Löpning Kom igång 22 inlägg 1507 visningar

Tungt och tråkigt

1964 • Hammarstrand
#1
17 maj 2009 - 19:36
Gilla
Just nu känns det tungt och tråkigt. Har löptränat i två månader. Från början var det jättekul att jag ens kunde springa. Sen ville jag öka på sträckorna lite. Men det blir ju så trist. Långa långa raksträckor snett uppför. Det är tråkigt. Eller så ska jag springa runt runt flera varv. Det är också trist. Benen känns tunga och ovilliga så det går inte just att öka tempot heller. Sprang jag fortare så skulle ju de trista sträckorna gå lite fortare över. Konditionsmässigt känns det helt Ok så där känns det som det finns mer att ta men då är det dessa tröga ben och trista vägar.
Vad gör man för att inte tappa sugen när det känns så här ?
< < < 1 2 > > >
Johan K
1980 • Borås
#2
17 maj 2009 kl 19:48
Gilla
Skaffa en eller flera träningskamrater. Alternativt går du med i en lokal löparklubb.

Gör träningen till en rolig grej där du träffar folk, kanske bastar och fikar efteråt.
Variera rundorna och öka distansen lite i taget från vecka till vecka.
Utmana dig själv att orka hålla ditt tempo hela vägen.

Det är en grym känsla när man känner att man utvecklas. T.ex. när träningskompisarna inte hänger med dig längre eller när klockan visar en ny bra tid.
Sofia Hidendahl
1961 • Östra Frölunda
#3
17 maj 2009 kl 19:56
Gilla
Ipod i öronen. Ladda med bra musik, bok eller radioprogram. Kolla runt på andra jogg-medlemmar, välj någon som jogg-kompis som tränar lite mer än vad du gör. Bra att ha som någon slags "Mållgan" om du inte har någon att springa med på riktigt så att säga. Funkade för mej i alla fall
Johan
1981 • Stockholm
#4
17 maj 2009 kl 19:57
Gilla
För mig hjälper det oerhört mycket att använda statistik. Köpte mig en klocka som mäter puls och hastighet (Polar 200 sd, finns dock många att välja bland...). Tack vare den utrustningen så ser jag också min utveckling, t ex att jag kan springa fortare på samma puls, att jag kan springa samma sträcka fortare, etc, etc.

Speciellt roligt är det att man kan få upp en ganska snabb utveckling i början, och när utvecklingen stannar av, då kan det vara en signal på att man kan öka på avståndet eller träningstiden till exempel.

En bonus är att jag ser till att jag får fler löppass än vad jag annars hade fått, eftersom jag vill ha många datapunkter till min statistik... ;-)

Nu har jag svårt att ta ett pass utan klockan - även om det kan vara skönt det också!

Lycka till!
Karin M
1984 • Stockholm
#5
17 maj 2009 kl 20:35
Gilla
När jag började springa längre sträckor (såg att du satsar på milen) började jag springa åt olika håll varje gång och upptäckte en massa nya bostadsområden där jag aldrig varit förut med en massa fina hus att titta på! Kanske kan vara nåt. Det är väl i och för sig lättare om man bor i en större stad.
Jag brukar lätt bli uttråkad av sträckor över 15 km, vilket kanske inte är samma problem som ditt, men dokumentärer i öronen får en att tänka på annat. Raka sträckor kan vara bra ibland, men testa att sicksacka på små gator mellan radhuslängor eller liknande, om du bor med möjlighet till sådant, så får du nåt mer att titta på och mindre mysiga vägar, lite mer kuperat också kanske...
1965 • Torsås
#6
17 maj 2009 kl 21:19
Gilla
Jag kände igen mig i dig och förstår helt och fullt vad du menar. Det bästa är att bestämma mål, kortsiktigt och långsiktigt och ha det framför sig. Vad som har peppat mig väldigt så är det just den här sidan. Är inne varje dag (flera gånger) och läser och begrundar, här finns ju flera av samma sort. Familjen har ju tröttnat på mina diskussioner om hur den här rundan gick den här gången jämfört med förra osv. Samtidigt så har de också förstått att jag behöver ha den här tiden, det blir lättare att planera in träningspassen för varje vecka som går. Nästa år blir det mer. Det viktiga är att man tar sig utanför dörren även den där gången det känns tungt. Ta en kortare tur eller välj att promenera men stick ut! De gångerna är man ännu mer nöjd med sig själv och får lite ny inspiration. Se framåt och kämpa på. Du kommer över varje tröskel..........
1972 • Sjöbo
#7
17 maj 2009 kl 23:32
Gilla
Jag utmanade två av mina bröder på Göteborgsvarvet och så anmälde vi oss. Mina bröders deltagande innebar att jag inte kunde backa ur (de hade investerat pengar i avgift och träningskläder) och jag kunde inte heller föreställa mig själv ta mig runt Göteborgsvarvet utan att ha tränat åtminstone lite innan.

