Löpning • Tävlingar & Motionslopp / ASICS Stockholm Marathon • 803 inlägg • 62743 visningar •

Inför ASICS Stockholm Marathon 2018

Martin

1982 • Stockholm

•

28 oktober 2017 - 00:24

1 Gilla

Hej vänner och motionärer.

ASICS Stockholm Marathon går av stapeln lördag den 2 juni 2018.

Frågorna är många för oss alla, oberoende av vilken nivå man tillhör. S.M som dessutom kommer genomföras på en ny sträcka: https://www.stockholmmarathon.se/banan/

Efter fem S.M med varierande resultat 4.41-4.14-4.00-3.58-3.26 så har jag en förhoppning om att nå 3.10 under S.M 2018, då anser jag mig vara en rookie i sammanhanget. Jag har inlett ett program utformat av en vän från forumet Jasko, som hittills fungerat väldigt bra för mig sedan det startade i början av september, får se om det tar mig hela vägen till mitt mål på 9 månader.

Så hur går ni tillväga för att nå ert mål på S.M?
Hur förbereder ni er mentalt för att orka?
Vad känner ni inför nya banan?
Utrustning som fungerar bra/mindre bra?
Vilken gel/sportdryck tar ni och när?

Frågeställningar finns det gott om och även om det finns trådar att leta upp så är det säkert skönt att få lufta sig lite och tagga tillsammans inför ASICS Stockholm Marathon 2018. 217 dagar kvar bara, sen står vi där inne i startfållan på Lidingövägen igen. :)

< < < 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 > > >

Mr. B

1963 • Hemma

#741

•

3 juni 2018 kl 22:52

1 Gilla

Trängseln vid vätskekontrollerna märktes tydligt på klockan. Jag fick nog lägga i snitt uppemot femton-tjugo sekunder per kilometer på ofrivilliga pauser. Inte blev det lättare av att en del löpare ställde sig rakt under duscharna och blockerade dem.

Gabriel Enning

1980 • Lidingö

#742

•

3 juni 2018 kl 22:55 Redigerad 3 juni 2018 kl 22:55

5 Gilla

En stor shout out till den underbare man som stod vid slutet av Västerbron och räknade antalet passerande löpare: "378, 379 och du är 380!" osv.

Du fick mig att tända till och vilja fortsätta kämpa för att "persa" placeringsmässigt, vilket jag lyckades med. Plats 349, blev det. Min tidigare bästa plats i SM var 380.

Hans Westerback

1958 • Lidingö

#743

•

3 juni 2018 kl 22:59

1 Gilla

Kollade min puls nu, snitt 152, max 169, efter 4.51 i mål, jämför jag med i fjol då jag persade på 4.28 så hade jag 151 i snitt, och max på 178.
Men i fjol sprang jag hela tiden (utom vid vätskan), i år blev det mycket gång sista 15 km... Så ingen uppseendeväckande skillnad...
Alla mina nio maror har jag legat mellan 151 och 155 i snitt. Max mellan 169 och 182.

Annika

1979 • Mölndal

#744

•

3 juni 2018 kl 23:01

4 Gilla

Jag var så lycklig igår, så lycklig. Jag skrattade och grät om vartannat från att jag såg Stadion på väg till start, och slutade inte förrän jag stod där med finishertröjan på.

Jag hade ju inte tränat. Ni kan se i min träningsdagbok, där har vi allt jag har sprungit. Lite styrketräning också iofs, men jag har ju knappt sprungit nåt alls. Den här maran handlade om en massa andra saker för mig.

Jag hade inga tidsmål, inga andra mål alls än själva målet. Jag var lättad när de förlängde maxtiden till 6.30, och trodde alla gånger att det skulle ta 6 timmar.

Men, jag började i startgrupp G och det var alldeles lagom tempo för mig där i början - visst var det trångt, men det gjorde inget. Hängde på 4.45-farthållaren nästan första halvan, dels för att det kändes så bra, dels för att jag visste att andra halvan skulle bli backigare och jag hade bestämt mig redan på förhand att gå i alla uppförsbackar.

Planen var att gå i alla uppförsbackar, inte hålla tillbaka utan låta benen rulla på i nedförsbackarna, ta det lugnt vid vätskekontrollerna och dricka mycket. Vid varje kontroll drack jag en mugg sportdryck, en mugg vatten och så hällde jag en mugg vatten över huvudet. Jag sprang även i alla duschar, och var i princip lika blöt hela vägen som jag var 2015 :)
Planen höll, och även om jag höll på att få ett känslosammanbrott på Västerbron pga VÄSTERBRON!!! så började jag inte fulgråta förrän efter mål ;) Sista kilometerna var riktigt brutala, varenda muskel gjorde ont och jag kunde inte lyfta benen än mindre springa. Fartbulor var en mardröm, jag orkade knappt upp på dem. Ändå började jag springa när jag såg Stadion, och väl inne på banan ökade jag takten och formligen flög in i mål efter 5.09. Så lycklig! Bästa dagen någonsin!!

