Hur hårt ska man pressa sig?

Anonymiserad

2006 • Alingsås

#2

•

6 juni 2008 kl 14:43

Gilla

Om man pressar sig till det yttersta varje gång så ökar risken för skador en hel del. På tävling ska man givetvis ge sitt yttersta men knappast på träning.

#3

•

6 juni 2008 kl 14:46

Detta inlägg har raderats

Roger Elimä

1978 • Enköping

#4

•

6 juni 2008 kl 15:57

Gilla

Jag är väl ingen expert. Men ser man till eliten så tränar de ca 70% av sin träning på ca 70-80 % av maxpuls (130-160 slag) så kallad mängdträning. Alltså bara ca en tredjedel är kvalitet. Tempo och intvaller t ex. Dels för att kunna träna så mycket som möjligt. Men också för att kunna tillgodogöra sig högpulsträningen bättre.

Kroppen kan inte heller vänja sig utan får hela tiden försöka anpassa sig för att "hänga med", vilket effektiviserar träningen. Tycker själv att träningen blev roligare sen jag inhandlade pulsklocka. Förr sprang jag sönder mig.

xx

1927 • h

#5

•

6 juni 2008 kl 17:03

Gilla

jag har ibland tagit i så att jag nästan spyr när jag är framme.. men det verkar ju av det ni säger så blir det inte så effektivt.. det är alltså bättre att dra ner tempot lite och springa oftare?

Roger Elimä

1978 • Enköping

#6

•

6 juni 2008 kl 18:12

Gilla

Det är utmärkt att springa till man spyr om man är målmedveten. Men bara ibland. Annars är risken stor att du skadar dig eller stangerar. Variation är viktigt
Har hört en tänkbar fras från en elitlöpare: -"Felet med nybörjare är att när de ska ta det lugnt tar de i för mycket och när de ska ta i tar de det för lugnt".

Träningen får med andra ord inte bli för slätstruken. Spring gärna i lugnt tempo kanske 1-2 mil en dag. Nästa gång kan du "maxa" 2 km. Tredje gången lugnt i 1-3 mil. Fjärde gången intervaller. Det viktigaste är att det känns bra för dig. Men grunden är att träna både seghet och explosivitet!

Ska du satsa på marathon så ska du gärna betona mängdträning och tvärtom om du vill bli snabb på korta sträckor. Lycka till med träningen /Roger

xx

1927 • h

#7

•

6 juni 2008 kl 18:50

Gilla

mitt mål just nu är väl att komma i bra form till midnattsloppet (10km) den 23e augusti.. men även bygga en bra grund för göteborgsvarvet nästa år

Mattias Jonson

1980 • Göteborg

#8

•

6 juni 2008 kl 19:25

Gilla

Det jag ser som det farligaste med att "springa tills man spyr" är att det höjer den mentala tröskeln för att gå ut och träna - om man känner att man måste springa tills man spyr. Man kan absolut utvecklas långt (det har jag gjort) genom att nästan aldrig springa på max-max. Det absolut bästa sättet att träna mycket (och bli bättre) är, enligt mig, att verkligen må bra när man tränar. Om man ser det som ett val mellan pest eller kolera - må mycket dåligt några korta perioder, eller må halvtaskigt fler och längre perioder, tror jag att man kan tänka om, att det faktiskt kan vara gött att träna när man tränar och inte bara efteråt. Rörelselust, som Jonas Colting pratar om, tycker jag är ett bra ord.

Leif Andersson

1954 • Falun

#9

•

6 juni 2008 kl 20:23

Gilla

Att träna på max varje, eller nästan varje, pass ger enligt min erfarenhet rätt bra effekt. Men, bara till en viss gräns. Satsar man långsiktigt så måste man träna sådana mängder att varken kroppen eller det mentala klarar av att maxa varje pass. Till detta kommer skaderisken. Och till sist så blir det extremt mentalt jobbigt inför varje träningspass. Som du ser så håller jag med de som skrivit tidigare i denna tråd. Fast på 80-talet så tränade jag nog max varje pass. Men aldrig två dagar i rad. Idag tränar jag helt annorlunda, 5-6 dagar i veckan och max 1-2 gånger i veckan. Nu är jag 30 år äldre och gör samma tider som på 80-talet.

Per M

1964 • Uddevalla

#10

•

6 juni 2008 kl 23:17

Gilla

En fråga på samma tema:
Mitt mål är att komma under 41 min på 10 km. När jag kör intervaller har jag tänkt att dessa måste ligga en bit under 4 min/km, t ex 5 X 1000 m á 3:55, för att jag skall orka en längre sträcka (10 km) med en något lägre fart. Men det kanske är fel. Räcker det att köra intervaller på lägre fart t ex 4:10 och ändå sikta på 41 min på milen?

