2 januari 2020 kl 17:42
Oj, det var riktigt jobbigt att läsa om det där med vardagsskorna. Det är ju säkert sant, men det finns ju i princip inga snygga och bekväma skor, särskilt om man vill ha en särskild look också (tjejer kanske framförallt?) och inte bara är "bekväma" som i "gör nog inte så stor skada på fötterna" som det mer brukar vara även med dyrare varianter. Har aldrig ägt ett par "finskor" (dvs som inte ser hemska ut, som funkar till kjol/klänning) som man inte fått väldigt ont i fötterna av efter max några hundra meter, fast har väl sett det som att jag har känsliga fötter, för förvånansvärt få andra tjejer man hör klaga? :P
Joggingdojjer har jag faktiskt hittat ett par som i sig inte orsakat problem, ett par på 35 år that is.
Sorry för spinoff...
Angående löparknä så finns det nog väldigt många vinklar att se problemet ur, ja.
Den filosofi/metod jag själv är benägen att tro på är den motoriska, att man inte bara kan fokusera på det mekaniska utan också att vi ska träna mjukvaran, hur vi använder mekaniken.
Fast det kan ju från fall till fall vara enklare att reda ut vad det kom ifrån, om det är något uppenbart alltså lätt att hitta. Som t ex fick jag symtom på löparknä efter att både använt dubb mycket längre än jag brukar och sprungit på doserat underlag väldigt mycket längre (och även backar, men tyckte jag hade försökt härda inför dom åtminstone), så ett pass för mycket räckte för ganska rejäla besvär ett tag.
Då *peppar peppar* räckte det med att ta det piano med just det man råkat överdosera. Backar var svårt att utesluta helt så rundorna fick bli kortare också. På sikt kan man ju försöka förbättra motoriken också så man klarar mer under samma förutsättningar, men i terrängen tror jag det kan innebära en hel del jobb eftersom varje steg kan behöva vara annorlunda det förra för att vara funktionellt vs. underlaget.