Löpning Kom igång 17 inlägg 4616 visningar

Tränar jag för mycket?

Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#1
24 juni 2013 - 11:41
Gilla
Vissa i min omgivning tycker jag "överdriver" min träning. Jag bryr mig inte så mycket om vad andra som inte tränar själva säger till mig men börjar fundera mer på hur stora är riskerna att man skadar sig när man ökar på sin träning?

Min bakgrund är att jag började motionera i December 2012 då min vikt var 116 kg på 183 cm längd. Körde med simning och promenader ca 4-5 timmar per vecka fram till April då jag började jogga (och då började jag också logga på jogg.se). Simmar fortfarande emellanåt men nästan alla promenader är utbytta mot löpning. Är nu snart uppe i 50 km löpning per vecka och mina längsta pass är 15 km långa. Senaste veckorna har jag motionerat ungefär 6 timmar per vecka.

Läser man nybörjartrådar så verkar rekommendationen vara att öka långsamt. Men jag känner att jag orkar och har ännu inga skadekänningar. Försöker ta en lugnare vecka ungefär var fjärde vecka. Ja ni kan se min träningsdagbok.

När jag började jogga i April vägde jag 100 kg och väger nu 94 kg så slitaget minskar väl allteftersom vikten minskar och jag känner att jag orkar springa längre och fortare. Men det kanske nu risken för skador kommer?

Det som känns lagom för mig just nu är att springa 3-5 mil per vecka. Det är vad jag gjorde på 1990-talet när jag hade min förra period med löpning och det är denna nivån jag kommit tillbaka till nu. De enda skadorna jag hade på 90-talet var stukning av foten på grund av att jag trampade snett vilket skadade ett ledband. Märkte igår på mitt 15km-pass att jag trampade snett med den foten vid ett tillfälle men klarade mig från att göra mig illa.

Den här veckan kommer troligtvis bli en lugnare vecka. Räknar med att jag kan springa 2-3 gånger och det blir kanske 20-30 km totalt.

Allmänna rådet verkar vara lyssna på kroppen. Om jag inte har ont någonstans är det bara att köra på då?
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#2
24 juni 2013 kl 11:53
Gilla
Ser att jag just nu ligger på 7:e plats i "Kommunlistan Borås" på jogg.se avseende antal kilometer under Juni. Kanske är mycket för en nybörjare eller är Boråsare i allmänhet dåliga på att spinga?
http://jogg.se/Medlemmar/Kommunlistan.aspx?id=464
1968 • Kapp
#3
24 juni 2013 kl 12:09
Gilla
Hej.
Nej det tycker jag inte,
Inte bry dig om kommun listan och öka inte för mycket från där du är nu och öka hellre simmningen som sliter mindre på kroppen.
1971 • Nykvarn
#4
24 juni 2013 kl 12:17
Gilla
Lyssna på dig själv och på vad din kropp säger åt dig istället för negativa personer som försöker trycka ner dig och förmodligen mest är avundssjuka på din disciplin och din träningsflit!!

Grattis till att ha kommit igång med regelbunden träning igen! Det låter som om du ändå kombinerar ganska mycket träning med ett bra "tänk"/en bra plan och lyssnar på kroppen.

Jag är absolut ingen expert på viktminskning men har läst ofta på forumet att formen påverkar man med träning och vikten med energiintaget och det stämmer säkert. En kombination av träning och ändrad kost är säkert det mest effektiva då det handlar om energi ut/in.

Jättebra att du tar en lugnare vecka emellanåt, många motionärer, jag också, tittar för mycket på kommunlistan och statistiken och jagar kilometer istället för att vila när kroppen behöver det.

Nu när du kommit igång med löpningen, glöm inte bort att variera sträcka, underlag, miljö och fart för att göra löpträningen mera stimulerande. Springer du mest på asfalt, ta en runda i skogen eller i ett motionsspår ibland, spring samma gamla vanliga runda men åt "fel" håll", leta upp en runda med extra många backar, spring lite snabbare men kortare ibland, öka farten mellan två lyktstolpar eller varannan minut eller till vilket mål som helst under rundan, o s v o s v. dvs, variation gör träningen roligare!

Lycka till!
/Staffan
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#5
24 juni 2013 kl 12:26
Gilla
Om du skulle känna av någon löpskada eller tendens till dito kan du ju alltid ersätta ett eller flera löppass med långa promenader igen, och ändå gå ned ytterligare i vikt och därmed som du förmodade troligen minska framtida skaderisk tack vare ytterligare lägre vikt.
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#6
24 juni 2013 kl 13:19
Gilla
Tack allihopa! Nu känns det bättre!

