18 april 2015 kl 10:43
Transportlöpnning is da shit!
Jag är inte rätt person att svara på det ur ett träningsperspektiv (dvs längd/mängd, vad man blir bra på etc), men har för övrigt en del egna erfarenheter...
2012 började jag transportlöpa till och från jobbet. Var hos den uppdragsgivaren kanske i snitt 2,5 veckor i månaden, bara hela veckor. 7.8 km enkel väg. Lade på ca en minut på mitt en-snabb-mil-tempo, förutom en eller två vändor där jag laddade på.
Efter ett halvår gick jag med i TNT så då blev det bil på tisdagar och TNT träning den kvällen.
Efter ytterligare ett halvår så insåg jag att jag kunde springa hem genom skogen, 12 km totalt - 3 km asfalt, resten blandat skogsspår och stig. Sprang hem genom skogen 3 dagar i veckan. Nu var alltså dom veckorna 7.8 km * 5, 12 km * 3 och en TNT träning (tisdag).
Sen rann TNT ut i sanden, men ofta blev den en vilodag i veckan ändå. Här låg jag väl typiskt på ca 7 mil vardagarna och ett långpass 2,5 - 3 mil på helgerna. Men inte alla veckor såg ut så här, jag hade annat jobb än hos den uppdragsgivaren, så tex antal mil 2014 blev 331 mil.
Nu har denna uppdragsgivare splittat på sig och ibland är jag 13 km bort. Då blir det ofta spring 3 km till&från bussen på morgonen och spring 13 km hem. Eller så är jag 18 km bort och där blir det buss till jobbet och spring hem. Fredagar bil. Såna veckor har under ett antal månader kompletterats med 20 km lör och 20 km sön, båda i ganska hårt tempo. Men igen, inte alla veckor ser ut så här.
Vad vill jag säga med den är novellen? Jo, att det går att flexa en hel del, Typ vilka dagar man springer, hur man kombinerar med kommunalt, vilken väg man springer, vilka dagar man laddar på och vilka man softar. A och O är naturligtvis att backa tillbaka när kroppen börjar bli sliten. Lättare sagt än gjort! Logistiken är ett kapitel för sig, men där är du ju redan en bra bit på väg, och man märker hur man finslipar allt eftersom.