Löpning Träning 29 inlägg 11292 visningar

Tips att träna mental uthållighet på?

Vanja Pettersson
1982 • Åkers styckebruk
#1
7 augusti 2014 - 20:46
Gilla
Jag skulle behöva fokusera lite på min mentala uthållighet i högre farter tror jag. Jag har god kontinuitet i min träning och får jag hålla prattempo kan jag springa två timmar och tycker det är härligt. Men om jag ökar farten till tröskeltempo har jag svårt att motivera nig själv att fortsätta. Springer jag med en kompis kan jag hålla högre tempo ifall min löppartner gör det. Så jag vet att det finns fysisk kapacitet för en högre fart under lång tid (10-15 km). Hur gör ni erfarna löpare, kan man träna upp en sådan färdighet?
< < < 1 2 > > >
1981 • Vegan Runners
#2
7 augusti 2014 kl 21:43
1 Gilla
Springer du nånsin med en GPS-klocka, som du programmerat i förväg att pipa om du går under/över ett i förväg bestämt tempo? Alternativt att du kör med klocka som visar vilken puls du ligger på?

Jag tänker att det skulle kunna vara hjälpmedel tills du vant dig vid att hålla fast vid känslan av obehag på egen hand.
Vanja Pettersson
1982 • Åkers styckebruk
#3
7 augusti 2014 kl 21:48
Gilla
Håkan, jag klockar så jag ser tempot för varje km, men har svårt att pressa mig på egen hand. Tänkte om någon ville dela med sig av tankeknep.
Peter Sääf
1975 • Halmstad
#4
7 augusti 2014 kl 21:58
Gilla
Prova att springa några tävlingar kanske. Inramningen gör att adrenalinet flödar lite extra och gör det lättare att stå ut med den högre obehagsnivån.
Efter detta kanske träning i tröskeltempo känns lite lättare.
1981 • Vegan Runners
#5
7 augusti 2014 kl 22:34
3 Gilla
För mig funkar det bäst att bestämma i förväg vad jag ska köra och vad syftet med passet är. Oavsett om det är återhämtning (dvs jag får inte springa för fort), intervaller, tröskelpass osv.

Om syftet t.ex är att putsa på VO2-max vet jag att passet kommer bli väldigt obehagligt eftersom jag måste ligga på över 90% av maxpuls för att det ska ge rätt effekt. Det betyder att jag måste lägga in en dag av lugn träning innan för att orka köra hela passet rätt. Den förberedelsen gör att jag är motiverad att köra passet när det väl är dags - annars är förberedelserna bortkastade.

När passet väl är igång håller jag dels fast vid hur jobbigt det ska vara (jag har ju en hyfsad uppfattning om det i förväg). Känns det för lätt? Då kör jag förmodligen för lugnt, håller på att motverka syftet med passet och måste öka.

Jag kör också väldigt mycket avprickning / nerräkning eftersom jag vet i förväg hur passet ska vara. 1 intervall gjord, bra. 2 klara, bra. 3, bara 2 kvar nu. Håll i. Näst sista, pressa nu, bara sista kvar, den går på vilja. Sista nu! Kom igen, kom igen, maxa nu. Yes! Stå framåtböjd / ramla omkull.

För mig bygger det på att ha ett långsiktigt mål jag vill uppnå och vägen dit utgörs av en massa pass som ska utföras på rätt sätt. Vill jag uppnå målet tillräckligt mycket är jag också motiverad att utföra alla passen som krävs för att komma fram.

