Muskler- Fett- Hjälp!

Med ett BMI på 17 så borde du inte vara det minsta orolig för att gå upp i vikt, utan tvärtom välkomna lite högre vikt. Varför vill du inte gå upp i vikt? Det är ju bara en siffra på vågen.

55 kg på 177 cm är väldigt lite. Du borde inte ha för mycket muskler på kroppen (dvs muskler att bli av med) då samt att du inte tränar tung styrketräning. Jag är 179 cm och ligger på 68-70 kg. Då har jag inte mycket fett på kroppen men desto mer muskler. Du skulle lätt kunna gå upp 10 kg och fortfarande vara smal tror jag.. Lägg gärna upp bild sen för vikt vs längd säger inte alltid så mycket. Vissa är lätta i sig själva (kanske du?) och andra tunga (som jag).

Mitt varningssystem drar igång på alla cylindrar när jag läser det du skriver!!! 55 kilo till 177 centimeter? På tok för lite kära lilla vän! Ingen mens, rädd för att gå upp i vikt - varför är du rädd för att gå upp i vikt? VAD spelar det för roll vad det står på vågen? Och VAD spelar egentligen relationen mellan muskler och fett för roll, så länge du liksom mår bra och är hälsosam?

Jag skulle vilja att du går och pratar med typ en skolsköterska eller liknande om din situation... Men framför allt snälla, rara du: ÄT MER! Du BEHÖVER gå upp lite i vikt; oavsett om det är fett eller muskler... Ta hand om dig!

Essentiell fettprocent hos kvinnor ligger mellan 9-11%. Under den nivån så börjar kroppen dra ner på naturliga funktioner så som menstruation. Så jag brukar säga till de kvinnliga idrottare jag coachar att minimigränsen för fettprocent är någonstans runt 15% för ett sunt leverne.

Det verkar som att du med största säkerhet kan och BÖR lägga på dig lite fettmassa.
Sen kan menstruationen försvinna av andra anledningar också och man ska inte bara stirra sig blind på fett%, BMI och vikt utan tänka lite på livsstressorer som stressar dig, sömn, psykologi och sjukdomstillstånd/läkemedel om det finns med i bilden.

Det beror främst på att man inte får i sig tillräckligt med näring. En bra artikel i ämnet: http://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda18738.pdf

Det är rätt vanligt att tjejer som tränar hårt mister mensen, har ingen aning om fall man ska göra något åt det. Kroppen förstår att den inte klarar en graviditet också.
Äter man för lite händer samma sak och tränar man mycket behöver man lätt 2 till 3 gånger så mycket mat som annars.
Jag är därför övertygad om att du äter för lite. Då gör träningen inte mycket nytta heller, kroppen kan inte byggas upp när den går på underskott eller på gränsen.

55 kg till 177 cm är inte "typ normalvikt", det är undervikt! Jag hör så många varningsklockor ringa! Jag har haft ätstörningar i 13 år, det är ett helvete! Snälla du, ta hjälp!

Varför tränar du så hårt? Är du inte på elitnivå i en speciell idrott utan tränar mer för att bli stark och må bra så finns det knappast någon anledning att träna två gånger om dagen.

Att mensen inte kommer kan bero på flera olika faktorer som andra redan har skrivit. Men att den har försvunnit ska man ta på allvar eftersom obalans i hormonerna på sikt kan leda till tex benskörhet.

Du får hemsk gärna inboxa mig om du vill.
Var rädd om dig!

Med din vikt har du varken för mycket muskler - eller för mycket fett. Snarare så har du brist på båda delarna.

Det finns ingen anledning att träna HÅRT två gånger per dag (beroende på typ av träningsform) om man har så lågt BMI. Uppenbarligen får du i dig alldeles för lite och kroppen blir stressad samt får mycket svårt att lägga på sig muskler. Det finns liksom ingenting att bygga med. Det är rundgång i kroppen på energireserven och risken finns att du bryter ner mer muskulatur än du bygger upp i längden.

Insulinus gav bra svar på "essentiell fettprocent" men jag tycker att det är mycket dumt att fokusera på fettprocent vs fettmassa i ett sånt här läge. En fokus på att hålla fettprocenten på ett minimum funkar ganska dåligt om man vill bygga muskler på ett snabbt, hållbart och "skonsamt" sätt. Även om man vill vara "slimmad" så får man absolut inte förväxla det med att äta för både vardag och träning.

