9 november 2009 kl 14:29
Martin och Olof, jag förnekar inte behovet att ha dämpning under foten under långa asfaltpass, tävling eller träning. Och hur mycket beror på många faktorer där personen är viktigast.
Martin, du skriver att du tränar med framfotsiättning men inte springer maran så. Men inte springer du väl maran med någon markerad hälisättning, landar du inte i huvudsak "mitt på foten", alltså med en stor del av tyngden framtill på foten i alla fall?
Ömma fotsulor har jag känt av under en halvmara med supertunna skor (men inte nästa gång) och senast med supertunna skor under Lidingöloppet, som går mestadels på hårt grus om det är torrt väder. Så visst behövs bra dämpning om man tränar många mil i veckan på asfalt.
Det är en intressant poäng att en god amatör använder många fler steg än Haile, med samma kadens blir det nästan dubbelt upp.
Olof, vad gäller ömhet under föttterna stämmer det naturligtvis att det är antalet kg per kvadratcentimeter sula under isättningen som är det viktigaste måttet, men vad gäller spänst i steget och dämpning av stötar i knän och höfter så koncentreras alltihop till hälsenan och vadmusklerna och bottenytan har bara indirekt betydelse.
Har inte sprungit i mina Nike Vomero sedan förra vintern tror jag, kanske är därför som jag upplever Lunarlite som "fulldämpade", under fotsulan i alla fall. Ska kolla Lars Brinkhoffs länk, om jag kanske ska frångå planen att köra mitt första ultrapass i Lunarlite.