Löpning • Träning • 48 inlägg • 2734 visningar •

Att bli omsprungen: Att öka eller inte öka.. det är frågan

Per Arneng
1978 • Mölndal
#1
•
14 juli 2009 - 21:08 (Redigerad 14 juli 2009 - 21:13)
Gilla
Har svårt för att inte öka tempot om jag hör att någon kommer närmare bakifrån på träning.. . Har själv sprungit om en som då ökade tempot och jag fick slite som en gris för att hänga på tills han sedan sprang ifrån.

Hur brukar ni göra när ni blir omsprungna.. öka för att undvika omspringning, vänta och sedan öka eller fortsätta i samma tempo?

På nått sätt så känns det inte snällt att öka tempot för det känns ju lite som man har falsk marknadsföring när man helt plötsligt ökar .. :-)
< < < 1 2 3 > > >
Johanna Franzén
1987 • Göteborg
#2
•
14 juli 2009 kl 21:14
Gilla
Själv är jag tävlingsmänniska ut i fingertopparna, så jag stupar hellre än blir omsprungen...Samma gäller om jag ser någon framför mig, måste springa om!
Hade till och med cykelspurt med okänd människa till gymmet idag :)
Fredrik Harnevik
1981 • Stockholm
#3
•
14 juli 2009 kl 21:14
Gilla
Springa i samma tempo som jag gjort hela tiden och låta folk springa om bäst de vill. Ska man hålla på och ändra tempo hela tiden efter andras tempo blir man ju till slut galen.
Magnus Kruppke
1977 • Älvsjö
#4
•
14 juli 2009 kl 21:15 Redigerad 14 juli 2009 kl 21:17
Gilla
Låter som du springer i en öde skog. Har du bara sprungit om en person och du själv blivit omsprungen en eller två ggr? =)
För övrigt känns det väl ganska töntigt att tävla så. Tävla så gjorde man i de yngre åren. De som tävlar ute i skogen är väl de som blev sist valda på gympan och vill ta igen det nu =)
Per Arneng
1978 • Mölndal
#5
•
14 juli 2009 kl 21:19 Redigerad 14 juli 2009 kl 21:21
Gilla
Magnus: Brukar springa om rätt många människor beroende på distans när jag är ute men bara en gång där personen ökat i tempo och bara en eller två gånger där det varit jag som blivit omsprungen och jag sedan ökat.

Och sen handlar det inte om att tävla dom gångerna jag gjort det utan jag har använt det som anledning att anstänga mig lite extra. Man vet ju inte om personen som springer om har lubbat 2 mil innan så det är knappast lönt att tävla.

Magnus Kruppke
1977 • Älvsjö
#6
•
14 juli 2009 kl 21:20
Gilla
hehe ok
Per Arneng
1978 • Mölndal
#7
•
14 juli 2009 kl 21:22
Gilla
Men som sagt så känns det lite konstigt och kanske nått man skall lägga ner.. iaf vänta ett tag och sen öka så blir det inte så uppenbart
Magnus Kruppke
1977 • Älvsjö
#8
•
14 juli 2009 kl 21:26
Gilla
Jag ser inte varför man måste springa om någon?
Han kan ju sprungit 4 mil redan och du bara 2 km. Är ju inte så fair om ni nu ska tävla =)
Linda P
1984 • Knästorp
#9
•
14 juli 2009 kl 21:26
Gilla
Springer inte om någon om jag ligger bakom. Men blir jag utmanad = omsprungen/flåsad i nacken i spåret ser jag det ofta som en krydda i träningen att tänka tex försten till nästa träd... Sen är det igång..
Per Arneng
1978 • Mölndal
#10
•
14 juli 2009 kl 21:42
Gilla
Magnus: precis... man har ju ingen aning så det blir inte direkt att man tävlar mot den personen men den personen triggar att man skall anstränga sig mer...
Frida
1986 • Sollentuna
#11
•
14 juli 2009 kl 21:43
Gilla
Tränar jag så tränar jag och då skiter jag fullkomligt i om någon annan vistas framför eller bakom mig i spåret/på vägen/i skogen. Däremot har det hänt att jag frågat löpare som verkar jämnstarka om vi kan ha sällskap ett tag, vilket ofta varig väldigt uppskattat på t.ex. långpass.

Tävling är tävling och då ska allt springas om (utom möjligen breda ryggar med bra fart, som tar mycket vind om det blåser ;)
Per Lantz
1970 • TABERG
#12
•
14 juli 2009 kl 21:44
Gilla
Jag ökar och detsamma gäller om jag får syn på en rygg framför mig i spåret. Oerhört barnsligt, jag vet. Men nu är det nog så att tävlingsdjävulen aldrig går ur kroppen. Jag spelar badminton i motionsgrupp och det är samma sak där. Tävling!!!!