Man behöver heller inte vräka i sig mat - det räcker med tillräckligt - men det gäller att hitta sin nivå. Du kanske tror att du äter "tillräckligt" men antagligen fattas det energi varje dag.

Det håller aldrig i längden.

En närstående tjej gjorde ett muskelbyggarryck med start för snart fyra månader sedan. Hon har _mycket god_ träningsvana och har tränat i princip hela livet, ända sedan barnsben. Efter en energibalansgenomgång (matdagbok, som kollades av duktig byggarcoach) så visade det sig att hon gick back typ VARJE dag - även om hon åt bra och fräsch lagad mat.

Det gick liksom inte att bygga muskler och det var heller ingen stark utveckling.

Hon fick öka på matmängden ganska REJÄLT vilket kändes rätt ofräscht i kroppen till en början. Men resultaten kom SNABBT :) och efter en tremånaderskoll (ungefär) så hade hon ökat nästan maximalt fysiskt möjligt i muskelmassa och en del i fettmassa. (Fettmasse vs muskelmätning före och efter perioden). Synbart så var det stor skillnad på fyra månader och styrkemässigt är skillnaden enorm. Vägen man ca 55kg och lyfter 105kg i marklyft som en liten tjej på bara fyra månaders träning så är iallafall jag imponerad.

Efter den perioden med "bygga" så är det nu en period med minskat kalori-intag och liten "normalisering". Man tappar lite tryck i musklerna och tappar lite max-ork men kroppen håller sig fräsch och stark.

Jag har själv tränat i flera år med extremt låg fettprocent året runt och försökt bygga muskler på det. Det var extremt slitigt och inget jag rekommenderar. Man fryser åtta månader om året (i Sverige iallafall) och man lägger inte på sig muskler heller. Det är ett dåligt stadium för kroppen att befinna sig i långsiktigt.

Det är inte sunt på något sätt och dessutom så motverkar det ju din träning på flera sätt. Om mensen upphör så är det ett starkt tecken på att du: äter för lite och tränar för hårt - i relation till hur du äter och resultatet upplever du ju nu.

Att du har "för mycket muskler" är ju ett rent önsketänkande. Du får mycket svårt att bygga muskler på det sättet eftersom slitaget blir lika stort eller större än återhämtningen.

Det kanske känns konstigt att äta mer och kanske träna mindre - men det är kanske det som fungerar bäst. När du äter tillräckligt mycket så kommer kroppen svara MYCKET bättre på träningen och den vikt du lägger på dig kommer vara mestadels muskelmassa. Att vila är en del av uppbyggnadsträningen får du inte glömma bort.

Det går inte speciellt bra att bygga muskler på ett energiunderskott. Det krävs en positiv energibalans och i detta ingår (oftast) att man får med sig lite fett på köpet om det är MAXIMAL muskeltillväxt på investerad tid man är ute efter.

Har man lite mer tålamod kan man öka i muskelmassa på längre tid och ändå vara i bra trim - men det innebär fortfarande att man måste äta MER för att få resultat. Återhämtningen och vilan är mycket viktig.

Får kroppen komma över energiunderskottet (det sker inte på direkten) så den kommer i balans så kommer mensen tillbaka, orken att öka och resultaten att komma.

Din kropp kommer tacka dig med en frisk, fräsch och stark figur. Både funktionellt och fysiskt.

Se upp med konstiga och ensidiga dieter som "lovar mycket" och ät allsidigt och "normalt". Ersätt inte lagad mat med "kosttillskott" och basera inte ditt ätande på pulverdrycker.

Man behöver inte äta sig mer än mätt men du kanske ska försöka göra ett överslag och se vad du måste få i dig "extra" för att nå ungefärlig energibalans. Att ligga på lite underskott då och då är ju inget att oroa sig för så länge man inte känner sig matt, apatisk eller orkeslös på träningen - MEN att konstant äta för lite är som att bränna ett ljus ur bägge ändar. Det funkar bra ett tag, sedan funkar det sämre och man försöker kompensera med att träna MER, sedan blir man mest sliten och till slut orkar inte kroppen längre.

Tänker man överdrivet mycket på mat och det man äter så är det något man får jobba på. Det är ofta ett tecken på att kroppen signalerar energibrist.

