Löpning • Övrigt • 11 inlägg • 6710 visningar •

Löpning genom tiderna

Fred Johansson
1982 • Halmstad
#1
•
10 december 2015 - 09:01
Gilla
En sak jag funderat på:
Det snackas ju en del evolution inom löpningen, tänker på boken "born to run" där det menas att vi människor överlevde på savannen tack vare vår uthållighet. Att vi sprang visserligen långsammare än gasell och zebra men kunde trötta ut dem. Vårt ettriga oupphörliga småjoggande i dess spår gjorde att de till slut gav fan i det och la sig ner, så var det bara nådastöten kvar och biffen var fixad.

Men det är ju flera tusen år sedan. Hur har egentligen människans förmåga att springa stått sig genom åren? I synnerhet här uppe i Norden. Löpning fick väl en boom först på åttiotalet, innan dess lite på 50, 60- och 70-tal. Men vem sprang runt sekelskiftet? Det jobbades väl bara, sedan var man hungrig och trött. Och inte fan löptes det väl i Hagaparken kring Gustav III- tiden? Tror inte någon sved om, trotsade vädret och drog ut på sin vanliga runda- och i vilka skor? träskor, stövlar, barfota?

Innan dess, höll Karl XII:s karoliner formen genom att springa? Nä de red sina hästar och åtnjöt sina privilegier och blev feta... väl? Och vikingarna- de sprang väl bara när de gjorde räder mot byar för att fånga något. Medeltiden var misär rakt av, pest och mörker. År noll till 1000 säkert inte bättre.

Poängen är att evolution för oss här uppe måste ha gått tillbaka. Vi måste ha förlorat förmåga att springa för våra förfäder har inte gjort det på flera tusen år. Så hur naturligt är det egentligen då? Det är möjligt att vi aktiverar våra savann-gener igen när vi tränar 5-8 mil i veckan nu. Men att springa är knappast en förmåga som evolution mejslat på säg de senaste 3000-2000-åren, snarare en sysselsättning som den lägsta kasten tvingats till. Och dessa stackare kunde inte bilda familj, de fick sig väl knappt något nyp innan de blev dödade?
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#2
•
10 december 2015 kl 10:19
1 Gilla
Det låter som om du får sätta upp den här på önskelistan inför julen:
http://www.adlibris.com/se/bok/lopning-en-varldshistoria-9789172411920

om du googlar "löpning en världshistoria recension" så hittar du också några recensioner (jag har inte läst boken själv).
Johan
1985 • Göteborg
#3
•
10 december 2015 kl 12:15
Gilla
3000 år av 3 miljoner år är i princip ingenting.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#4
•
10 december 2015 kl 12:48
Gilla
Nu är väl senare teorier inne på att vi inte sprang efter djuren utan mer vandrade efter dem, glöm inte att savannerna är varma och tillgången på vatten dålig. De senare åren har inte varit mindre mödosamma, även att bruka jorden var förenat med hårt arbete, det är nog först de senaste 100 åren vårt fysiska arbete har minskat rejält för den stora populationen. Vårt DNA är knappast förändrat på den tiden.
Fred Johansson
1982 • Halmstad
#5
•
10 december 2015 kl 19:59
Gilla
De äldsta fynden av homo sapiens är omkring 150 000 år gamla, så tusentals år av icke löpande är en betydande del av människans evolution. Jag vill hävda att slacker-generna har haft ett påtagligt inflytande. Vi är smarta men fysiskt bedrövliga varelser. Finns det en enkel och lättsam väg väljer människan den. Så "born to think" eller born to navelskådande och ständigt grubblande över sin egen existens är en mer riktig beskrivning.
Johan Kling
1984 • Stockholm
#6
•
10 december 2015 kl 23:43
1 Gilla
Intressant fundering tycker jag. Vet inte om jag har så mkt att tillägga egentligen men jag tänker att om man ser det mer som att vi "inte är menade att sitta 10-15 timmar per dygn" så tycker jag "born to run" får en vettigare innebörd. Vi kanske inte är skapta för att springa flera mil dagligen men våra kroppar klarar motion i stor utsträckning jämfört med bilden som ges i vissa sammanhang, var väl ännu mer så innan born to run skrevs? "det är bra med en halvtimme motion om dagen" och liknande floskler stöter man ju på ibland men det känns inte helt normaliserat att motionera några timmar om dagen. Vilket det kanske borde vara?

