Löpning • Träning • 121 inlägg • 18870 visningar •

Tränar vi för sakta ?

Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#1
•
4 juni 2014 - 11:05
3 Gilla
Jag gjorde en jämförelse mellan resultat 2014 och det år då jag senast sprang Stockholm Marathon. Jag valde ut klubbens 5 snabbaste manliga löpare 1987 och kollade vilken tid som löparen i år löpte in på. Så här blev resultatet.

Placering 27: 2:27:55 jfr med 2:33:17
Placering 58: 2:34:05 jfr med 2:42:36
Placering 176: 2:42:38 jfr med 2:53:46 ( plac 176 var min placering -87 )
Placering 190: 2:43:09 jfr med 2:54:40
Placering 435: 2:51:19 jfr med 3:02:37

Min fundering är vart alla "snabba" marathonlöpare tagit vägen. Det pratas om en löparvåg men den är idag mer på motionsnivå. Är det idrottsklubbarna som är dåliga att locka till sig löpare, eller är dagens löpare helt enkelt inte motiverade att träna så hårt som krävs. Jag kommer ihåg att när vi deltog i Vindelälvsloppet 1987 så möstrades 22 tävlingslöpare från klubben till två lag. För att platsa i förstalaget krävdes tider på ca 1.12 på halvmarathon.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
Amir Riahi
1973 • Åkersberga
#101
•
30 juli 2014 kl 09:00
1 Gilla
En annan anledning till dagens sämre prestationer jämfört med förr kan vara att man inte har samma fokus på träningen som man hade förr.
Varje minut som läggs på något annat än träning, vila, och bra kost kommer att straffa sig på tävlingsdagen men det är inte många människor som vågar leva på det viset idag.
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#102
•
30 juli 2014 kl 09:56
3 Gilla
Många lägger fokus på helt fel saker istället för att springa. Man börjar i helt fel ände. Energidepåer, kan jag träna innan frukost?, får man dricka läsk, vad ska man äta innan/efter träning? ,
RunnerSthlm
1970 • Stockholm
#103
•
30 juli 2014 kl 15:55 Redigerad 30 juli 2014 kl 15:56
Gilla
Regelbundna träningspass där man öser på längre sträckor (10k och uppåt ungefär) i tävlingstempo rekommenderas aldrig eller väldigt sällan. Det blir för lång återhämtning, man sliter ut sig, skador etc... etc...

Hur man ska få den optimala blandningingen av mängd vs fart diskuteras ofta.

Både mycket fart OCH längd har ofta varit ett allmänt vedertaget "No, no" att det går inte, då slitar man ut sig, skador kommer etc, etc.

Man måste dock fråga sig ibland vad det egentligen är som skiljer agnarna från vetet? Kan det kanske vara så att det är de envisaste med hårdast pannben, högst smärtgräns och mest jävlar anamma som också blir vinnarna, de som egentligen enligt experterna tränar "fel", de som tränar på sitt max för ofta? Eller är det skillnader i fysiska förutsättningar (talang) hos de som når längst fram som är den tyngsta faktorn?

Jag har inga svar, bara frågetecken. ;-)
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#104
•
30 juli 2014 kl 16:59
Gilla
Jag vet hur de flesta i klubben körde när jag var aktiv, mycket fart i nästan alla pass. Ett riktigt lugnt pass fanns knappt på kartan. Min egen grundträning låg i 4 min per km i snitt. Att hänga de bästa löparna i klubben på 15 km terränglöpning var näst intill tävlingsfart för mig. Konstigt nog var vi relativt skadefria trots allt.
RunnerSthlm
1970 • Stockholm
#105
•
30 juli 2014 kl 17:11 Redigerad 30 juli 2014 kl 17:14
Gilla
Lars: Nu ser ju många träningsprogram ut i stil med detta:

* Max 2 kvalitétspass varav ett gärna/helst intervall, det andra ofta snabbdistans eller möjligtvis tröskelfart. Tror att många (åtminstone motionärer) håller sig till endast 1 kvalitétspass/vecka.