Fokusera inte på de rent siffermässiga delarna som procent av kroppsvikt av muskler och fett och snöa inte in på BMI heller. Träna målmedvetet och ät därefter. Ta hand om kroppen och tänka på att du bygger på sikt. Själv tycker jag att det är nästan enklast att utgå ifrån ditt nuvarande utgångsläge - tänk på att du inte har någon överskottsvikt du ska kämpa bort och försöka omvandla till muskler - du har ju fördelen av att försöka att långsiktigt öka i vikt med muskelmassa och styrka ifrån en lite tanig kropp. Det kräver mycket mer jobb än man kan tro och med ett bättre ätande och bättre respons i kroppen så blir det ju en mycket roligare utveckling och det där med maten brukar lösa sig självt när man märker att det funkar. :)

Åh vilket bra, vettigt och informativt svar Henrik! Vad fint att du tog dig tid att svara så utförligt!=) Lyssna på honom Lisa - och var rädd om dig!

Jag kan bara instämma med vad övriga skrivit. Ett sätt att kolla upp hur mycket du behöver äta för att vara i bra balans är att kolla med en dietist. Jag har en dotter dom simmade i tio år och jag är glad att hon förstod hur mycket mat en tränande tjej behöver. Om du äter vad du behöver ger din träning dig en stark fungerande kropp.

Jepp, måste lägga till efter Lars inlägg att i mitt eget fall så fick jag hjälp av en dietist (en kompis visade sig vara utbildad dietist) och efter att ha räknat på mitt intag så kom vi fram till att jag åt för lite varje dag, även träningsfria dagar.

Jag var ju "mätt" men jag fick lägga in två mindre måltider varje dag för att få i mig tillräckligt - alltså inte FÖR mycket - utan tillräckligt. Det kändes lite fel att äta sent (typ kl 22 i mitt fall) men samtidigt så vaknade jag ju alltid hungrig så jag behövde visst den där kvällsmåltiden. Jag tränade ju ofta kvällar.

Efter att ha ökat på ordentligt med maten så gick allt lättare. Jag gick upp enbart muskelmassa och faktiskt inget fett alls, men det var en väldigt strikt (och lite tråkig) kost och det var ju tufft ändå att gå upp i vikt. Jag fick dra ner på löpningen en del.

Efter att ha gått upp sex kilo muskler på cirka ett år (lite längre tid kanske) så blev jag viktstabil och ökade inte i vikt längre. Sedan har jag legat kvar på den vikten och kroppsformen de senaste tjugo åren både med och utan träning och då har man ju fått anpassa matintaget efter sina träningsperioder och öka på lite grann när man kör på.

Jag har aldrig räknat kalorier eller vägt mat själv men jag hittade min "balans" efter ett tag efter att ha varit lite nojig och ätit alltför strikt och kontrollerat och efter klockan i många år. Nu äter jag efter kroppsklockan, men klockan stannar visst lite ibland. ;)

Kom ihåg de tre "komponenter" som behövs för en stark, frisk kropp: träning, mat, vila. Slarvar man med någon del påverkas helheten. Vila kan vara aktiv vila, promenad, cykeltur el dyl.

Lycka till Lisa!

Med 55 kilo på 177 cm har du inte "ganska mycket muskler". Tvärt om, du har ganska små muskler även om de du har kan ha en viss styrka som en effekt av träningsmängden. Däremot säger inte muskelmängden, eller vilken form du tycker att du är i, något om hur bra kroppen mår i övrigt.

Ett sunt liv handlar inte bara om träning. Som Lars och Henrik betonar är det lika delar mat och vila också. Tränar man mycket måste man även äta mycket. Ingen lever sunt på enbart luft och goda ambitioner.

Det ringer massor av varningsklockor om dina inlägg, och jag skriver mest för att visa att vi är många som uppfattar det så.

Varsågod Lisa!

Det är självklart mycket roligt om du återkommer efter ett tag och talar om hur det går. :)

Armhävningar är tyvärr ett mycket dåligt mått på hur mycket muskler man har. Armhävningar är inte så mycket styrka som det är uthållighet.

De tunnaste tjejerna är ju oftast bra på armhävningar. Bitiga killar är inte alltid så uthålliga i armhävningar och har man MYCKET muskler så är det oftare bättre med explosiviteten och maxlyft men sämre med uthålligheten.

