11 juli 2009 kl 17:38
Det är i flera avseenden bättre att vara tjock än smal:
(om vi för en stund bortser från löpning :-)
En tung person tränar upp sin muskulatur varje gång hon rör sig, det gör att tyngden förebygger knä- och ledbesvär, snarare än ökar dem, som man annars ofta hör påstås. Dessutom stärks skelettet av tyngden vilket minskar risken för benskörhet.
En tung person med mycket muskler behöver mer energi för att hålla vikten konstant än en lättare person. Det gör att det blir lättare att få i sig alla de näringsämnen, vitaminer och mineraler man behöver för en god hälsa. Ju mer man äter desto större är chansen och möjligheten att få i sig mera nyttigheter, men utan att behöva göra avkall på en och annan onyttighet.
En stor kropp alstrar mer värme vilket gör att tjocka människor kan ha lägre inomhustemperatur i sina bostäder. Detta gör dels att de har en billigare uppvärmningskostnad än smala men även, inte minst, att de bidrar till en bättre miljö för framtiden.
Det är lättare för en tung person att träna. Hon behöver inte flänga runt i spåret. Det är tillräckligt tungt att dammsuga, gå och handla, tvätta bilen, ta trapporna, klippa gräsmattan, rasta hunden och så vidare. Det går mycket mer energi och kräver mycket mer kondition att göra en vardagssyssla för en som väger 125 kilo än för en som väger 60 kilo.
Det krävs hög syreupptagningsförmåga för att orka framföra en tung kropp i vardagen. Detta gör att tjocka människor har en högre syreupptagningsförmåga än de lätta när det gäller hur många liter per minut deras hjärta pumpar. Detta i sin tur innebär att tjocka personer har en betydligt större kapacitet än smala när det gäller stillasittande arbete och sådant som kräver tankeverksamhet. En tung person är bättre på att under lång tid hålla sig mentalt skärpt och passar därför utmärkt som till exempel flygledare eller protokollförare under timsvisa förhandlingar.
Förekomsten av feta människor innebär också att tillverkare av hus, möbler, flygplan osv. måste se till att ha en gedigen konstruktion på sina grejor. Detta ger säkerhetsmarginaler för alla lätta människor och bidrar till att tillverkarna producerar välgjorda prylar istället för en massa smäck som inte håller för någonting.
Stora människor är de bästa konsumenterna. De behöver mer av allt. De äter och köper mera livsmedel än smala människor. De behöver större storlekar på kläder och sänglinnen och filtar, badhanddukar, bilar. Tillverkare tar ofta mer betalt för större storlekar och kan på så sätt tjäna sig en hacka på de storväxtas behov. Att smörja in en 140 kiloskropp med sololja kräver en halv burk, medan en speta på 50 kilo kan använda sin burk hela sommaren. Kosmetikabranschen jublar över varje fet ljushyad kvinna.
Eftersom fetma anses förkastligt (konstigt nog, med tanke på allt ovanstående!) har feta människor en lägre status i samhället och har därför svårare att få välavlönade arbeten. De blir billig arbetskraft för företagen, särskilt för tjänste- och kunskapsföretag med hänvisning till de storväxtas ork vad gäller stillasittande arbetsuppgifter. Tjocka människor bidrar med stor kapacitet till en billig kostnad.
Däremot beter sig tjocka människor inte som apor.
