11 september 2009 kl 12:04
Hej Josefine.
Löpning ska vara njutningsfullt, men jag håller med dig om att ibland vill man dra åt tumskruvarna lite och springa lite fortare, men framförallt veta var ens egna gränser går och vad som faktisk gör att det går fortare.
För mig har pulsklocka med GPS funkat kalasbra för just detta.
Genom att pulsklockan visar hastighet ser du denna i förhållande till din puls, som visar belastningen. När du hittat en lagom belastningsnivå, kan du försöka behålla pulsen någotsånär konstant, där du inte drar på dig mjölksyra. Nu kan du experimentera med att variera steglängd, frekvens, kick, armpendling mm, och se vad som ger högst hastighet med minst belastning.
På detta sätt kan du hitta ditt optimala löpsätt, när du blir trygg på det och spänner dig mindre, kommer du att se att hastigheten ökar med konstant puls, alternativt att pulsen sjunker vid konstant fart.
Ja, det är jätteskönt och är terapi att löpa lugna sköna pass, men endel av oss behöver utmaningar och "bevis" på att det man gör faktiskt ger resultat, utöver allt det där med ökad välmående mm, i tillägg till all terapi.
När det gäller pulsklockan, är den också ett jättebra verktyg när det gäller att pressa sig lagom uppför en backe. Jag känner min kropp och vet at upp till en viss puls kan jag pressa på, fortsätta med bra fart efter backen, men går jag på för hårt måste jag ta det lugnt efter backen för att orka fortsätta rundan.
Detta var dagens promotion for pulsklocka, gärna med gps, men det viktigaste är att du fortsätter att löpa och experimentera för att hitta hur du ska löpa mest ekonomiskt. En kombination av sköna pass där livsnjutning är målet utan krav eller klocka i kombination med fokuserade pass för att bättra prestationen har visat sig funka för mig :-)
Lycka till
Löparhälsningar från Tom
