Löpning • Träning • 9 inlägg • 2160 visningar •

Varför skador nu och inte när man var yngre?

Tobias

1982 • Sthlm

•

23 mars 2012 - 02:55

Gilla

Ok jag har inte haft några regelrätta skador men jag har känningar lite här och var nu när jag påbörjat min löpträning (läs joggning). Vidhåller fortfarande att jag inte har sysslat nämnvärt med löpning på 15 år p.g.a. huvudvärk men visst farao har man sparkat lite boll och varit med i gymnastik i den mån det gick back in the days. Vidare kan jag se tillbaka på min bekantskapskrets i yngre dagar där rökare, lätt till medel överviktig och alldeles för glad i alkoholen kunde springa benen av sig utan skador. Visst farao fick de väl träningsvärk, håll eller kände av bristande kondition men man gjorde det iaf.

Själv är jag nu 30 (officiellt 21+) och känner mig varken gammal eller sliten vilket i sig är bra men när jag väl är ute i spåret så ömmar det lite här och där. Som sagt inga regelrätta skador men man passar sig gärna och även de rekommendationer man får är att ta det piano i början. Har väl klarat mig rätt bra i livet som helhet, stukat foten någon gång eller två och troligtvis haft en spricka i ett revben men aldrig något brutet.. peppar peppar...

Inte minst på ett forum som detta går det att läsa om skador ganska ofta men vad beror det på? Vad är så magiskt med kroppen i yngre dagar där man kunde sitta mest still i veckor p.g.a. dåligt väder på sommarlovet för att sedan en vacker dag (bokstavligen) ge sig ut och spela fotboll eller åka rollerblades utan mer åverkan att man blev trött och kanske lite muskelvärk efteråt?

Stel/vighet? Kan inte minnas att jag varit särskilt vig sedan 12-13 års ålder.

Vikt? Japp jag ligger väl mellan 7-10kg över min normalvikt innan 30 års ålder vilket är något jag jobbar på med både kost och motion.

Visst träning ger väl färdighet men vad i kroppen gör att man klarar sig mer eller mindre bra från de vanligaste skadorna? Vilka är de vanligaste skadorna? Elitfotbollspelare som antagligen har sprungit benen av sig hela livet kan ju även de drabbas av mycket skador i sitt sporutövande.

Hur förebygger man skador, i det här fallet vid löpning, på bästa sätt utan att snåla på träningen när formen väl börjar arta sig?

Oldboy

1952 • Danderyd

•

24 mars 2012 kl 00:27 Redigerad 24 mars 2012 kl 00:27

Gilla

Det där får väl någon läkare svara på men ett par ledtrådar kan jag ge dig. Du är inne på rätt spår med rörligheten. Ledernas rörelseomfång minskar om man inte aktivt motarbetar det, vävnaden blir mindre elastisk, brosk blir slitet osv. Det blir värre efter 40 kan jag "trösta" dig med.
De som inte idrottar är ofta mer stillasittande ju högre ålder de har, detta försvagar både muskler och senor "Use it or lose it" helt enkelt.

Man motverkar skador genom kontinuitet i träningen, uppvärmning före snabb löpning, långsam upprampning av fart, sträcka, total mängd. Om man inte är överrörlig är det antagligen bra med stretch efter löppassen (ej före). Vill man gardera sig kör man styrketräning parallellt medan man rampar upp sin träningsmängd. Mjukt underlag ger mindre risk, barfotalöpning är bra (men öka sträckan långsamt), se upp med skor med mycket dämpning, förstyvningar osv, de kan få en att springa mer/fortare än kroppen är färdig för. Bättre att använda tunna, plana skor som det gör ont att springa fel i.

Tobias

1982 • Sthlm

•

24 mars 2012 kl 14:02

Gilla

Tackar för lite input =0)

Själv tror jag på god variation som något positivt i mitt löpande men än så länge håller jag mig på plan till lätt kuperat spår. Testade att ta ut joggen till lite mer på mitt näst senaste pass vilket resulterade i ömmande häl och ljumske, då kör jag ändå fortfarande intervall med promenad/jogg. Samtidigt får man väl inte stagnera utan man måste väl successivt utmana kroppen för att nå resultat, senaste passet passade jag dock stegen noggrannare = höll dem kort och kunde då ligga på 8-9km/h med en puls på 155-158 betydligt längre intervaller än tidigare. Kroppen kändes kalas efteråt även om jag var trött timmarna efter.

