Statistiska beräkningar som grund för upplägg av Lidingöloppet

Eftersom jag själv skulle sprungit Lidingöloppet idag men var tvungen att avstå pga. en segdragen halsinfektion har jag istället roat mig med att utföra några beräkningar.

Jag skulle själv debuterat i LL idag och har funderat mycket (!) på hur jag skulle lägga upp loppet. Därför har jag tittat lite på resultaten från förra året och gjort några hyfsat vetenskapliga uppskattningar av hur ett lopp bör läggas upp. Jag valde 20 st. rutinerade löpare (minst 3 lopp bakom sig) och som sprang i mål på en tid i intervallet 2.00.00 - 2.20 och tittade på deras mellantider vid 5.5, 10, 15, 20,2, 25 km och jämförde dessa med den tid de gick i mål på. Utifrån dessa beräkningar så ska ett Lidingölopp läggas upp utifrån dessa proportioner:

5,5 km ska utgöra 17,9 % av måltiden (18,3 % av totala distansen)
10 km ska utgöra 32 % av måltiden (33 % av totala distansen)
15 km ska utgöra 47,7% av måltiden (50 % av totala distansen)
20,2 km ska utgöra 65,7% av måltiden (67,2 % av totala distansen)
25 km ska utgöra 80,5% av måltiden (83,3 % av totala distansen)

Det verkar alltså som om man i detta sluttidsintervall håller en något sånär jämn fart loppet igenom. Värt att notera är att 19,5 % av tiden läggs på de sista 5 km medan dessa endast utgör 16,7 % av distansen. Det är väl abborrbacken som gör att dessa 5 km är de långsammaste på hela Lidingöloppet.