2 september 2020 kl 10:43
Igår sprang jag vanlig östgötsk stig, d.v.s. lite steninslag och rötter men verkligen ingen fjällmiljö, i mina Altra Timp 2.0. Trots att jag vet om problematiken med att foten glider runt i skon så lyckades jag med det ändå. Vrickade till foten rejält, så pass att jag haltade några hundra meter innan det började släppa. Idag känns det av även om den verkligen inte är stukad och jag ska springa nu på lunchen. Men det är ju helt absurt hur värdelös denna jävla sko är. Jag kan alltså inte ens använda dom på en vanlig stig?
Så som det har utvecklat sig så är mina asfaltsskor bättre lämpade för stiglöpning än mina trailskor. Trailskornas användningsområde stannar vid motionsspårsunderlag. Det är ett under att jag inte har stukat mig rejält ännu med tanke på hur många gånger jag har trampat runt i skon.
Får jag ge ett hobby-omdöme så är dessa ett par skor man införskaffar om man är riktigt nördig och vill ha väldigt specifika skor. De är ju bekväma och väldämpade så ska man köra ett extremt snällt traillopp utan några som helst knepiga sten-/rotinslag så är de perfekta. Om man däremot som jag vill ha ett par skor för asfalt och ett par skor för skogen så är de långt ifrån rätt trailsko att köpa.