Alltså det jag ser fram emot när kroppen hänger med är variation i löpningen, terränglöpning, intervall, intervall i backe etc.. Det jag är lite orolig över, p.g.a. ovisshet, är löpning på asfalt vilket jag inte har gett mig in på ännu. Om jag har förstått det rätt är det dock bra för att stärka upp fötter och leder men kanske i måttliga mängder?

Gällande skor så valde jag ut dem jag har på ren känsla efter försäljarens rekommendationer på bandet. Jag joggade med 5-6 par och dessa kändes absolut bäst, var duktig skillnad på skor och skor:
http://www.loplabbet.se/store/skor/brooks-trance-11-herr.html

Känns väl som att dessa kommer att fungera bra som allrounder för mig då jag knappast kommer införskaffa olika skor för asfalt kontra elljusspår i nuläget. Kanske blir det ett par terrängskor när jag känner mig mogen för det med fäste över stock och sten samt bättre slitageegenskaper.

Frågvis kan jag vara men det är för att hitta guldkanten i träningen, jag har ingen avsikt att bryta ner träningen i beståndsdelar men har man kunskapen kan man lättare lägga till små enkla saker som förhöjer träningen. Gällande pulsklocka och GPS så tränar jag inte efter dem ännu utan det är kul att se, när jag provar något som fungerar, vilken puls och hastighet det resulterade i. Inte minst är det även kul att se utvecklingen på papper för mig själv.

Oldboy

1952 • Danderyd

•

24 mars 2012 kl 20:17

Gilla

Tyvärr konstaterar jag att dina skor är just av den sorten som lockar fram ett olämpligt löpsteg genom att ha väl dämpad häl som är ordentligt tjockare än sulan under framfoten. Det är så lätt att steget blir för långt, foten landar för långt fram, med hälen först. Det skulle göra ont barfota eller med en tunn sko men inte med den här. Dessutom ser den rätt stabil ut, dvs den försöker "hjälpa" foten med isättning och balans. Det är bättre att kroppen lär sig klara av det själv genom att fotens och benens muskler tränas upp. Enligt min åsikt. Jag är ingen "barfotataliban" men jag bytte löpsteg och skor från liknande dina till lätta, plana med mindre dämpning och har aldrig varit lockad att byta tillbaka. Och lite barfotalöpning då och då, exv på en gräsplan, anser jag vara värdefullt för att det stärker fötterna och hjälper en att hitta ens naturliga löpsteg.
Anser också att man bör ha flera olika slags skor att växla mellan - dels återhämtar sig skorna bättre om de får längre tid på sig mellan passen, dels blir risken att skorna skadar fötterna mindre genom att eventuell felbelastning inte blir ständigt återkommande.

Tobias

1982 • Sthlm

•

25 mars 2012 kl 00:01

Gilla

Det är förmodligen helt korrekt det du säger, man kunde verkligen höra hur det skiljde sig i "duns duns" från bandet med de andra skorna jämfört med denna = jag kände mig bara klumpig med de andra skorna och dessa skor gör mig inte mindre klumpig men jag känner inte av det på samma vis. Stegens längd är jag medveten om och håller dem tillbaka enligt rekommendation.

Löptekniken, fotnedsättningen är något jag kommer att få träna på framöver när jag fått upp formen och konditionen medans nu är jag bara glad över dessa skors bekvämlighet trots att jag inte har optimal teknik i mitt joggande. Visst ser det härligt när de som kan det här svischar förbi med mer framfota nedsättning, har spänst och fin pendling på benen men jag är inte riktigt där ännu =0) Skorna hjälper mig med att det inte ska kännas fullt lika hemskt att komma igång för bekväma är dom, den dagen dom stjälper mer än dom hjälper får jag se mig om efter något annat.

Conny Adolfsson

1954 • Hyltebruk

•

25 mars 2012 kl 00:19

Gilla

Jag tycker att du kan använda dom skorna som känns bekvämast, det skall vara roligt att träna, jag använder både stenhårda skor som gör ont, och sköna skor med stötdämpning, använder 4 olika par, det ger fötterna omväxling och förebygger nog skador, i morgon står dom stenhårda på tur.

Mattias Palm

1975 • Fristad

•

27 mars 2012 kl 18:08

Gilla

Tycker det här med dämpande skor eller inte är en svår fråga att ta ställning till. Jag har sprungit i många år, till och från ska tilläggas, och nu börjat igen efter ca tio månaders konvalescens då jag åkte på en hemsk stressfraktur i underbenet.

