Löpning Skador & Rehab 13 inlägg 2826 visningar

Pose-tekniken

Erik Levander
1981 • Berlin
#1
25 oktober 2009 - 15:36
Gilla
Hej,

Är det någon som har prövat eller lärt sig "pose-tekniken"(http://www.posetech.com/ )? Är det något att hänga i julgranen? Vilka tekniker anses i övrigt vara bra?

Bakgrunden till frågan är att jag under längre tid försökt få bukt med min benhinneinflammation, och har av desparation även börjat kika åt ändring av löpteknik. Tyvärr pesenteras pose-tekniken ofta så överdrivet amerikanskt och försäljningsmässigt (med auktoriter som säger "this revolutionary technique totally changed my life") att det är svårt att ta det hela på allvar. Vidare tycker jag att vid en så fundamental mänsklig rörelse , torde den teknik som känns naturligt och självklar vara god nog. Men när nu inte nya skor, inläggssulor, benvärmare eller liniment lindrat smärtorna särskilt, så börjar jag misstänka att jag har en taskig löpteknik.
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#2
25 oktober 2009 kl 15:55
Gilla
Hej Erik. Jag har också sneglat åt POSE och Evolution running. Jag är inte kunnig på teknikområdet men mina efterforskningar har lärt mig följande: Vad som är poängen med POSE och Evolution är att de inkluderar träningstekniker för att utveckla bra löpstil. Dessa kan vara bra att kolla upp - men även klassisk löpskola torde vara bra. Alla råd angående teknik har vissa saker gemensamt. Man skall landa med foten under tyngdpunkten med något böjt knä. Man skall ha en rak kroppshållning (även om POSE lär ut en viss vinkel i midjan - frågan är väl om man tenderar att luta sig för mycket eller för lite). Relaterat till det är att skjuta fram höften så man ligger högt i löpsteget. Vidare skall man ha snabb fotisättning (kadens ~180 steg per minut) och hellre korta steg än långa ("overstriding" leder lätt till fotisättning framför tyngdpunkten och därför extra stötverkan). Exakt var man landar på foten verkar det dock råda mer delade meningar om. Det beror på person och på hastighet.

I ditt fall, med benhinneinflamation, skulle jag fokusera på kadensen (antal steg per minut) och att sätta i foten under tyngdpunkten så att du får så lite stötverkan som möjligt. Sätter man i foten framför bromasar man rörelsen och all tappad energi fortplanas upp genom benet och kan bla. leda till benhinneinflammation. Det skall kännas som att man flyter fram över underlaget. Med denna teknik kan man uppleva att man frångår hälisättning och sätter i mittdelen först men det är i så fall inget problem men heller inte önskvärt i och för sig som jag förstått saken. Det kanske dock inte är ditt problem - som sagt jag bara vidarebefordrar det jag snappat upp efter mina efterforskningar. Hoppas det är till någon nytta.

Hoppas du får bukt med problemet hur som helst!

\Fredrik
Erik Levander
1981 • Berlin
#3
25 oktober 2009 kl 16:01
Gilla
Tusen tack för tipsen Fredrik!

Tror du att det är risk för att jag skadar mig mer om jag börjar ändra mitt löpsteg på egen hand, eller borde det gå vägen om jag bara tar det lite försiktigt?
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#4
25 oktober 2009 kl 16:10 Redigerad 25 oktober 2009 kl 16:17
Gilla
Hehe... jag kan som sagt inte ge några expertråd - långt därifrån. Men jag förstår att det är risker inblandade i att övergå till framfotalöpning. Det handlar om hälssenan och vadmusklerna. Däremot att behålla ditt vanliga löpsteg men öka kadensen och landa under tyngdpunkten tror jag inte skall vara någon risk med. Men jag rekomenderar att pröva teknikbytet på kortare distanser först, gärna på löpband under kontrollerade omständigheter. Kolla dessutom upp de övningar som löpteknikerna lär ut. Gör tåhävningar! Sist men inte minst, om du får ont t.ex. ovanligt stela vader - sluta springa och vila upp dig innan nästa pass.

Följande video tycker jag är vacker (efter strandscenen). Ta det där med framfoten med en nypa salt bara. Särskilt videon på hur foten är påväg tillbaka när den når marken! http://www.youtube.com/watch?v=90cHm9UO9bs
Erik Levander
1981 • Berlin
#5
31 oktober 2009 kl 14:32
Gilla
ja, videon var bra. så snart dom klippte in dr albrecht bjöd den även på riktigt mycket humor.

jag försökte dra ner steglängden under det senaste passet. det blev betydligt jobbigare än normalt, och jag fick ändå ont i benhinnorna. har pausat nästan en vecka och gör ett nytt försök idag.

Tor
1975 • Göteborg
#6
31 oktober 2009 kl 16:22 Redigerad 31 oktober 2009 kl 16:21
Gilla
1960 • Södermalm
#7
31 oktober 2009 kl 18:19
Gilla
Erik,

Jag antar att du har sett den här tråden nyligen i ämnet?
http://www.jogg.se/?sida=forum&subid=8450

Där har jag lagt in information och länkar för den som vill prova på egen hand. Det bästa är att jobba med en instruktör, men det finns bara en i Sverige, www.bgmsanalys.se.

