Löpning • Träning • 20 inlägg • 7003 visningar •

ny upplevelse...

Mikael Martinsson
1978 • sölvesborg
#1
•
9 september 2012 - 18:41
Gilla
jag är ny i leken och har precis börjat tänja på mina gränser därför bombar jag nu forumet med alla mina frågor =)

idag när jag var ute och joggade upplevde jag något nytt. musklerna i benen tog slut innan min kondition gjorde det. andningen var knappt ansträngd men benen ville inte ta ett enda steg till ungefär. benen blev så trötta så jag trampade fel två gånger när jag sprang nerför en brant stig. det var först då jag verkligen kände att benen verkligen inte ville mer och strax därefter blev jag tvungen att gå en liten bit, dels för att det gjorde ont och dels för att lårmusklerna var hårda som stenar, det släppte dock när jag gått en liten bit nog för att jag skulle orka jogga 2 km till innan jag gav upp för dagen.
Jag förstår ju att mina 100kg är ganska tungt för benen att springa med men jag har aldrig varit med om att musklerna tar slut innan konditionen. (jag hoppas ni förstår hur jag menar)
hur gör man för att komma runt detta? den spontana tanken är ju mer träning men vad för träning?
planen är att jag skall kombinera löpning lite mer regelbundet med simmning och eventuellt något corepass lite då å då.
räcker detta eller är det något mer jag skall tänka på?
(det onda i vristerna gick ganska snart över så det var nog inget allvarligt med det)
Stefan
1977 • Skåne
#2
•
9 september 2012 kl 18:50
Gilla
Precis samma upplevelse fick jag under mitt hittills enda långpass (fick en knäskada på köpet).
Hade tänkt att jogga minst 1h30min och efter ca 1h25min så kände jag hur kraften snabbt försvann från benen samtidigt som jag flåsmässigt gärna hade ökat farten och kört på en halvtimme till men i hårdare tempo. Kändes väldigt surrealistiskt, framförallt eftersom jag bara sekunderna innan benkraften försvann kände mig hur pigg och stark som helst i benen.

Tyckte inte att det gjorde ont när kraften i benen försvann, mer som att det "sögs" ut ur mina ben upp i bålen och sen bort i tomma intet.
Kristoffer
Sverige
#3
•
9 september 2012 kl 18:58
Gilla
Det stora dilemmat är att inte springa så långt som konditionen tillåter när man börjar sin löparkarriär. Det är nämligen ett nästan säkert sätt att dra på sig skador. Kroppen bygger inte upp muskler och leder lika snabbt som konditionen.
Mikael Martinsson
1978 • sölvesborg
#4
•
9 september 2012 kl 19:05
Gilla
nja jag är inte helt grön. det är snart ett år sedan jag började, dock är det först nu som jag börjat tänja ut distanserna i hopp om att bli lite snabbare på dom kortare.
är ju lite av en sköldpadda känns det som. långsam...
Henrik Larsson
1974 • Gävle
#5
•
9 september 2012 kl 19:54
Gilla
Hände samma sak för mig för någon vecka sedan,tog helt slut i benen på en lugn runda som var tänkt att bli 17 km men vid ca 9,5 km så tog benen helt slut,fick som du gå en bit för att sen ta en genväg hem på ca 2 km i knapp styrfart. Tog två vilodagar efter men vet inte varför det blev som det blev,var inte ett dugg trött kondismässigt.
Kanske kan vara matvanor,sömn och sånt,vete fan men jag hoppas jag slipper fler sånna pass..
Linus Gustafsson
1972 • Söderhamn
#6
•
9 september 2012 kl 20:15
Gilla
För mig verkar det vara kopplat till tempot. Håller jag ett högre tempo med hög puls tar konditionen slut först (jag hinner liksom inte vara ute tillräckligt länge för att benen ska ta slut), omvänt om jag tänker vara ute länge och därmed håller tempo och puls nere så tröttnar benen först. För mig brukar benen tröttna efter c:a 2 timmar.
Carl Petersson
1995 • Göteborg
#7
•
9 september 2012 kl 20:18
Gilla
Jag känner också att benen stumnar ibland, oftast när jag har tränat mycket fart eller sprungit flera dagar i rad. Men om jag slår av på tempot så brukar det kännas bättre, stanna och stretcha lite kan också funka.

Men dum som jag är kör jag oftast på som vanligt och "biter ihop" vilket resulterar i ännu större stumnadskänsla framförallt i vaderna.
Mikael Martinsson
1978 • sölvesborg
#8
•
9 september 2012 kl 21:02
Gilla
det är väldigt märkligt hela altet i mitt fall....

precis innan jag trampade fel hade jag sprungit upp för en djävulsbacke ifrån helvetet som är lite över 2 km lång. uppe på toppen stannade jag till och drack en flaska vatten (2dl) innan jag begav mig neråt igen
men oavsett. hela vägen upp för backen gick bra. förvånansvärt bra. i normala fall brukar jag frusta som en tjur redan efter ett par hundra meter eftersom att stigningen är ganska ordentlig. men idag gick det lekande lätt. jag reagerade tom över hur lätt andningen gick.

