24.00) måste man göra det själv. Det som Midnattsloppet® erbjuder är tyvärr falsk marknadsföring, möjligtvis med undantag för de som promenerar i de sista startgrupperna.

http://www.rf.se/Forskningochfakta/ForskningFakta/Statistik/Idrott-och-motionsvanor/Svenska-folkets-motionsvanor/

Bra att ni tar upp detta! Mer sånt! Vi måste kunna ifrågasätta och se på vårt intresse med distans. Att som TS i #18 spika upp ett begränsat antal förklaringar känns dock lite naivt, även om varje punkt kanske stämmer till viss del.

Har ett vagt minne av att när jag gjorde den där Göteborgsvarvs-enkäten så var det inte helt klockrena alternativ om vilken arbetskategori man ingick i. Verkade som att man antingen var "arbetare" eller också hade ett högutbildat jobb. Fanns inget mitt emellan. Någon annan som tyckte att det var för få "medel-alternativ"?

David L> Naivt, vad kom det ifrån? Tja jag har inte påstått att det är hela förklaringen, bara lite sammanfattning so far. Du är så välkommen att fylla på med fler idéer.

Det står om Göran Greider i senaste Runner´s World. Han säger att "löpning är en vänsterrörelse" och att "stillasittande föder borgerliga tankar".

Om detta stämde borde vi haft fler låginkomsttagare (arbetare) som springer. Dessutom är väl de flesta i dagens vänsterrörelse studenter utan arbete? Endast 1% av Varvets deltagare var arbetslösa. Kanske var det anmälningsavgiften som avskräckte?

Så vitt jag vet har alla mina chefer och mellanchefer tämligen stillasittande jobb. Är osäker på om de är borgerliga.

Greider själv är förmodligen både högutbildad och har bra "inkomst". Han syns överallt, i Metro, på TV, på bokmässor och i Runner´s. Nu har han börjat springa också.

Jag säger som Mikael Wiehe: Vem kan man lita på?

Benny du har inte tittat på Hernvalls länk ovan?
Den här ger ju visst fog för att det springs mer i de lägre inkomstklasserna http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_30665/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Däremot tycks höginkomsttagare tävla i större utsträckning ( för att det kostar pengar kanske?) http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_30671/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Aj då jag glömde att scrolla ner till de högsta inkomsterna, Där springs det lite mer igen. Medelinkomsttagarna är sämst på att springa sålunda...

Vill man springa så skaffar man sig ett par skor och lite träningskläder. Dyrare behöver det inte bli.

Det vore bra om tävlingskalendern här på jogg.se även listade anmälningsavgift. Det skulle underlätta för dom som vill hitta alternativ till de dyra populära tävlingarna.

Håller med Tobias: Det går alltid att få råd med ett enkelt löpar-kit. I annat fall är man totalt ointresserad av att röra på sig och vill istället prioritera annat.

Arbetar man mycket sittandes är det nog skönt att röra på fläsket när man kommer hem och rör man på fläsket hela arbetsdagen är det nog skönt att sätta sig ner när man kommer hem.

Glöm inte resa och uppehälle till loppen! Jag tycker det är ganska billigt att vara med i Göteborgsvarvet med tanke på vilken apparat som måste dras runt och vilket spektakel man faktiskt är med om. Men resa/boende för oss som inte bor inom pendlingsavstånd till loppet medför en kostnad på 6-8 gånger högre än anmälningsavgiften. Tur det finns lokala lopp hemmavid :-)

Mina skor kostade tresiffrigt och fungerar utmärkt. En bomulls t-shirt 100-200 kr
shorts ett par hundra. Voilà bara att springa.
Tycker man sig behöva en massa dyra kläder/skor/teknik tycker jag att man börjar i fel ände.
Möjligen blir det dyrare om man gör en elitsatsning, men att motionera är verkligen inte särskillt dyrt

Kommentaren ovan är rolig och sammanfattar retoriken. "Glöm inte resekostnaden till loppet" Se min profil, jag har sprungit två marathon och jag startade utanför dörren :) Om löpningen överhuvudtaget skall diskuteras inkomstperspektiv så borde ju löpningen vara den billigaste sporten efter yoga :)