Har gjort några tester på diverse löpband i olika sportbutiker och har vid samtliga tillfällen fått höra att jag har ett pronerande löpsteg (något väl större delen av oss alla har), utefter detta har personalen plockat fram skor till mig som passar mitt löpsteg. Andra personer har sagt till mig att butikerna alltid plockar fram de dämpande skorna åt en eftersom de är dyrare. Vet inte riktigt vad jag ska tro?

Sedan handlar det väl också om hur man springer, alltså hur man sätter i foten? Har pratat med en kille som likt mig själv haft problem med diverse olika skador. Han bytte till pose running och har efter det inte haft några skador alls. Vad jag förstår så ska man inte ha dämpande skor när man springer på detta sätt heller. Ännu en anledning till att vara ifrågasättande till uppbyggande skor.

Vad ska man tro på?

Tobias

1982 • Sthlm

•

27 mars 2012 kl 18:30

Gilla

"Vad ska man tro på?"

Det som känns bra såklart! =0)

Nä men det verkar ju vara en hel vetenskap det här så än så länge får jag nog gå på rekommendationer samt känsla. Mitt test på Löplabbet började med att stå på en glasplatta med spegel under, sedan prova några usla testskor som bara skulle visa hur min fotnedsättning såg ut, fråga mig inte om korrekta termer, och det var något snett. Tror jag fick prova en neutral sko men det var inge bra och sedan var det sortiment som skulle väga upp mitt snedsteg om jag förstod det rätt. När jag fastna för Brooks så var det dock p.g.a. eget tycke och smak, vi hade inte diskuterat priser och visst var de bland de dyrare men jag tyckte dom kändes bäst. T.o.m. sällskapet tyckte att det såg och lät mycket bättre i mina steg när jag tillslut jämförde två modeller med varandra. Att steget blev rakare syntes ganska klart och tydligt på filmen som spelades fram och tillbaka.

Jag tror dock på rekommendationerna att ha några olika par att växla mellan när jag väl kommit in i det här. Lite sugen på Five fingers men det kanske är mer för att de är lite udda och mer en kul pryl för mig ännu som kanske mest kommer användas till promenad i början. Mitt nästa steg i löpningen tror jag kommer bli terräng och ett par skor skapta för det, just för att få lite variation och jag tror på det ur träningssynpunkt med balans samt stärka upp fötter och ben.

Oldboy

1952 • Danderyd

•

27 mars 2012 kl 19:16 Redigerad 27 mars 2012 kl 19:20

Gilla

Nu är ju inte tävlingsskor så mycket billigare, om alls, än dämpade skor så jag tror inte det är därför. Men de flesta har inte fått annan utbildning än den som skofabrikanternas agenter har gett dem. Och kan de säga att "du har ett pronerande steg, då är det här en sko för dig för den har x och y som är bra när man pronerar" så vinner de nog ofta kundens förtroende. Och har kunden bara vett och kurage att säga att "den här är inte skön" när den passar illa så hittar de nog småningom en som passar och oftast funkar det.

Dämpning i sig skadar nog inte, men en sån sko hjälper inte heller foten att bygga upp sin styrka lika mycket som barfotalöpning och även mindre än tunna skor. Men en tjock häl kan störa eller förstöra ett naturligt löpsteg och pronationskilar och plastlänkar mm som försöker styra hur foten landar kan orsaka skador, det har man visat. (Men i del fall hjälper det nog, i alla fall tillfälligt. Men skadorna torde överväga.)

Min ståndpunkt är därför att om man inte landar på hälen ska man inte ha tjock häl. Normal pronation är knappast något problem i så fall. Om man landar på hälen däremot behöver man en tjock och väldämpad häl, annars blir stöten på hälkudden, knäleden och höftleden riskabelt stor, särskilt på asfalt.

Skor med ungefär jämntjock sula, utan förstyvningar mm, får för min del gärna vara dämpade för träning på hårt underlag. Jag har provat att springa alla pass i lätta, tunna skor och det gick bra. Tills en dag när det låg tjockt med snöslask på vägen och jag INTE hade lätta skor, då fick jag plötsligt metatarsalgia ("nedsjunket främre fotvalv"). Jag kan inte utesluta att det finns ett samband med att jag blivit mer extrem i mitt skoval några månader tidigare, så nu springer jag många av långpassen i halvlätta skor med hygglig dämpning men låg "drop" och utan "krafs".

Mina numera rätt gamla tjockskor använder jag ibland på promenad och vid trädgårdsarbete mm. Bytte steg och skor för fem år sedan och vill inte tillbaka, även om bytet innebar skador pga iver.

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.