Anders: Jag börjar tycka simning är tråkigt. Jag flyter nog inte lika bra längre när fettet försvinner. Jag simmade snabbare när jag vägde 10 kg mera... Men jag ska nog försöka simma lite utomhus i sjöar i sommar så jag slipper klorstinkande simhallar.

Bo: Javisst, jag kan alltid klämma in fler promenader för att bränna fett utan att slita för mycket . Kilona försvinner sakta men säkert. 22 kg på ett halvår hittills. Nästa år så ska övervikten vara borta.

Staffan: Ofta känns det mer slitsamt att försöka springa 5 km snabbt än 15 km långsamt. Tycker även de längre långsammare passen är roligare. Mycket av min löpning har varit transport till/från jobb och då blir det mycket asfalt på kortare sträckor. Men har på sistone tagit en del omvägar såsom runt mindre sjöar på grusstigar. Fast jag har sällan ont av att springa på asfalt. Jag gillar asfalt. Men visst det blir roligare med variation.

Kommunlistan gör mig mer orolig att jag tränar för mycket än att jag försöker komma högt på den. Men är aningen förvånad hur lite jag behövde springa för att hamna 10 i topp. Verkar vara få som springer över 5 mil per vecka.

Funderar på om jag har viss nytta av att jag sprang någorlunda mycket på 1990-talet. Löptekniken verkar hyfsat bra eftersom jag sällan får ont. Kroppen verkar minnas hur man springer. Kanske har jag en del extra benstomme kvar sedan dess också (kan tänka mig man får det även av att baxat runt på en tung kropp).
1975 • Göteborg
#7
24 juni 2013 kl 17:02
Gilla
Tränar man för mycket? Evig fråga, svår att svara på. Kanske, men det beror helt och hållet på förutsättningar, hur mycket träningen ökar över tid, och med vilken intensitet.

Än så länge känner du inte av något, men med tanke på ökningen i belastning på leder och senor över bara det senaste halvåret är det inte otänkbart att du drar på dig en skadepotential som inte blommar ut förrän om ett par månader upp till halvår.

Det behöver inte ens komma smygande, rätt som det är kan det smälla till, och plötsligt hugger det till i knäna, en höft, en mellanfot, eller vad som helst. En vanlig missuppfattning om skador är att man känner när dom är på väg. Vi är många som blivit överrumplade.

Vad det gäller uppstart av träning är det sällan huvud och kropp är på samma planet. Huvudet vill ofta bra mycket mer än kroppen, och är väldigt bra på att köra över signalerna på att kroppen överbelastas. Det tar några år innan man lär sig hur man faktiskt fungerar.

Mitt tips är att ta det lugnt. Om du tänkt hålla på med motion resten av livet finns det ingen anledning att stressa fram ökande mängder redan första halvåret. Bygg långsamt och noga, då maximerar du chansen att kunna hålla på länge, och att vara skadefri under tiden.

Tro mig, vi är så många här på jogg som kan berätta om liknande erfarenheter. Man startar, allt går bra, man ökar, allt går bra, man pressar sig lite, allt går bra, man pundar lite på känslan av att allt bara flyter på ("Höhö, alla olyckskråkor hade fel, det här är ju inga problem") och så *pang*, står man där och trampar i skadeträsket och förbannar sin dumhet. Allt inom loppet av ett år eller mindre.

Bara ett tips.
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#8
24 juni 2013 kl 17:28
Gilla
Ja Stephan det är ju lite därför jag börjar undra. Läser om folk som drar på sig massa skador när de ökat för snabbt.

Men det måste ju vara jättesvårt att gardera sig mot sådana där plötsliga skador. Man vet ju inte innan det är för sent.

Man tar risker om man tränar för lite och risker om man tränar för mycket... Men jag ska försöka lyssna på kroppen och inte ta i för hårt. Jag kör hellre mycket men lugnt och känner jag mig sliten tar jag en extra vilodag eller två.
Annika P-B
1967 • Hässleholm
#9
24 juni 2013 kl 17:35
Gilla
Grattis till viktminskningen och att ha kommit igång med regelbunden träning! Bra jobbat!

Om man tittar i din träningsdagbok så är det väldigt "grönt"... Jag tror det är en bra idé att samtidigt som du joggar o går, lägga in en del styrkapass. Dvs styrkeövningar som är bra för löpare och som hjälper dig att förebygga skador.