* Utfyllnadsträning

* Långdistans i luuungt tempo

* Återhämntnings pass (dvs slöjogg), ja många träningsprogram innehåller detta vilket så klart är ett tacksamt sätt att samla km på.

Klart som f-n det sliter mera om man köra flera långa pass / vecka i riktigt högt tempo, men samtidigt ska man kanske inte underskatta kroppens förmåga till anpassning? (Medveten om att ålder samt träningsnivå är viktiga faktorer för återhämtning.)

Kan det t.o.m. vara effektivare med regelbundna hårda långa pass (över 10k) i stenhårt tempo vs så mycket snabbdistans (mindre än 10k) och intervallpass?

Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#106
•
28 augusti 2014 kl 20:07
Gilla
Bild uppladdad av Lars Lindefelt
Ramlade över ett gammalt klipp från 1986 i nostalgilådan. På den tiden var vi unga och ännu inte slitna av tidens tand. 5 km avverkades på 16.17, 16.20, 16.23 för trion på bilden. Med en fellöpning på ca 50 meter och vändning för att återfå ledningen för mig och Thomas som segrade. Undrar hur fort vi löpt med pulsklockor, GPS och koll på glykogennivåer mm * OBS! ironi *
Häromveckan gjorde jag comeback som motionär och fick kramp i baksida lår och vad, blev 44.38 på Midnattsloppet.
Som sagt det ( i alla fall vi på bilden ) var bättre förr.
Johan Kling
1984 • Stockholm
#107
•
28 augusti 2014 kl 20:11
Gilla
#113 Shit, du har inte åldrats en dag. Iallafall inte sett till din avatar.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#108
•
28 augusti 2014 kl 20:37
Gilla
#114

Nu är chansen/risken större att bli igenkänd,åldrades snabbt. Så här ser en åldrad, långsam Lasse ut.
Johan Kling
1984 • Stockholm
#109
•
28 augusti 2014 kl 20:42
Gilla
Jag står fast vid att du inte åldrats. Även om 16min på 5k är något vassare än 44 på milen.

Hur man kan ligga under 3:20-fart i 5km övergår ju mitt förstånd men...
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#110
•
28 augusti 2014 kl 20:48
1 Gilla
Johan: Hade du åkt till Huddinge igår så hade du kunnat bevittna Uhrbom "jogga" 5km på 15:31 ;)
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#111
•
28 augusti 2014 kl 20:55
Gilla
Jag är själv mer förvånad över 3:22-fart på halvmaran senare samma år i Hulån. Jag tror det räckte till en tiondeplats med fem klubbkompisar före. Förra helgen sprang jag Vasastafetten och vårt herrlag fick tjejstryk *skäms*. Damlaget var klart före oss i "gubblaget".
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#112
•
28 augusti 2014 kl 21:02 Redigerad 28 augusti 2014 kl 21:05
1 Gilla
# 117

Mer imponerad av gamla klubbkompisen Jonny Danielsson som gjorde 27:55.74 på 10.000 meter bana. Svenskt rekord sedan 1988!

Jonny fyller för övrigt 50 år nästa vecka har jag för mig.
Christian Kreisel
1967 • Västra Frölunda
#113
•
29 augusti 2014 kl 11:16
3 Gilla
Kan det vara så enkelt att långdistanslöpning inte lockar ungdomar av idag? Bara titta på detta forumet. Det är ju inte speciellt låg medelålder på oss.

Jag tycker inte jag ser att unga fotbollsspelare, innebandyspelare, skateare eller hockeyspelare är sämre idag än när jag var i tonåren. Snarare tvärt om. Det elitsatsas i unga år och de som orkar med det och vill satsa blir bra.