Sen skaffade jag mig dels en pulsklocka och dels ett konto här på jogg.se. Jag skapade ett träningsprogram som innehöll lite olika moment, såsom intervallträning, långdistans och snabb kort distans, vilket gjorde träningen lite mer varierad och rolig.

Jag har dessutom alltid lyssnat på talböcker, musik eller P3-dokumentärer när jag varit ute och sprungit.

Ytterligare ett tips är förstås att inte bara träna kondition genom att springa, man kan ju simma, cykla eller spela fotboll. Huvudsaken är att man alternerar sig och rör på sig. Sen tror jag träningen blir lite roligare när man väl kommit igång.

Slutligen tycker jag du ska använda dig av lite enkel betingning, belöna dig själv när du varit ute och sprungit, det behöver ju inte vara något stort, det kan vara en skiva, en bok eller ett teaterbesök när du uppnått en viss träningsdistans (tex sprungit totalt 5 mil). Positiv förstärkning fungera bättre än tvång.
Karin M
1984 • Stockholm
#8
17 maj 2009 kl 23:44
Gilla
Om du inte redan kör intervaller - börja med nån variant av det! Jag började med backintervaller för två månader sedan och det blir ett annorlunda och hårt träningspass som är utmanande på ett annat sätt.
Annie F
1981 • Tullinge
#9
18 maj 2009 kl 11:16
Gilla
Är du anmäld till något lopp? Om inte gör det. det brukar få upp motivationen rejält. Speciellt om det är ett lopp som är längre än vad man tidigare sprungit. Kanske kan halvmarathon vara något?? Utmana några kollegor eller någon i familjen så för du en extra morot.

Se till att variera träningen ordentligt. spring inte alltid samma runda om du känner att motivationen tryter. Planera in ett pass i obanad terräng och "låtsas" att du är en orienterare. sådana pass brukar vara kul och får en att bli mer motiverad även inför ens vanliga pass.

Lycka till och hoppas att du snart hittar löparglädjen igen!
1954 • Karlshamn
#10
18 maj 2009 kl 12:30
Gilla
Variation tror jag är viktigt i träningsupplägget, både vad gäller sträckor, fart och underlag. Om du bor i närheten av ett skogs eller naturområde, finns det alltid stigar och vägar man kan utforska. Varierat - garanterat. Terräng löpning blir till naturliga utmaningar utan att man ens tänker på det. Varning dock för "motionsslingor". De är oftast för korta för många branta backar och gropigt eller sugande underlag. Försök alltså hitta variation i naturen är mitt föslag. Variation=Inspiration.
Lycka Till
Desiree Hoberg
1974 • Ramdala
#11
18 maj 2009 kl 12:46
Gilla
Efter några månaders träning kommer nog alla in i den fasen du är nu. Jag vill bara säga att det är när du inte känner för att träna, det är då du vinner mest på att träna. Du har ju redan kommit över den första trösklen genom att bara ta dig ut i spåret. För att hitta motivation till träning är råden ovan mycket bra.
Variation förnöjer
Träningskompisar är A och O
Anmälan till ett lopp
Sätt upp Mål
Belöna dig själv när du når ett mål eller när ett träningspass gått extra bra
Lycka till med träningen och kanske syns vi på tjejmilen
Annelie L
1980 • uppsala
#12
18 maj 2009 kl 14:51
Gilla
Jag vill bara instämma i Ingvars råd. Att springa på raksträckor på asfalt skulle kunna vara bland det tråkigaste som finns enligt mig. Men ge mig en liten stig i skogen, där jag får ducka för grenar, hoppa över stock och sten och leta vägar över lite våtmärker och det blir något helt annat. Just nu går det trögt med träningen för mig med, men så fort jag kommer in i skogen tycker jag det är roligt, sträckan dit och tillbaka är dock trist.... Så tipset är att testa skogen, hoppas du har någon nära dig.
Lycka till!
Johansson
1977 • Göteborg
#13
18 maj 2009 kl 17:20
Gilla
Det som får mig ut i spåret är det välbefinnande som infinner sig efteråt. Man känner sig duktig och man mår bra över att man är så duktig som rör på sig :)

