23 mars 2015 kl 09:21
Redigerad 23 mars 2015 kl 09:22
intressant.
jag var nog rätt aktiv när jag var liten, åtminstone upp till 12-årsåldern. Tränade simhopp på relativt hög nivå för min ålder, tävlade i junior-SM och sånt. Men på den tiden var det ju inte tala om några "elitsatsningar" för barn på det sättet, vi tränade 3-4 gånger i veckan men det handlade inte om något annat än att hoppa. Dvs, vi gjorde ingen specifik styrke- eller konditionsträning. Men även innan jag började med den lite mer strukturerade träningen vet jag att jag ofta stod mig bra gentemot andra vad gäller just styrka, t ex på skolgympan och sånt. Men efter att jag slutat med simhoppet när jag var 12 tränade jag inte strukturerat alls förrän någon gång i 20-årsåldern.
Själv har jag lite svårt för idén om att man när man är barn kan bygga upp en grundstyrka eller grundkondition som sedan sitter i hela livet.
Har också läst en hel del kritik mot detta från medicinska världen (en annan sak är om man är elitutövare och slutar någon gång i början av 30-årsåldern, då har man ju ägnat halva livet åt det. Att det inte försvinner på en månad känns rätt självklart).
Något jag däremot läst är att om man tränat vissa muskler mycket och under lång tid, går det snabbare för dessa muskler att komma tillbaka igen efter period av inaktivitet, jämfört med någon som tränat dessa muskler mindre. Dvs, de försvinner i princip på samma sätt som de gör för alla vid inaktivitet, men kommer tillbaka mycket fortare när man kör igång igen. Men det funkar bara om det gäller saker man gjort mycket och länge. På det skulle man ju kunna lägga på att man har olika "bottennivåer" som grundförutsättning.
Men jag är väldigt skeptisk till kasualitet i såna här saker. En annan förklaring skulle kunna vara att man visserligen föds med smärre olikheter, men som inte skulle få så avgörande resultat om de inte förstärktes av miljön. Är man bra på något tenderar man ju att göra det mer, medan man gärna undviker att göra saker man märker att man är mindre bra på. På det kommer ju omgivningens positiva eller negativa förstärkning.
Jag skulle kunna tänka att jag har en god grundstyrka för att jag tränade simhopp några år där, men en annan förklaring kan ju vara att jag började träna simhopp för att jag har en genetisk fallenhet för styrka, som i sin tur gör att jag känner mig bra i sammanhang som handlar om fysisk aktivitet och därför söker mig till idrott. Då är det kanske snarare den där genetiska fallenheten som gör att jag sedan i livet har en god grundstyrka, mer än de där åren jag tränade simhopp.