Men visst är "minst energikrävande väg till behovsuppfyllelse" säkert nedärvt rätt långt tillbaka hos de flesta djur. Tror latgenen är äldre än både uthålligheten och intelligensen. Inte säker på att jag håller med om att 3000 är en betydande del av vår evolution dock, även om homo sapiens har en kort historia så är väl klart mer än 99% av vårt DNA äldre än så?

Vet inte hur länge sedan det var vi började slå oss ner och odla? hur mkt kan vi ha påverkats genetiskt sen dess? Innan dess lär det ju iallafall varit avgörande att hela tiden behålla om inte annat möjligheten att vandra långa sträckor. Det kräver ju uthållighet åtminstone även om det inte är löpning i sig.

Jag har förresten läst boken Staffan refererar till och den är bra. Men lång :). Jag är osäker på om du finner svar på din fundering där men att det funnits löpare i alla tider och kulturer pekar iallafall mkt på.

Hade visst lite att tillägga.
Johan Kling
1984 • Stockholm
#7
•
10 december 2015 kl 23:55
Gilla
Och apropå nyp och stackars löpare :) så är jag osäker på om lägsta kasten fått färre barn innan de blev dödade än vad de ytterst få rika (som man nästan får uppfattningen att det var 50% av befolkningen eller nåt när man läser historia men som i själva verket var nästan utrotningshotade så få som de var :) ). Jag tror löpargenen klarat sig bra, tror inte det var många procent som varken red eller körde moppe under medeltiden. eller nån annan tid före 1900.
Johan Kling
1984 • Stockholm
#8
•
10 december 2015 kl 23:58
Gilla
Min poäng är att jag tror många sprang/småjoggade som transport både mellan städer och mellan hus/hyddor. undantaget kanske de rika från säg 15-1600-talet och framåt? eller när började det anses förkastligt fattigt att jogga över till grannen?
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#9
•
11 december 2015 kl 08:54
Gilla
Man behöver inte gå längre än till tiden före andra världskriget så jobbades det ganska mycket med kroppen och man gick eller cyklade när man förflyttade sig. Farsan jobbade som springschas under sin ungdom och jobbade dagligen med det från unga år tills dess han fick ett riktigt jobb på järnverket. Hur mycket träning fick han av det ... tja det räckte till att springa en mil på 38 minuter utan att någonsin ha "tränat".
Johan Kling
1984 • Stockholm
#10
•
11 december 2015 kl 09:42
Gilla
En annan sak värd att tänka på när det gäller evolutionen är att egenskaper inte försvinner för att de inte används. De försvinner om de ökar dödligheten/minskar chansen att få barn. Att sitta på arslet i en miljon år betyder alltså inte nödvändigtvis att vi genetiskt blir sämre på att springa.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#11
•
11 december 2015 kl 10:07
Gilla
Citat från "Allt om vetenskap" som ger en del att tänka på :

Ofta lever vi i villfarelsen att vi hela tiden blir större och starkare. Så är det emellertid inte om vi inte håller oss enbart till de senaste århundradena. I ett längre perspektiv är förhållandet istället det motsatta. Experter vid Cambridge University menar att mänskligheten fysiskt sett redan passerat sin höjdpunkt som art och att den moderna människan är tio procent mindre och kortare än sina samlande och jagande anfäder. Som om inte detta vore nog deprimerande vet vi dessutom att också våra hjärnor krympt i omfång. En manlig hjärna var för 20 000 år sedan ungefär 1 500 kubikcentimeter stor. Idag är den cirka 1 350 kubikcentimeter, en minskning med ungefär en tennisbolls storlek. Den kvinnliga hjärnan har krympt i motsvarande proportioner.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.