TL;DR Spring inte marathon utan att träna för det, men om du är dum nog att göra det ändå se åtminstone till att ha roligt! :)

Oldboy

1952 • Danderyd

#745

•

4 juni 2018 kl 00:27

2 Gilla

En detalj angående banan: tyckte det var vidrigt (utom temperaturen) att springa i tunneln från Medborgarplatsen, ett dån som man fick ont i öronen av (särskilt av ett par motorcyklar samt en bilförare som la sig på tutan), och usel luft.

Annika

1979 • Mölndal

#746

•

4 juni 2018 kl 07:09

Gilla

#745 Håller med, den tunneln var inte rolig!

Maria Dahlberg

1984 • Nacka

#747

•

4 juni 2018 kl 07:20

Gilla

Angående puls: jag låg också ca 5-10 slag över det jag borde ha vid det tempot - definitivt värmen! Gör det inte lättare att springa direkt ;)

Daniel

1984 • Botkyrka

#748

•

4 juni 2018 kl 08:02

Gilla

Var så besviken under loppet och efter målgång i lördags, skulle aldrig med ha med maraton att göra. Men redan igår började revanschlusten smyga sig på inför nästa år.

Vill även passa på att tacka alla funktionärer som slet hårt med allting!

Susanne Bornmar

1975 • Linköping

#749

•

4 juni 2018 kl 09:23

3 Gilla

Hobbylöparn:
Jag sprang hela loppet på puls. Vilket jag gjort på alla mina marafartspass i maj. Jag har väldigt bra koll på vilken puls jag kan ligga på för att hålla hela vägen. För att inte slita ut mig i värmen brydde jag mig inte om fart utan bara puls. Och som du säger så antingen så sticker pulsen i värmen eller så får man sänka farten. Jag valde att sänka farten så att pulsen blev rätt.

Två veckor innan maran sprang jag 90 min "marafartsansträning" på puls. Platt och lättsprunget men ändå lite blåsigt och en del motvind. Runt 16-18 grader. Snittpuls 160 och en snittfart på 4:09 (1:27:30 på halvmaran)

I lördags sprang jag på precis samma puls. Dvs hade 160 i snitt efter halvmaran, som jag då passerade på 1:30:33. och ett snitt på 4:17.
Alltså en skillnad på 8 sekunder per kilometer i snitt! På relativt likvärdigt underlag. Dvs platt.

Jag upplevde inte loppet jobbigare än det skulle varit i 12 grader. Men däremot så gick det mycket långsammare. Jag disponerade det helt enkelt efter puls och känsla istället för fart. Vilket jag tror var vinnande för min del. Jag tog placeringar och sprang om folk från 15 km och framåt.

Nu tappade jag en del andra halvan så klart. Den kuperade terrängen på söder gjorde att farten gick ner ännu mer, men pulsen fortfarande jämn.

Om jag jämför med tidigare maror:
2016: Tid 2:59:14 - snittpuls 163 (Prag, platt, soligt, 12 grader vid start, 22 när vi gick i mål)
2017: Tid 3:01:35 - snittpuls 163 (Stockholm, kuperat, 15 grader, mulet)
2018: Tid 3:05:36 - snittpuls 161 (vädret vet ni :) )

Läs gärna: http://nocout.se/susanne-bornmar/2018/06/03/stockholm-marathon-2018/

John

1979 • Kalmar

#750

•

4 juni 2018 kl 09:29 Redigerad 4 juni 2018 kl 09:29

Gilla

Tack för alla intressanta berättelser! Jag åkte till Stockholm ensam och var orolig både innan och under loppet för att få problem kopplat till värmen utan att ha någon på plats för att hjälpa till. Inget att rekommendera men med krockar i familjelivet så blev det enda alternativet om jag inte skulle ställa in. Jag har heller aldrig testat att springa långt i riktigt varmt väder. Detta var mitt andra år i Stockholm och mitt mål efter 4:22 förra året var bara att komma imål i värmen och ha påbörjat en tradition samt visat mig själv att jag grejar detta. Började vätskeladda några dagar innan med massor av resorb och sportdryck, tog 2 mil cykel i solen 2 dagar innan (ofrivilligt med jobbet på teambuildning och drog på mig träningsvärk) och körde 40 mil med 25 graders värme i bilen mot Stockholm på fredagen för att vänja mig vid värmen. Det kan mycket väl ha varit fel men det känns faktiskt som om det hjälpte mig? Jag tyckte det kändes helt ok första 15km men sen kom krampkänningen i vaderna. Klarade dock att hålla den borta till 32km där benen dog totalt. Den sista milen var verkligen grymt tuff men med lite promenader i slut kom jag i mål. Otroligt stolt trots en tid på 4:38! I år testade jag även att ta av mig hörlurarna till stor del och se mig omkring och lyssna på publiken.