Jag hade en tjejkompis i gymnasiet som påstod att hon kunde göra hundra armhävningar och det tyckte vi lät otroligt men hon gjorde faktiskt runt 80 stycken rakt upp och ned - mycket mer än någon av killarna i klassen. Men hon var tunn som en räka. Själv gjorde jag "bara" runt 65 stycken på den tiden. Och då var jag också tunn som en räka.

Bänka 50kg är ju "ganska bra" för en tjej - men är det EN repetition så är det inte heller sådär fantastiskt och det visar ju inte heller att du har "mycket muskler". Det visar ju iallafall att det finns lite potential och en bra grundstyrka i dig. :)

Det finns tjejer som är i din viktklass som pumpar flera set med flera reps på 50-55kg och maxar runt 65-70-75kg. De är dock inte lika långa som du är och då kan du säkert själv räkna ut att de har mycket mer muskler också. Så ska du imponera så får du allt öka på lite. ;)

Men det kommer du göra om du köttar på med tyngre träning och lyssnar på Lars mantra: träning, mat och vila. Kroppen får man på köpet. :)

Det kan vara så att du inte är nog stark och uthållig i ryggen. Ta det lite lugnt ett par dagar så går det nog över. Vad gäller kost så ät helst vanlig kost ( light mm går bort, bara tillsatser och skräp i ). Lite fett är ingen fara, socker är värre.

Lisa:
Jag är personligen övertygad om att fullfet-produkter är det bästa (utan sötningsmedel m.m.)

Hur äter du ungefär på en dag?
Känns lättare att se om du äter "tillräckligt" om du ger lite mer info.

Men i övrigt håller jag med om ovanstående inlägg; låter som du behöver gå upp i vikt. Att mensen försvinner är garanterat ett tecken på stressad / underviktig kropp.

Tyvärr matas vi ständigt med en massa ouppnåliga bilder av hur en kropp ska se ut, vad som är okej att äta osv. Tjejer i ännu högre grad än killar. Det är lätt att ta till sig såna ideal ganska omedvetet och begränsa dig själv i vad du får njuta av. Kanske särskilt som tonåring också.

Om du tränar en eller ett par gånger om dagen tycker jag att du ska kolla på folk runt omkring dig som tränar lika mycket. Hur stora portioner äter de? Kolla på killarna som gymmar och som inte har mötts hela livet av en massa förväntningar på att vara söta och nätta och åtråvärda. Utan som har fått träna för sin egen skull och få starka och funktionella kroppar. Ät som de gör.

Mat som de flesta borde äta mer av är mörkgröna bladgrönsaker (typ spenat och grönkål, inte isbergssallad), baljväxter, fiberrika sädesslag, nötter, frön... prova gärna att räkna någon dag på att du får i dig så mycket kalorier du behöver. Eller skriv här så kan folk försöka hjälpa till! Har du någon som du känner eller som du vet som är dietist eller liknande som kan titta på vad du äter och komma med synpunkter? Det är ju bättre att höra med någon som är utbildad än att fråga om hjälp på internet, egentligen.

Jag tycker att folk allmänt borde fråga mindre om folks bmi eller fokusera på antal kalorier när folk med uppenbar ångest över vikt och/eller mat frågar saker här på forumet. Förstår att ni gör det i all välmening men det är sjukt lätt att låsa fast sig vid siffror. Det går inte att säga att man behöver äta si och så många kalorier om man tränar si och så mycket och man kan inte exakt samma mängd energi varje dag. Man måste äta så att man blir mätt och är viktstabil och risken om man får råd som "fett är bra men socker är det värre med" eller att "de flesta behöver äta mer gröna grönsaker osv" är att vissa livsmedel blir "förbjudna". Om man behöver gå upp i vikt och få ett normalt förhållande till mat behöver man kunna äta allt, fast kanske inte alltid. Det funkar ofta dåligt att försöka läsa sig till att undvika socker till exempel. Jag tror att det är väldigt väldigt svårt att ge bra kostråd över nätet utan jag tycker att TS borde söka sig till en dietist för att få hjälp. Vi kommer bara att gissa och det blir väldigt godtyckliga åsikter.

Vet inte om jag fick fram vad jag menade. Jag vill absolut inte kritisera någons svar för alla har skrivit i hopp om att kunna hjälpa TS, men det är så lätt att det blir fel.