11 augusti 2015 kl 00:30
För min egen del fick jag ett bryskt uppvaknande när jag blev filmad på en löparresa när jag sprang med lite olika fart. För mitt inre öga hade jag en uppfattning om hur graciöst det såg ut men i själva verket hade jag en bedrövlig löpstil. Landade mer på hälen än jag trodde, pendlade fånigt lite med armarna så jag inte fick med mig benen ordentligt och höll mig inte "stolt" rak och upprätt.
Mödosamt har jag fokuserat in absurdum på detta sedan i våras. Till början genom att dra ner på tempot och verkligen tänka på steg och kroppshållning. Det tillsammans med bålträning (lite kass på benstyrketräning men jag är ju trött i benen typ jämt ;) har börjat ge resultat. Jag orkar hålla hög(re) fart under en längre tid, med en utveckling som inte matchar tidigare års utveckling så något mer rätt måste jag ju göra nu. Landar på trampdynan snarare än hälen för att inte bromsa, sträcker ut benen bakåt och använder sätesmusklerna som ger en bra skjuts, letar efter en lätt känsla i steget, tränar fokuserat på nedförslöpning etc... men allt det där har du ju läst spaltkilometrar om. Det hade jag också, bara det att jag trots det inte hade fått till det innan jag såg mig själv på film.
Inte jättemycket till tips kanske men ack så enkelt att göra en snabb kontroll. Be någon filma dig eller rigga upp en kamera och spring fram och tillbaka med lite olika fart och analysera! =)
Inga prylar förutom normal gps-klocka men övergått mer och mer till mindre dämpade skor för att bättre känna underlaget och låta kroppen (fötterna) göra det de är skapta för, inte gått så långt som till fivefingers eller vad de där "mokasinerna" heter (ännu iaf). Detta ska såklart göras med viss varsamhet. Jag började med framfotaisättning nästan direkt när jag började träna för ett par år sedan med stressfraktur i framfoten som resultat.
Jag har på senare tid börjat variera min träning mer och dessutom använda flera olika skor. Tror det är bra av flera anledningar. Olika sorters träning (och skor) nöter antagligen på kroppen på lite olika vis. Backiga pass ibland (lite usch tycker jag men de är nyttiga!). Olika intervaller, korta supersnabba ibland, längre och bara snabba ibland och ibland en blandning. 800m, kort vila - 600 m kort vila, 400 etc.
Har även börjat lägga in lite fler långa & lugna pass för att kunna ge benen fler kilometrar istället för att bara kuta mig astrött på 10km varje gång. Bra även för att jag kan köra flera dagar i rad (om tid finnes) jämfört med när jag kör bara nära max och behöver vila en dag.
Jag har aldrig testat att följa nåt specifikt program/schema, om det varit bra eller dåligt vet jag inte. Har vänner som gjort bra framsteg med program så det funkar nog om man hinner/orkar/vill. Har bara inte viljan och möjlighet med jobb och familj att slaviskt följa ett sånt.
Mängd är svårt att säga, det känner du nog bäst själv. Själv kan jag köra ett par dagar i rad om jag kör ganska lugnt och är jag lite trött/sliten från "igår" tar jag det bara lite lugnare och oftast en vilodag efter det. Tror inte man behöver vara så orolig för lite vanlig träningsvärk, värre om man inte lyssnar på kroppen när det gör annat ont. I hälsenor/knän/ljumskar etc. Då kan man lätt dra på sig skador som tvingar en till mer eller mindre lång vila. Under mitt första ett o ett halvt år åkte jag på allt möjligt skit, löparknä, ljumskar, stressfraktur, slemsäcksinflammation och lite annat och det var nog en kombination av att jag tyckte det var så jäkla gött att springa snabbt och ofta och att jag inte lyssnade på kroppen så ett gott råd är att hellre ta en vilodag för mycket än att dra på sig skador och varva med lite fler lugna pass om det känns nödvändigt. Man vinner nog på det i längden.
Själv upplever jag att jag håller bättre, känner mig smidigare och återhämtar mig snabbare när jag är ordentlig med att stretcha vader, fram- & baksida lår, rumpan och även lägga mig på min foam roller för att mjuka upp musklerna.
Långt och flummigt amatörinlägg men jag hoppas det kan ge något i väntan på andra, kloka(re) inlägg :p