Jag tycker banan var bra men generellt kändes detta år mindre bra organiserat. Trängre, kaos på vattenstationerna, möjligheter att springa fel mm Dock så förstår jag att detta väder ställer till det även för de som organiserar tävlingen så med detta inräknat är jag ändå supernöjd och kommer tillbaka nästa år :)

Ulf Lekeborn

1974 • Lindesberg

#751

•

4 juni 2018 kl 09:43

Gilla

Gillade den nya banan mer än den tidigare. Starta i 1C och tyckte det flöt på bra i starten..

Race report på strava
https://www.strava.com/activities/1613310728

Hobbylöparn

Östermalms IP

#752

•

4 juni 2018 kl 10:07

1 Gilla

Tack Susanne, bra rapport. Jag vill också passa på att gratulera till en väldigt fin insats! Du är en inspiration för oss andra här på forumet, fortsätt så!

Angående pulsen, ja 160 har jag också haft som riktmärke. Körde ganska hårt på det förra året och det gick ju bra då. Tycker också att under första milen bör den vara lägre.

Jag är nog dåligt tränad på att springa i riktigt varmt helt enkelt. Sprang faktiskt en 3-milare för några veckor sen när solen brallade på rejält. Fick litet yrsel och problem i slutet där.

Idag betydligt svalare i Stockholm. Och imorgon blir det 15 grader och moln. Så kan det gå...

Johan Kling

1984 • Stockholm

#753

•

4 juni 2018 kl 10:26 Redigerad 4 juni 2018 kl 10:40

2 Gilla

#752 Hur mycket sportdryck dricker du? Låter misstänkt likt mina upplevelser på långa pass/lopp i värme innan jag insåg att jag inte fokuserat tillräckligt på drickat. Pulsen sticker och man blir yr. Jag brukade tro att det räckte med en halv eller en mugg per station men det är inte tillräckligt för mig - upp mot en liter i timmen behöver du i den här typen av väder. Jag svettas 2 liter i timmen och räknar med att kunna gå minus 3-4 liter utan problem. Men mer än så ska du inte gå minus.

Efersom man kan gå lite minus så är det först på långa pass som det här problemet märks. Om man som jag svettas mycket kan matten bli ungefär såhär:
2h = du behöver dricka 0-1l och klarar dig på det
3h = du behöver plötsligt ett par liter och behöver fylla på regelbundet
4h = du behöver flera liter och behöver fylla på i stort sett så mycket som du kan ta upp

Hobbylöparn

Östermalms IP

#754

•

4 juni 2018 kl 10:39

Gilla

Re 753:

Just den där 3-milaren hade jag 1,2 liter vatten i påsen, men drack bara kanske 4 dl. Så törsten är litet bedräglig ibland.

I lördags var det nog nånting annat för dels hade jag vattnat mig hårt innan, dessutom brottades jag mig fram till samtliga vätskestationer för att dricka vatten, vilket spontant kändes litet forcerat. Men i och med att jag klev av så tidigt som 15 km, så tror jag inte vätskeläget det var fel på.

Kanske var det psyket, jag ledsnade på att vara dyngsur kall/varm och samtidigt litet yr. Men om jag skulle sätta fingret på något så stod jag och velade med svampen innan. Men alla andra kör ju med svamp ju, så den åkte med under mössan baktill. Sen började jag doppa svampen och sätta tillbaks under kepsen, doppade även hela kepsen, samt sprang genom alla duschar och högtrycksspolningar. Vilket resulterade i genomblöta löparkläder som satt klistrade på kroppen.

Spontant har jag hellre rimligt torra kläder än en känsla av att ha badat med kläder på. Kanske är en vanesak iofs. Och helst utan keps, enbart solglasögon.

Nåväl inte lönt att oja sig. Blir ju en ny chans i september i vårt tysktalande grannland söderut. :-)

Johan Kling

1984 • Stockholm

#755

•

4 juni 2018 kl 10:45 Redigerad 4 juni 2018 kl 10:47

Gilla

OK. Låter verkligen som vätskebrist. Kanske i kombination med eller snarare pga saltbrist om du nu druckit vatten dessutom. Drick bara sportdryck och från start. Det går inte fylla på med vätska innan loppet börjar (bara se till så man inte är undervätskad). Det är när det startat som det blir viktigt. Jag har fått vätskebrist 15km in i Göteborgsvarvet trots att jag drack på alla stationer. Antagligen lite för lite salt innan loppet och lite för små muggar under loppet.