Nu är jag lite väl efter i diskussionen men... Det är inget nytt att det är skillnader mellan olika socioekonomiska grupper vad gäller fysisk aktivitet. Samma med kost. Och det av många olika anledningar! Förutom att ekonomi och etnicitet kan spela in finns det stora skillnader i psykisk ohälsa vilket skulle kunna vara en bidragande orsak. Utrustningen kostar pengar, det kan finnas en tidsbrist att träna om man tex är ensamstående. Om man är arbetslös kan det vara den psykisk ohälsan som påverkar. Ja, det går inte att isolera någon enskild faktor men det är inte så konstigt att det ser ut som det gör. Jag önskar att det inte var så dock!

Jag tycker det är trist att det är så få som upptäckt löpningen. Skillnader mellan olika områden är slående. Under ett av mina långpass i våras, en mycket vacker lördagsförmiddag, startade jag i Bromma där jag bor. På ca tre kilometer i Bromma hade jag sett i vart fall ett tjugotal löpare, kanske trettio. Sedan ut genom spånga förbi Tensta, Rinkeby, över järvafältet, Akalla, husby, kista med omnejd sedan tillbaka till Bromma via Rissne. På över en mils löpning runt järvafältets områden ser jag två (2!) andra löpare, både ser etniskt svenska ut och har vätskebälten på sig, antagligen ute på långpass från andra områden.

Visst, det är en anekdot, men skillnaden är verkligen dag och natt i jämförelse mellan löpintresse mellan olika områden. Jag lägger ingen värdering i varför det är så men kan konstatera att löpning inte betraktas på samma sätt av olika grupper i samhället. Och det har ingenting med att göra att löpning är kostsamt, tvärtom är det ett av de billigaste sätten att aktivera sig som finns.

Löpning, en av de billigaste idrotterna att ägna sig åt, har under de senaste decennierna förvandlats till en materialsport.

Så verkar det i alla fall för nytillkommna joggare. På det här forumet pratas det om GPS-ur, pulsmätare, stegfrekvensmätare och skor med den och den droppen och jag vet inte vad.

Men, allvarligt, behöver man mer it-kraft under löpturen än vad ryssarna hade när de skickade upp Sputnik eler vad jänkarna hade när Armstrong och grabbarna promenerade på månen?

Jag kommer ihåg när jag sprang intervaller i Tantolunden för nästan 40 år
sedan. Jag hade ett armbandsur med sekundvisare, hör och häpna. Det ni! Sicken högteknologi. Men bara var femte sekund/minut var markerad på urtavlan. Jag startade en ny upprepning när sekundvisaren pekade rakt upp. Jag har kvar klockan, men den fungerar inte längre. Jag kanske borde lämna in den på rengöring eller liknande.

Idag hörde jag fågelsång under löpturen. Dom pippifåglarna hade nog kommit tillbaka lite för tidigt. Det skall bli kallare i början av nästa vecka.
De som motionerar inomhus på gym går miste om mycket.

I Storbrittanien har jag fått uppfattningen att vilken eller vilka idrotter man är intresserad av är mycket beroende av ens föräldrars inkomst. De som har gått på privatskola föredrar rugby framför fotboll och de som gått i kommunala skolor föredrar fotboll. När det gäller löpning verkar det inte vara lika uppdelat. Klasskillnaden var kanske en del av rivaliteten mellan Sebastian Coe och Steve Ovett.

Om tekniska tillbehör gör att någon får ett extra intresse och därmed tar sig ut och springer lite mer är det enkom positivt. Men oavsett hur mycket pengar man lägger på tillbehör blir man tidsmässigt smiskad av de som tränar mer/bättre eller har bättre anlag. På så sätt kan jag tycka att löpning är allt annat än materialsport. Kappsegling (med egentillverkade båtar) eller formula ett det diametralt motsatta. Löpningen är tillgänglig för alla, men inte uppskattad av de samma.