Dana
1965 • Helsingborg
#9
•
9 september 2012 kl 21:16 Redigerad 10 september 2012 kl 05:11
Gilla
där, där kraften tar slut ska man träna dom musklar. alltså quadriceps + hmstrings , soleus+ gastrocnemius. det finns många bra övningar man kan utföra hemma. goggla "qudriceps övnngar"(eller vilken grupp ni vill träna) och man får massor av dom att välja mellan.

har själv känt kraftlöshet i quadriceps idag eftersom jag förlängde mitt steg.
Johanna Linde
1987 • Essunga
#10
•
10 september 2012 kl 09:43
Gilla
Jag skyller på dagsformen. Skulle kuta hem från jobbet till dagis för nån vecka sedan. Hade en ryggsäck med lite kläder i, inget tungt. Hade ätit en halv chokladboll innan och fick kanske för högt insulinpåslag? Jallafall höll jag på att avlida under de knappa 6km till dagis, jag som vanligtvis springer 2 mil utan problem. Det var tvärstopp, benen var som betong och jag ville nästan börja gråta för att det var så hemskt. Kanske var det för att jag hade en tid att passa och blev stressad, men en annan gång i samma situation satte jag nästan pers istället...

Har tyvärr ingen förklaring till detta men jag hoppas innerligt att det aldrig händer igen!
Rickard Andersson
1976 • Göteborg
#11
•
10 september 2012 kl 14:50
Gilla
Har nog bara blivigt slut i musklerna när jag har laddat dåligt eller tränat för mycket jämnfört med antal kcal som jag fått i mig.

Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#12
•
10 september 2012 kl 15:01
Gilla
Mikael: Om du har loggat alla löppass i dagboken, så är det inte konstigt om du blev stum i benen; du verkar ha gått från en snittlängd på passen på runt 5 km tidigare till nästan 15 km nu i September, det kommer att slita på benen.
Henrik Eketjäll
1977 • Eskilstuna
#13
•
10 september 2012 kl 15:25
Gilla
Jag tar "alltid" slut i benen före flåset.
Men jag kör också mer "distans" än "fart".
Ser inget konstigt i det.
Kör man maxfart får man mjölksyra
Kör man lite lugnare men ändå fart så tar oftast flåset slut först.
Kör man långdistans i lugnt tempo så är det muskelutmattning som knäcker dig först.

"Fart" och "distans" i sammanhanget är naturligtvis högst individuellt.
Magnus
Stockholm
#14
•
10 september 2012 kl 15:27 Redigerad 10 september 2012 kl 15:29
Gilla
Förklaringen består i att musklernas högoktaniga bränsle (glykogenet) tar slut och då känns det helt plötsligt mycket tyngre att springa eftersom bränslet då mer består av fett som inte är lika effektivt som glykogen. Hur fort det tar slut beror på intensiteten i träningen och hur uthållig man är. Med mer uthållighetsträning kan man öka musklernas lager av detta bränsle och det blir lättare att springa längre.
Malin K
1967 • borås
#15
•
10 september 2012 kl 15:39
Gilla
Sådär blir det väl för de flesta då och då. För min del är det kinkigt om jag inte fått i mig tillräckligt med vettiga kolhydrater, eller om jag druckit alkohol dagen innan ett pass. Jag orkar springar men benen gör det inte...
Jag har ökat träningsmängden lite och blandat in styrka och yoga de senaste veckorna och när jag springer vissa pass så känns det som att jag springer utan att komma fram. Farten är dock densamma eller snabbare än tidigare så det verkar ändå gå framåt mitt i eländet :-)
#16
•
10 september 2012 kl 17:49
Detta inlägg har raderats
Mikael Martinsson
1978 • sölvesborg
#17
•
10 september 2012 kl 18:28
Gilla
@johan nej alla pass är inte med där. men visst dom två senaste passen har varit ganska långa. mest för att det är så kul när det går bra plus att jag försöker hitta mitt max så att jag får något jag kan förbättra.
jag har oändligt högt satta mål känns det som just nu men jag är sakta men säkert på väg dit.

tyvärr är jag sådan att om jag inte kan peka på att en viss sak har blivit bättre så tröttnar jag så därför blir det så här mellan varven. jag har sprungit längre tidigare men då har jag aldrig känt som jag gjorde denna gången.

Mikael Martinsson
1978 • sölvesborg
#18
•
10 september 2012 kl 18:29
Gilla
@magnus jag tror du har rätt.
nästa gång får jag helt enkelt ta med en banan eller något att äta "på toppen av berget" innan jag beger mig ner igen
Mikael Martinsson
1978 • sölvesborg
#19
•
16 september 2012 kl 17:53
Gilla
en sak jag inte tog upp när jag startade tråden var att jag fick träningsvärk utav en helt ny dimension efter denna rundan. först i fredags gjorde det inte ont längre när jag gick i trappor osv utan i fredags och igår kändes det bara obehagligt så jag antar att benen fick sig en ordentlig körare just denna rundan av någon anledning.
men nu är jag redo för nya rundor igen och har planerat in en snabb runda i morgon på 5km sen en 10 på onsdag och långrunda framåt helgen igen sen får vi se vad det blir av det hela =)
jag ska springa långt med tiden det bara är så =)
Johanna Linde
1987 • Essunga
#20
•
16 september 2012 kl 17:57
Gilla
Det låter bra, kör på! =)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.