Jag har själv "ramlat dit" med en skada nu i vår. Tränade på för fullt inför GV, sprang mkt mer på asfalt än jag brukar pga den långa vintern och sen slarvade jag med styrkapass och att variera mig. Följden blev att jag fick en överbelastning i ena foten som tvingade mig, dels att försmädligt bryta på GV ;( och sen till några veckors löpvila. Nu har jag börjat så smått igen och hoppas jag fått bukt med fotproblemet men nu ska jag akta mig noga...
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#10
24 juni 2013 kl 17:42
Gilla
Blivit mycket grönt eftersom det är så roligt att springa, kunde inte göra det innan när jag var för tung.

Styrka... Jag har aldrig gillat gym. Går det att fixa hemma på något sätt? Har läst om plankan och tåhävningar.
1956 • Bærum (Oslo)
#11
24 juni 2013 kl 18:52
Gilla
Som andre har nevnt er variasjon viktig.

Det gjelder også sko. Tror det er fornuftig å ha flere par som man kan rullere på.
Annika P-B
1967 • Hässleholm
#12
24 juni 2013 kl 19:32
Gilla
Ja, plankan, tåhävningar, rygglyft, stå på ett ben vid tandborstning för att stärka fotlederna...
(svårast om man blundar ;). Det finns mkt man kan göra hemma...

Fler ex:
http://www.marathon.se/traning/nio-ovningar-som-ger-lopare-styrka
1966 • Göteborg
#13
17 augusti 2013 kl 15:33
Gilla
Ursäkta mitt senkomna inlägg, men jag tycker att ämnet är intressant.
Själv låter jag glädjen bestämma. Om huvudet vill springa får gubbvaden anpassa sig. Att icketränande i omgivningen tycker att jag överdriver min träning kan jag leva med.
Jag tycker att det är fruktansvärt frustrerande att vila halvskadad när man inte känner av något förutom när man springer. Jag har testat det några gånger och det har heller inte hjälpt.
Så nu springer jag väldigt ofta, även om jag håller det runt milen och långsamt för det mesta.
Jag antar att det kan straffa sig i längden, men jag har i alla fall roligt under tiden.
Senad Suhonjic
1984 • Fagersta
#14
17 augusti 2013 kl 17:49
4 Gilla
Det konstiga är att jag alltid får den här frågan av alla soffexperter..........undrar varför....
T Springsson
1970 • Skotrampa
#15
18 augusti 2013 kl 11:07
Gilla
@ Senad> Ja, visst är det märkligt att de som inte tränar alls "vet" mest om träningens negativa skadeverkningar? Är det möjligen för att lindra deras eget dåliga samvete man klankar ner på motionärer som har hittat sin passion?

Själv har jag ibland drabbats av ett slags mentalt motstånd i min träning, en slags håglöshet och kombinerad med allmän trötthet, och efter en analys av kalendern kunde jag se att jag haft en period med för många tävlingar och för täta träningar där jag kört för hårt. Kroppen kan alltså säga ifrån på andra sätt än att man fått en fysisk skada.

Som Staffan säger, så LYSSNA till din kropp. Och man skall göra det på flera plan!
Mikael Eriksson
1974 • Märsta
#16
18 augusti 2013 kl 11:46
1 Gilla
Det jag tycker är helt galet är att vi 2013 fortfarande tycker att 6 timmars träning i veckan är både farligt och skadligt, samt tecken på maniskt beteende.

Ingen, jag menar INGEN , skulle komma på den "befängda" iden att säga åt någon som tittar på tv 1h per dag att det är maniskt och skadligt, när det faktiskt ÄR det :) , medans träning är något vi är gjorda för.

Sedan ska man självfallet träna på ett sätt som är hållbart i längden, utifrån ens egna förutsättningar.

Jag känner ibland att jag måste "förklara" mig för min omgivning när jag har en period av mer tidskrävande träning, vilket är helt galet när man tänker efter.

Sen är det ju alltid så att killen på jobbet med kanelbulle i munnen, alltid har mest kunskap kring hur farlig min löpning är :)
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#17
18 augusti 2013 kl 13:03
Gilla
Ser att min gamla tråd vaknat igen. Läste någonstans att de få samlar- och jägarfolk som fortfarande finns kvar på jorden går ungefär 19 km om dagen i snitt. Kan nog tänka mig att de springer en hel del också om de förflyttar sig i öppnare terräng. Människan är gjord för rörelse.

Själv har jag nu fått små känningar i knäna, kanske för ensidig träning eller att jag ökat för snabbt. Styrketräning är nog bra som sagt var. Men på sikt när jag vant och stärkt kroppen ordentligt så ska det nog funka träna betydligt mer än vad jag gör nu.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.