Mitt tips är att du kanske hittar en annan sträcka, variera din träning. Förr eller senare kommer nog suget tillbaks och under tiden håller du dig i form, lycka till :)
Björn Anundsson
1980 • Falun
#14
18 maj 2009 kl 21:21
Gilla
Vill inte vara en glädjedödare och du har fått väldigt mycket bra tips här som även jag nyttjar som motivationsmorot, men alla människor tycker inte heller att det är roligt med löpning, så kanske du ska testa någon annan sport som motiverar dig mer än löpning.
Finns ju en uppsjö med sporter man kan utöva själv och med andra, själv harvade jag på gym ca. 6 månader utan att tycka det var roligt och väntade tills när det skulle vända och bli skoj men kom aldrig dit.
Men vill du löpa så använd dig av tipsen i denna tråd som är väldigt bra.
Emil Westin
1991 • Linköping
#15
18 maj 2009 kl 23:33
Gilla
Tänk dig att du blir jagad av ett gäng terrorister eller att du är typ Usain Bolt. Funkar alltid.

Skämt åsido, men variation är viktigt. Skuggboxas, gör rörelser, hoppa omkring och försök ha kul.
Per Lantz
1970 • TABERG
#16
18 maj 2009 kl 23:52
Gilla
Anmäl dig till något eller några lopp på en distans som passar just dig. Det funkar bevisligen som motivationshöjare för väldigt många. Eller variera med annan träning. Springa efter en boll, simma, åka skidor m.m. har du definitivt tillbaka i löpspåret också. Personligen tycker jag att enbart löpning blir alldeles för ensidig träning.
1964 • Hammarstrand
#17
19 maj 2009 kl 07:02
Gilla

Tack för alla bra tips. Och framförallt tack för ert engagemang. Det känns redan lite roligare. Det hjälper visst att prata om saker och ting :)
Tror att jag ska använda de flesta tipsen och kolla lite vad som funkar bäst för mej. Jag är redan anmäld till tjejmilen så det är min stora morot. Dessutom ska jag springa Kälagåtte här på hemmaplan nu i helgen. Fast då ttar jag bara 7km. 14 käns alltför häftigt. Det kanske blir nästa år.
När jag började tänka över det här med att variera slingorna ordentligt så kom jag på att det finns en stig i skogen en bit ovanför den långa raksträckan som är så trist. Måste bara komma ihåg var den börjar. På ett annat ställe kan jag byta ut 5km tråkig väglöpning mot att ta ett varv på elljusspåret och sen springa samma lilla grusväg hemåt som jag sprang dit.
Intervaller låter kul.
Ja, som ni märker så blev det intressantare på en gång.
Återkommer med en lägesrapport efter helgen.

1965 • Torsås
#18
19 maj 2009 kl 10:26
Gilla
Härligt Åsa!
Magnus Werner
1963 • Eskilstuna
#19
19 maj 2009 kl 11:40
Gilla
Hej Åsa! Har du provat att ta bussen/tåget och sedan springa hem? Då kan du hitta en rad olika nya löpsträckor. Gå med i en klubb, det är skitkul och alltid roligt och då kan du hitta kompisar att träna ihop med.
1964 • Hammarstrand
#20
21 maj 2009 kl 23:20
Gilla

Skogen funkar bra och det är roligare med terräng än landsväg. Men det bästa jag har testat hittills är nog helt enkelt att variera tempot. Konstigt nog känns benen betydligt piggare om man länger på steget lite ibland. Den där tunga och malande känslan kommer liksom bort.

Springer väl egentligen inte för att till varje pris slå mina egna tider. Vill mera åt den där känslan när det bara flyter på och tankarna löper så där lätt... Vet inte riktigt om jag kan förklara. Vetenskapen kallar det flow. Kan jag få det bara en liten del av en runda så känns det kanon.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.