Vad gäller tävlingsinstinkt har ingen egentlig förändring skett under all den tid jag hållit på med idrott i någon form. Tävlingsinstinkten tar sig bara lite annorlunda uttryck idag. Den är inte så utåtagerande som tidigare.... :-) I grunden känns det dock fortfarande lika surt att bli omsprungen eller att förlora en match.

Ska spela tennis i morgon mot min 13-årige son. Lägga mig? Inte en chans.
Magnus Kruppke
1977 • Älvsjö
#13
•
14 juli 2009 kl 21:55
Gilla
Där ser man. Själv har jag tappat hela den där biten. Jag var alltid bäst i dom yngre åren och vann det mesta, så jag har kanske fått min dos. Har inget direkt att bevisa längre. Så mig kan ni springa om, var dock inte för säkra, jag kanske ger en box i sidan så fortsätter jag lungt framåt =)
Magnus
Stockholm
#14
•
14 juli 2009 kl 22:24 Redigerad 14 juli 2009 kl 22:30
Gilla
Bryr mig inte om jag blir omsprungen, man har ju skissat på passen innan och har en viss km-tid att följa oftast. Och om nån vill hänga med på fyrhundringar eller tusingar får de väl göra det, har inte hänt ännu dock.
csaba
1973 • Malmö
#15
•
15 juli 2009 kl 01:32
Gilla
Jag är själv en tävlingsmänniska, men vet min kapacitet är inte bland dom bästa.

Men dom få gångerna jag blir passerad, så brukar jag märka på folk att dom springer för att vissa upp sig.

Jag hadde ett bra exempel. för någon vecka sen. (jag brukar springa på en bra kuperad bana som är 5 km och då springer jag flera varv, upp till 5-6 när jag kör långpass).
När jag var inne på mitt 2.e varv (höll 5.00min/km tempo) så kom helt plötsligt en kille i satans fart (mjukisbyxor och inga riktiga löparskor) och passerade mig, jag märkte att han inte kommer att palla länge.
Nu ska jag skojja lite med han tänkte jag och ökade upp till hans tempo, men la mig i rygg i ca. 3-4 km. När vi närmade oss målet ca. 1km kvar så trykte jag på ordentligt och drog ifrån regält och när han kom i mål, helt slut (såg jag) så såg han mig fortsätta ett varv till.
Undrar vad han tänkte.
Men, så klart så var jag helt slut själv. Så det blev inte långpasset som jag har tänkt mig utan en "snabbdistanspass".

Men många gånger så brukar jag låta folk passera, antingen så ser jag att dom bara springer 2,5km eller så brukar jag ändå hinna upp dom på slutet.
Eller så försöker jag medvetet hålla igen, för då sabbar jag min planerade långpass.
Tobias Drugge
1980 • Stockholm
#16
•
15 juli 2009 kl 08:26
Gilla
skönt att läsa att det inte bara är jag som är barnslig/tävlingsmänninska!

Jag sprang om en cyklist 2 gånger här om dan, hon var lite snabbare än mig men jag hade mer tur vid rödljusen.
Henrik Egerbo
1980 • Växjö
#17
•
15 juli 2009 kl 08:32
Gilla
Det är beroende på var jag ligger till på träningsrunda. I början så bryr jag mig inte men är det bara 2-3 km till mål och jag har kraft kvar kan jag få för mig att dra upp tempot och spurta till målet.
Det blir en liten kick för både mig och den som vill springa om eller springer om. Ibland får man en klapp på axeln efteråt och ett tack för tempoökningen. Själv har jag inget emot att folk gör samma sak mot mig, det blir fin variation i träningen.
Christer Karlsson
1972 • Trelleborg
#18
•
15 juli 2009 kl 09:47
Gilla
Jag springer oftast på en ganska kort slinga (870m), därmed blir det många varv, detta gör att det blir många "omspringningar" både av mig och andra.
Normalt sett är det inget jag bryr mig om. Men när jag kör lite mer tempo så brukar jag ta sikte på en rygg ett halvt varv bort, när jag är om så gäller det att hitta någon ny att jaga! Detta hjälper mig att få upp farten...
Magnus Kruppke
1977 • Älvsjö
#19
•
15 juli 2009 kl 10:39
Gilla
Det är väl ändock skillnad på tävlingsmänniska och tävlingsmänniska.
Jag är tävlingsmänniska långt ut i fingerspetsarna, men känner inget behov i att springa ikapp någon ute i skogen.
Har stött på många många som sagt de är riktiga tävlingsmänniskor och hur mkt de ska ta i (inte löpning nu i detta fallet) och jag bara nickar och ser glad ut. Snacka går ju..
Anders Berglund
1976 • Tullinge
#20
•
15 juli 2009 kl 12:23
Gilla
Det är ju en utmaning att försöka hänga med :)
Jag brukar försöka haka på även fast jag kör lite längre. Det är ju så mycket skönare att få draghjälp än att slita distans själv. Men går det för fort så brukar jag släppa ganska så kvikt. Men annars så är det ju alltid bra att variera farten på passen.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.