Martin

1982 • Stockholm

#756

•

4 juni 2018 kl 10:53

1 Gilla

Johan #753
Jag brottas också med att jag svettas väldigt mycket på passen. Helt klart att jag är känslig mot hettan.

Pass kring 30k så sjunker jag med 3,5-4 kg i vikt. Försöker undvika att ta med för mycket vätska på långpassen. Dels väger vätskan en del, dels måste det ut förr eller senare, och dels vill jag vänja kroppen att stå emot lite grann mot törsten. Men när det går över till yrsel så har man gått för långt helt klart.

Att springa runt med våta skor och våta kläder är aldrig mysigt.

Idag är det betydligt svalare i Stockholm, runt 19 o lite moln. Ska bege mig ut nu för ett lunchpass i lugnt tempo och njuta av löpningen.

Martin

1982 • Stockholm

#757

•

4 juni 2018 kl 11:00

Gilla

Uppladdningen inför förra årets SM passade mig utmärkt, ska göra den inför nästa år. Rödbetsjuice och extra vätskeintag veckan innan. Sen hade jag med gel och Enervits sporttabletter under maran. Majoritet vatten första hm, sen övergick jag mer mot sportdryck under andra halvan. Salterna är minst lika viktiga att fylla på med som självs vätskan märkte jag.

Oldboy

1952 • Danderyd

#758

•

4 juni 2018 kl 11:05 Redigerad 4 juni 2018 kl 11:08

1 Gilla

@Johan Kling: Du är i linje med vetenskapen där. 6% av kroppsvikten ska man inte tappa av vätskebrist, då är man illa ute. Men ett par procent är rätt normalt även bland eliten som bara är ute två timmar.
Är det ännu varmare (i lördags var det ju ganska mycket moln och skugga) kan man utan vidare svettas ut mer än 2 liter per timme, 3-4 har jag för mig att jag sett.
Tydligen kan man ta upp ungefär 2 liter i timmen om det är lämpligt innehåll i drycken (sportdryck t ex) medan rent vatten inte funkar, då är det max ca 0,8 liter i timmen (men att ta en gel och skölja ner med vatten får nog räknas som sportdryck).

Dricka från början är rätt strategi, med en flaska i handen kan jag dricka då och då och slipper bälga i mig 2-3 muggar varje halvmil (i lördags fanns det tydligen extrastationer då och då). Vatten bör man undvika eftersom man inte tar upp tillräckligt, sportdryck är bättre. Tyvärr finns det ju löpare som har svårt att dricka och särskilt sportdryck, jag tror ju det går att träna upp genom att sippa en minimal mängd ofta, kanske med en egen specialkomponerad blandning. Maratonlöpare kan behöva experimentera mycket!

Däremot kan man inte vätskeladda nämnvärt, bara se till att man fyllt på både salt och vätska så man inte har underskott. Något som funkar enligt en studie är att dricka saltvatten (fysiologisk koksaltlöning i princip) lite innan en timme före start, upp till 7 dl. Då är man på gränsen till törstig redan när man startar vilket hjälper en att börja dricka tidigt. Man kan ju ta lite redan när startskottet går om man har förberett sig.

Edit: Ser att Johan och jag pratar i mun på varandra....

Johan Kling

1984 • Stockholm

#759

•

4 juni 2018 kl 11:06

3 Gilla

#754 För att vara lite mer specifik så var det nog det här din yrsel berodde på:

"I lördags var det nog nånting annat för dels hade jag vattnat mig hårt innan, dessutom brottades jag mig fram till samtliga vätskestationer för att dricka vatten"

Att dricka mycket vatten innan och att sen fortsätta med vatten under loppet är nästan att be om att få saltbrist. Yrsel blir följden - bra att du inte drack ännu mer vatten under loppet för då hade du riskerat få åka ambulans.

Annika

1979 • Mölndal

#760

•

4 juni 2018 kl 11:22

2 Gilla

Jag tror många underskattar vikten av salt, och kan tycka att det borde vara lätt fixat av arrangörerna att även dela ut salttabletter med jämna mellanrum, inte bara söta saker (förutom saltgurkan, men saltgurka är ju för jäkla äckligt). Sportdrycken är ju väldigt utspädd.

För den som inte gillar gel och tar det lite lugnare vill jag varmt rekommendera GU stroopwafel. Sjukt goda, lätta att tugga i sig och ger både energi och elektrolyter utan att man blir geggig i munnen efteråt. När hungern började slå till ungefär halvvägs var jag väldigt glad åt att ha två såna med mig :)

< < < 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.