Anonymiserad

2006 • Alingsås

#11

•

6 juni 2008 kl 23:23

Gilla

Här har du en kalkylator där du kan mata in dina uppgifter så beräknas lämpligt tempo för dina intervaller.
http://www.marathon.se/news/kalkyl5.cfm

Magnus Nilsson

1967 • Linköping

#12

•

7 juni 2008 kl 00:17

Gilla

Som relativt ny inom löpning så klarar man inte av att springa mer än (säg) tre gånger per vecka. Gör man det kan man dock utan vidare springa träningspassen så hårt så man nästan spyr efteråt. Kroppen klarar det och man utvecklas jättefort. Problemet är att det är mentalt väldigt tufft att göra så och inte alla har den målmedvetenheten som behövs, och man bygger inte heller riktigt den känsla av välbefinnande under träningspassen som de flesta behöver för att upprätthålla träningen över en längre period.
Varterfter man blir bättre tränad kommer man så småningom till en punkt där man helt enkelt måste träna mer för att förbättra sig, och då tvingas man utvidga med fler pass under en vecka, och för att klara av att köra fler pass kan man inte längre köra sina "spring tills jag spyr"-pass, för man hinner inte återhämta sig tillräckligt till nästa pass. Så man blir tvungen att börja ägna sig åt att optimera träningseffekt+återhämtning för att maximera utvecklingen. Det är här variation med intervallpass,distanspass,tempopass osv kommer in. Gå vidare lite till så blir man tvungen att ägna sig åt återhämtningspass för att snabba på återhämtningen för att därmed kunna träna hårdare på kvalitetspassen och ändå hinna få till tillräckligt med kvalitetspass för att utvecklas.

Så svaret på Hannes fråga beror på var i träningsutvecklingen man befinner sig,

xx

1927 • h

#13

•

7 juni 2008 kl 00:55

Gilla

Magnus: intressant.. jag är nybörjare och försöker springa tre gånger i veckan. så då kanske jag ska köra stenhårt tills jag når ett tak.. men jag cyklar ganska mycket och klättrar och går på slackline med.. så jag vet inte riktigt om det går att köra så hårt ändå.. vad tror du?

Mårten Hemström

1969 • Sala

#14

•

7 juni 2008 kl 09:14 Redigerad 7 juni 2008 kl 09:21

Gilla

Jag talar inte bara från egen erfarenhet när jag skriver detta, men jag talar utifrån egen erfarenhet och många andras: Att som nybörjare köra så man spyr tre gånger i veckan är jättekul! I höstas visste jag inte bättre. Jag trodde helt enkelt att man skulle springa 10 km i tävlingsfart varje gång. Vad hände? Jo, jag hade jätteroligt, men fick:
-Knäont
-Benhinneinflammation
-Vadont
-Sträckning i ljumsken
-och blev fasligt less efter ett tag när den första förälskelsen blommade ut.

Är det värt allt detta, för den lilla, lilla extra vinst man får av att springa låt säga 5 min snabbare på femkilometern på träning? På tävling är det ju ändå samma tempo, oavsett om du tränat "lugnt och hårt" eller bara "hårt". Du kanske vinner några sekunder på att enbart träna hårt inför en tävling, förutsatt att du håller dig borta från alla smärtor och sjukdomar som man lätt får av att springa så korkat fort i början. Och det är högmod att tro att man slipper dem. Men visst: "Det händer bara alla andra, inte mig."

Jag håller inte alls med Magnus! Det är just i början som man är som mest mottaglig för skador. Hannes, om du springer femkilometern på 26 minuter på en träning, men får så ont i vaderna efteråt att du måste hoppa över nästa pass, så gör du en sämre vecka än om du hade sprungit femman på 30 min utan smärtor efteråt. För att inte tala om knäskador som kan sabba din träning för månader framöver. Dessutom går det emot vad alla tränare och fysiologer säger. Läs även i pulsklockornas manualer som är väldigt bra, eftersom de är skrivna av forskare. Där står det också samma sak: Träna lugnt den större delen av tiden, men hårt en viss del.

What´s the point? Vad är det ni vill uppnå?

Henning Looström

1973 • Lund

#15

•

7 juni 2008 kl 10:23

Gilla

Jag håller inte heller med Magnus.
Att köra stenhårt alla pass är en klassisk metod att skapa en idrottskada. Visst, om man håller kan det säkert funka men det vet man ju inte förrän det sas är försent... Sedan är det ju olika hur man trivs med att träna. Vissa tycker inte det är lönt om det inte är smärtsamt och om man inte iallafall får smaka lite på vad man åt tidigare under dagen, andra trivs med att varva hårda och lätta pass. Mattias har ju som sagt lyckats "hyfsat" med sitt upplägg.
Och visst kan man springa fler än tre pass per vecka som nybörjare förutsatt att man lägger upp dem vettigt!

Mårten Hemström

1969 • Sala

#16

•

7 juni 2008 kl 10:31

Gilla

Ok då. Henning. Ska vi vara överens om att vi råder Hannes att träna så att han får smaka på sin egen frukost ca 3 km i veckan (de första två måste nämligen vara uppvärmning), eller kör intervaller på 15*200 km så stenhårt att han får lite vampyrkänsla i munnen, men tar det lugnt de andra passen? :-)

Karl-Johan Forsvall

1965 • Långås

#17

•

7 juni 2008 kl 10:55

Gilla

Vill du se långsiktigt på träningen och joggandet är det ingen tvekan att du skall ta det lugnt. Pressar du dig för hårt drar du på dig skador och problem som ett brev på posten. Enligt Maf-jogging skall man inte pressa sig hårdare än att man skulle kunna göra om rundan igen.
/K-J