Sen gillar jag också att ha ett tävlingsmoment. Det behöver inte vara mot nån annan än mig själv, men t.ex att mäta upp en lagom lång runda hemma och försöka pressa tider på den funkar finfint för att orka ha det obehagligt en längre tidsperiod. Det gör också passet väldigt förutsägbart och lättare att hantera för då vet jag exakt hur jobbigt det var sist och kan lägga mig på samma nivå igen. Tillfredsställelsen i att slå förra månadens tid uppväger obehaget det kostar att komma dit.
1969 • Bara
#6
7 augusti 2014 kl 23:53
Gilla
Jag brukar ha klockan inställd så att den visar tempot. I princip som en hastighetsmätare då. Vid försök att överträffa mig själv har jag bestämt i förväg hur snabbt det ska gå. Eftersom jag är väl medveten om min kapacitet så springer jag inte saktare än jag bestämt men inte mycket fortare heller.

Även om det är en kamp med viljan och obekvämt att ligga på tröskeltempo så gör självkännedom att det blir psykologiskt lättare. Vet att jag klarar det och hur bra det känns efteråt.

Brukar även dela in sträckan i två halvor, sista backen osv. Sista kilometern tänker jag att det bara är minuter att springa.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#7
8 augusti 2014 kl 08:54
1 Gilla
Många använder sig av olika mantran. Man kan ha någon ramsa som man mumlar/tänker för sig själv, eller så kan man koncentrera sig på att räkna sina steg. Vet att när Carl Johan Bergman jobbade med en idrottspsykolog så var en av grundbultarna just att räkna stavtagen när det blev jobbigt. Det fungerar bättre än man kan tro om man på något sätt kan få tankarna på något annat än att bara tänka på hur jobbigt det är just nu.
Mikael Forsström
1961 • Vega
#8
8 augusti 2014 kl 09:31
Gilla
Det här med att inte kunna pressa sig hårt och länge utan löpsällskap eller under ledning av en tränare som piskar på är väldigt vanligt, även bland elitlöpare. För många är det stört omöjligt på egen hand. Så grundtipset är: sök löpsällskap eller engagera någon tyranniskt lagd kompis att agera tränare.
1971 • Nykvarn
#9
8 augusti 2014 kl 09:36
Gilla
Som Håkan skriver bra i inlägg #5 är jag väldigt närvarande när jag kör någon form av kvalitétsträning. Jag håller koll på farten/ansträngningen, scannar av hållning och löpsteg, fokuserar på att komma framåt på ett effektivt sätt, räknar ner hur långt det är kvar till vilan, ser till att hålla mitt tänkta tempo eller ansträngningsgrad och har precis som Håkan ofta ett bestämt syfte med passet där jag försöker hålla mig. Det händer dock inte sällan att jag springer fortare än jag tänkt, framförallt i slutet av passet.

Ett mantra som Gabriel är inne på är också väldigt effektivt precis som jag han skriver. Blir det oväntat jobbigt under träning och tävling rabblar jag "Snabb-Stark-Lätt" i takt med stegen och vips så har de jobbiga tankarna försvunnit bort för en stund.
1976 • Nödinge
#10
8 augusti 2014 kl 09:54
Gilla
Jag tycker att det är lättare att ligga på gränsen om där finns folk i närheten. Därför brukar jag köra de tuffaste passen på bandet på gymmet. I synnerhet tunga backintervaller. Funkar för mig, kanske även för dig.
Björn Baummann
1982 • Solna
#11
8 augusti 2014 kl 09:59
2 Gilla
Jag brukar tänka katastrof-tankar när det är svårt att hålla tempo. Typ barnen sitter fast i en brinnande bil och jag måste hinna fram i tid / Walking Dead har blivit verklighet / Sadako står bakom om jag vänder mig om etc.

Garanterat adrenalinpåslag.

I lagom tempo tänker jag alltid harmoniska tankar.
1973 • Järfälla
#12
8 augusti 2014 kl 10:04
2 Gilla
Både Håkan #5 och Staffan #9 tar upp de tips som jag använder mig av, förutom ett.

Jag ska börja i andra änden. När jag springer en tävling, framförallt milen eller halvmaran och kommer till sista 2-3 km. Där är jag alltid riktigt trött och den enda kvarvarande frågan är om jag ska kunna hålla i så jag mår min måltid för loppet. Just då använder jag alltid mina intervall/tröskelpass som mental boost. "Bara sista 10-minutaren kvar nu, det här har du gjort massor av gånger så det är bara att kämpa..." Vilket gör att jag oftare orkar hela vägen i mål än inte.