Den vanligaste och värsta missuppfattningen om Pose är att man ska sträva efter att landa på framfoten. Det leder ofelbart till problem. Det handlar om att landa avslappnat så nära kroppen som möjligt. När man lyckas optimalt med det, så landar man på framfoten, men de flesta landar med foten platt mot marken, och det räcker mycket väl.

Pose-tekniken är egentligen inget nytt. Det är så vi är konstruerade att springa. Små barn springer så, naturfolk likaså, och de bästa elitlöparna.

Jag började med att lära mig Evolution Running, men det visade sig att det finns allvarliga brister i den tekniken. Den förespråkar att man ska aktivt landa på framfoten och skjuta ifrån - jag fick kroniska problem med vaderna. Det finns heller ingen information eller vägledning utöver DVDn och boken.

Därefter testade jag Chi Running. Om vi bortser från allt flum om magisk Chi-energi, så är det största problemet med den metoden att den inte alls beskriver den viktigaste rörelsen, hur man lyfter fram foten. På deras web-forum kan man inte heller få någon vettig hjälp. Instruktörerna är för okunniga.

Jag insåg till slut att både Evolution och Chi running är billiga kopior av Pose-metoden. Den är mer genomtänkt och beskriven i ett flertal vetenskapligt granskade publikationer. Jag var väldigt skeptisk i början, av samma skäl som du Erik, men det håller faktiskt när man granskar det närmare och förstår vad de menar.

Dessutom finns det massor av kunniga och passionerade tränare världen över, och ett web-forum där man kan få hjälp med alla tänkbara problem.

Pose-metoden kan utan tvekan befria dig från dina benhinneproblem, men det är inte så enkelt att lära sig rätt på egen hand. Så var försiktig, slarva inte, och tänk på att alltid springa avslappnat.



#8
1 november 2009 kl 11:20
Detta inlägg har raderats
1960 • Södermalm
#9
1 november 2009 kl 15:27
Gilla
Tack, Henrik. Kul att det fungerar bra. Det är svårare än man tror att sluta att spänna vadmusklerna.

När man slutar med det medvetna frånskjutet så vinner man mycket. Men många har kvar ett omedvetet aktivt frånskjut, av gammal ohejdad vana.

Det finns t ex där när man går. När man har lärt sig att bli uppmärksam på trycket på foten, så känner man ett ordentligt tryck på framfoten när man går, redan innan kroppens tyngdpunkt har kommit framför foten. Man spänner vaden helt i onödan. Den ska vara så avslappnad som möjligt. En viss elastisk spänning kommer man inte ifrån, och den behövs, men det ska inte kännas som en spänning. Det ger inte bara träningsvärk - det bromsar också.

Tänk att fallet framåt ska ske genom att ankeln viker sig. Fokusera på att låta ankeln vika sig, när du går och när du springer. Om du filmar dig själv på video och tittar på den i ett program där du kan spela fram ruta för ruta, så ser du antagligen att det finns mer vadspänning än nödvändigt.

När du gör övningen som heter tapping, så ska du vara uppmärksam på vadspänningen i landningen. Ankeln ska vika sig när du lägger kroppstyngd på foten. Det som händer annars är att kroppens tyngdpunkt förskjuts lite bakåt.

Detsamma kan man sedan tänka på i COS och pony.

Själv har jag också haft problem med att soleus-muskeln var permanent spänd. Då blir det omöjligt att slappna av. Det har jag löst med massage, men det tog lång tid.
#10
1 november 2009 kl 20:03
Detta inlägg har raderats
1960 • Södermalm
#11
1 november 2009 kl 21:40
Gilla
Du kanske har sett någon beskrivning av soleus-pressur. Håll händerna runt underbenet och pressa tummarna in i muskeln på insidan av benet, precis bakom själva skenbenet. Tryck så hårt du kan i 15 sekunder eller så och vicka samtidigt foten. Om muskeln känns hård så har man problem. Då ger spänningen med sig lite grann om man kör några gånger. Men är ingen snabb fix. Kan vara värt att kolla med naprapat el dyl.
#12
1 november 2009 kl 22:12
Detta inlägg har raderats
1960 • Södermalm
#13
2 november 2009 kl 23:47
Gilla
Jag vill förresten passa på att säga att spänningar i vaden och foten kan ge besvärliga skador för den som ändrar lösteg till att landa med tyngden på framfoten.

Så om man får det minsta ont i foten eller hälsenan ska man se det som en varningssignal, ta det mer försiktigt, läs på Internet om symptomen, och var uppmärksam på att slappna av i fot och vad. Om det gör ont så gör man fel, eller så har man ökat träningsdosen för snabbt.

Träningsvärk i vaden är i sig ett problem, eftersom man blir mer stel och det belastar foten mer. Bristningar i vaden är lätta reparera, men är också symptom på att man fel, som kan leda till upprepade bristningar och andra problem.

Det är viktigt att inte slarva, reducera träningsdosen till närmast noll när man lär sig tekniken, och sedan öka den långsamt. Nu under "lågsäsong" är en perfekt tid att börja.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.