28 mars 2023 kl 10:33
Jag är en sådan där 70 åring som inte följer mallen. Mitt senaste maratonlopp var 2019 (67 år) och då sprang jag på 3:10. Träna gör jag utifrån känsla och jag springer oftare fort än långt. Jag blir väldigt uttråkad om jag skulle springa långpass på ett par timmar i låg fart. Det passar inte mig och jag har turen att tåla träning med hög intensitet. Min träning inför mina marathonlopp har innehållit väldigt få längre pass, inte längre än 20-21km, ca 1 till 2 gånger i månaden. Däremot ofta snabba pass på en mil. Det kanske inte är optimalt men det har passat mig och jag har presterat bra och kanske jag hade presterat ännu bättre med mer strukturerad träning. Men om inte lusten finns för den typen av träning så vet man inte om jag hade fortsatt träna för marathon.
Jag inser att jag har lite talang för löpning men för att förvalta den behövs det mycket mer som lust, motivation, träningsvilja, struktur, analys, prioritering, tävlingsintresse mm. Allt det här hänger ihop som en kedja och vissa delar är viktigare än andra. Viktigast kanske är ”lust”. Jag har inte och har inte haft alla delar i kedjan.
Som löpare har jag haft två perioder, en period mellan 27 - 30 års ålder då maran gick på 2:36 med ca 5 mils träning per vecka. Mesta träningen var snabba träningar mellan 10 till 15 km.
Efter ett uppehåll på 32 år började jag igen 2014 och har efter 2019 slutat tävla men håller i träningen på samma sätt som tidigare dvs springer på känslan för dagen hellre snabbt än långt och långsamt. Och jag har tur som aldrig har dragit på mig några skador och det är nog mera genetik än någonting annat.
Den typen av träning och inställning till löpandet passar mig och det gäller att hitta sin egen väg där man trivs med livet och löpningen.
Slutkommentaren blir:
”Om du inte satsar på att bli elitlöpare försök att hitta ditt träningsmönster som du trivs med. Vad vill jag och hur gör jag det så att lusten finns kvar och inte bara prestationskraven.”