Jag har inga belägg för det men känslan är att löparboomen består till stor del av vuxna som tycker att löpning är en bra motionsform som kan kombineras med jobb och familj på ett enkelt sätt. Att vi är många ger gemenskap och möjligheten att tävla mot kompisar. Kul helt enkelt!...men vi gör ju inte fantastiska tider.

Hur ser det ut i friidrottsklubbarna och orienteringsklubbarna på ungdomssidan? Finns det lika många satsande ungdomar/elit idag som på 80-talet.

Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#114
•
29 augusti 2014 kl 12:05
Gilla
Det är glesare i leden nuför tiden, antalet ungdomar i rena konditionsidrotter är färre. Det var samma läge i simningen där jag verkat som ledare i några år. Du har rätt i att många löpare i dag är lite äldre och kanske mer ser det som en rolig motionsform. De stora massorna jagar nog inte tider på samma sätt som förr utan sätter sina mål lite lägre tidsmässigt, många söker också andra utmaningar som ultra- och traillöpning, ö till ö m.m.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#115
•
27 september 2014 kl 14:34
Gilla
Bild uppladdad av Lars Lindefelt
Tittade på live från Lidingöloppet och som den gamle grinige gubbe man blivit kunde jag inte låta bli att återkoppla mot hur det såg ut förr. Klippet är från listan 1987 som också gick under bra löpförhållanden. Årets bäste svenske löpare hade haft fullt upp med att komma bland de trettio. Notera också att inga afrikanska löpare sprang på den tiden.
Lars Bern
1973 • Göteborg
#116
•
27 september 2014 kl 15:35
Gilla
Många orienterare på den listan. Tre från min gamla klubb OK Tyr; Håkan Eriksson, Colin McIntyre och Christer Skoog :)
Håkan Eriksson
1981 • Vegan Runners
#117
•
27 september 2014 kl 16:48
3 Gilla
Bild uppladdad av Håkan Eriksson
Det kan ju vara värt att poängtera att åsikten "det var bättre förr" i nån mening bygger på åskådningen att "killars prestationer i löparspåret är väldigt intressanta, tjejers prestationer är av noll och inget intresse".

1987 var femte året kvinnor överhuvudtaget tilläts delta i Lidingöloppet 30 km (wtf). Vinnartid var 2:17 mot årets 1:57. 1987 års vinnare hade om jag räknar rätt haft tjugo personer framför sig i år.

Jag skulle alltså snarare hävda att löparsverige har blivit mycket bättre även om just herreliten gör sämre tider nu än då (zzz).

Bifogar en ihopklippt resultatlista så ser ni själva att det går framåt.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#118
•
27 september 2014 kl 16:53
Gilla
Intressant med ett genusperspektiv, du har rätt tjejer tar för sig mer idag. Jag ser samma trend på gym och spinning hemma i Borlänge. Tjejerna satsar! Däremot att löparsverige går framåt är väl tveksamt. 102 herrar under 2.00 i år, drygt 330 st 1987. Att analysera varför är som sagt svårt, jag tror allt vänts både ut och in i tråden tidigare.

Men hatten av för damerna!
Anders F
1973 • Umeå
#119
•
27 september 2014 kl 17:57
Gilla
Fast det blir väl lite fel att jämföra damernas 30 km 1987 med det idag för dameliten sprang ju 15 km 1987, 17 löpare under en timme på den distansen och dåvarande marathon världsrekordhållaren och VM-guldmedaljören på 10 000 m Ingrid Kristiansen vann på 51m.

Jag tycker dock att det känns som något mycket bra håller på att ske bland de svenska damerna och inom ett par år har säkert fler än Isabellah blivit säkra på marathontider som är VM-kvalificerande.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#120
•
27 september 2015 kl 15:23
Gilla
Ett steg framåt för årets Lidingöloppsdeltagare. I år sprang 122 manliga deltagare under 2-timmarsgränsen. Men "gubben" försöker se det positiva i trenden, 20 fler än i fjol.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.