Walser trail ultra DNF

Kl 06:00 stod vi redo för start vid kommunhuset i Riezlern. Det var en väldigt vacker morgon och när vi sprang iväg så gick solen upp i dalen och korna råmade. Vackert så man kunde gråta. La mig sist i startfältet medans Jerry joggade iväg lite snabbare.
Första delen av loppet gick nedför men sen började stigningarna och i en av de första stod Jerry, blev orolig att ngt hade hänt men han ville springa med mig <3 och ta det lugnt.

Första stigningen hade jag pigga ben, som tur var! Det var stenar överallt och rötter. Ibland sprang vi i grustag kändes det som. Innan vi kom till berget vi tidigare vandrat upp och nedför så sprang eller snarare gick vi över typ klippblock/hällar där det var helvetesgap och hål man inte såg botten på. Så glad att jag fått ordning på mina fotleder. När vi nådde berget där man fick klättra upp och ned för hållandes i vajrar som vi tidigare tyckt var läskigt kändes nu riktigt tryggt.
Vid ett tillfälle var vi tvungna att springa genom en koflock, vi la oss bakom en löpare från Hongkong som såg räddare ut än oss.
Vi klarade rep nr 1 med 15 min marginal.
När nästa berg skulle besegras dog mina ben. Och det gick låååångsamt. Jerry fick jogga iväg för att se om han skulle klara nästa rep tid. Jag blev nästan lättad när jag efter ytterligare en stigning insåg att det var kört för mig.

Jerry missade tiden med 3 minuter och väntade i solen när jag en halvtimme senare kom joggande nedför berget.
Men lika glada var vi för det. Detta är ett lopp för bergsgetter och det är inte vi.
Soligt och varmt och sååå vackert.
2388 höjdmeter. 15 % snitt lutning....