Så när jag ska motivera mig för att köra hårda pass på träning så vänder jag på det. "När jag kommer sista km eller två på nästa tävling så kommer den här träningen att ge mig all xtra mental energi jag behöver för att göra en kanontid..." Och så målar jag upp målbilder framför mig.

Det kanske funkar för dig också?
1970 • Stockholm
#13
8 augusti 2014 kl 10:18
Gilla
Marcus: Tunga backintervaller på gymmet, det har jag aldrig någonsin provat.

Ger verkligen den här lutningen på bandet en tillräckligt bra simulering av riktiga backar??

En nackdel med löpband tycker jag är att det lätt utvecklar sig till en svettfest pga värmen, men det beror självklart på gymmet.
1986 • Enköping
#14
8 augusti 2014 kl 10:22
1 Gilla
Är det ingen annan som brukar visualisera sig en målgång i Stockholm Marathon - givetvis som etta inlöpandes till publikens jubel - de sista delarna av jobbiga pass/intervaller? Jag får alltid gåshud och adrenalinpåslag och och tempoökningen är ett faktum!

Extra bra blir det om man lite innan det börjar bli jobbigt leker TV-studioexpert och kommenterar hur konkurrenterna tappar mer och mer och att det är svensk rekord på gång om farten håller i sig.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#15
8 augusti 2014 kl 10:24
Gilla
Jag brukar räkna steg ( 1 - 8 ) för att hitta rytmen. Jag har konstaterat att jag blivit lat på gamla dar, förr var det inget problem då hade jag alltid helgens tävling i fokus men nuför tiden ramlar jag ofta ner i ett ganska bekvämt tempo. Trösten för stunden får vara att dottern såg mig igår och sade att jag såg avslappnad ut fast det gick ganska fort. Att fokusera på sin löpstil kan vara ett sätt att bli mer medveten om hur man springer. I går spanade jag in min egen skugga ( hade solen i ryggen ) för att få fokus på att jag löpte "effektivt".
1976 • Nödinge
#16
8 augusti 2014 kl 10:25
Gilla
Runner: Med mina mått mätt, ja. Jag hade nämligen aldrig orkat ge mig på backträning ensam i skogen. Så bandet har ingen konkurrens att slå :)

Med dina mått mätt, kanske inte.
1970 • Stockholm
#17
8 augusti 2014 kl 11:20
Gilla
Marcus: Du kanske borde prova, den helt enorma svett och värmeutvecklingen som det ofta blir till slut löpband gör det sannolikt ännu jobbigare än ute i skogen. Åtminstone fysiskt jobbigare, nu var det i och för sig det mentala vi diskuterade... ;-)
1976 • Nödinge
#18
8 augusti 2014 kl 14:06
Gilla
Helsike, du tvingar fram det... Tror att det är närvaron av grannmorsor som lockar fram de extra krafterna!
Sverker Olsson
1967 • Uppsala
#19
8 augusti 2014 kl 15:44
Gilla
Marcus (#10) har helt klart en poäng, även om jag själv aldrig skulle få för mig att springa på band.
Märker själv att jag håller betydligt högre tempo när jag springer en söndageftermiddag i tätt frekventerat motionsspår hemma än när jag ger mig ut mol allena på skogsvägar (där jag egentligen trivs bättre). Jag förmodar att jag omedvetet vill visa upp mig på nåt sätt, troligen för motionärer av motsatt kön.
Fåfänga är nog en stark och underskattad drivkraft, kanske framförallt för oss gubbar?
Vanja Pettersson
1982 • Åkers styckebruk
#20
8 augusti 2014 kl 18:15
Gilla
Ojoj vad många bra tips det rullade in, jag ska pröva allesammans ! Tusen tack!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.