Löpning • Kom igång • 97 inlägg • 5756 visningar •

Löpning vs viktnedgång.

Heimo
1960 • Swe
#1
•
23 april 2009 - 21:34
Gilla
Ofta ser vi åskter om att "du som springer blir ju smal", sanning?..Nej.
Om man tar en en snubbe (man) som väger 75 kg så behöver han lubba 100 km för att gå ner 1 kg om han står på samma vikt!
Minskar han sitt kaloriintag med två ostamackor/dag 5ookcal) så motsvarar det det en viktnedgång om ett halvt kg/vecka.
Välj sjäv.
< < < 1 2 3 4 5 > > >
Per Arneng
1978 • Mölndal
#2
•
23 april 2009 kl 21:43
Gilla
Jag går ner i vikt genom att reducera kosten,, springa gör jag för att bli bättre på att springa och för endorfin kicken. Tränar man mycket så går man nog ner i vikt då med men det tar längre tid som du säger. Jag tror däremot att om man tränar löpning mycket så blir man smal oavsett om man vill eller inte. Märkte själv det när jag tränade som mest i höstas att det var svårt att kommma upp i 3000 kcal på en dag om man tex sprang ca 1 mil.
Jacob Gudiol
1964 • Helsingborg
#3
•
23 april 2009 kl 21:51
Gilla
Löpning verkar ha flera positiva effekter på aptiten vilket kan göra det lättare att håla vikten i längden.
Anton Svärd
1978 • Västra Frölunda
#4
•
23 april 2009 kl 21:55
Gilla
Lätt val. Ostmackor kan man inte vara utan och inte löpning heller.
Dan Johansson
1974 • Granan
#5
•
23 april 2009 kl 21:56
Gilla
Väger man 75kg har man ju knappast övervikt och överskott på kropsfett heller. Borde väl göra mer nytta att röra på sig ju mer man väger då det ju kräver mer energi att flytta runt på 100 kg än på 75 kg.

Så hur är relationen löpning vs ostmackor för en man på 100 kg skulle jag vilja veta? En liten knatte på 75 ska väl inte behöva magra mer heller?
rebecka östlund
1980 • säter
#6
•
23 april 2009 kl 22:00
Gilla
så då menar ni att jag som har en övervikt kan lägga av att springa för det kommer inte hjälpa?

vi springer ca varannan dag, än så länge i nybörjar stadiet, så 3,5km....
sen dess emellan är det väl nån promenad eller cykeltur med barnen...

självklart så tänker jag lite på vad jag äter, men mackor slinker ner nån gång ibland,oftast på helgmorgonen...
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#7
•
23 april 2009 kl 22:01
Gilla
Mannen som väger 75 kg är 150 cm, och mannen som väger hundra kg är 210cm...
Men vad var frågan egentligen? Låt bli ostmackan så slipper du springa?
Om man står över ostmackorna OCH springer så kanske det händer nåt?
Gurra Limebranch
1983 • Oskarström
#8
•
23 april 2009 kl 22:02
Gilla
Oops, om man är knatte vid 75kg, vad är man då vid mina modiga 58? :)

75kg är ju ganska mycket om man är 150cm lång...
Annars är Björns tips det bästa av dem alla. Spring mer och ät mer :)
Dan Johansson
1974 • Granan
#9
•
23 april 2009 kl 22:08
Gilla
Hehe visst kan 75 kg vara mycket i vikt beroende på längd. Men jag utgick mest från något medeltal på runt 180 cm i längd eftersom siffran 75 hängde löst i luften utan någon relation.

Exemplet i första inlägget kan ju inte vara så vetenskapligt då 75 kg inte står i relation till något. Som Peter skrev "Mannen som väger 75 kg är 150 cm". Är han istället 190 cm så bör han väl göra åt mindre energi för att förflytta sig en visst sträcka trots samma vikt?

Peter Crouch vs en dvärg. Vem springer snabbast och med minst energiåtgång 5km?

Eller är jag ute och cyklar totalt?
Lena M
1961 • Norrtälje
#10
•
23 april 2009 kl 22:35
Gilla
Det är ganska ovanligt med vuxna svenska män på 150 cm. Det är nog troligare att vår exempelsnubbe på 75 kg (som ju också lika gärna kan vara en exempelbrutta) är 175 - 180 cm.

Och till Rebecka vill jag säga - ju tjockare man är desto viktigare är det att springa. Den största hälsorisken är att vara soffpotatis. En mager soffpotatis har/får inte världens bästa hälsa, men en fet soffpotatis ligger i verklig farozon för allsköns fellevnadssjukdomar. Är man hurtbulle däremot spelar vikten inte så stor roll. Om man inte har som mål att springa fort och prestera resultat alltså.
Anders Jelander
1964 • Perstorp
#11
•
23 april 2009 kl 22:41
Gilla
Springer man kan man unna sig livets goda med gott samvete. Sedan är det individuellt vissa går ner mer än andra, med det är ju så det är alla är vi olika.

Ha det alla och fortsätt springa.

/A.
Erik
1976 • Stockholm
#12
•
23 april 2009 kl 22:58
Gilla
Okej jag kan ha fel men jag har för mig att jag läst någonstans att hög slagvolym (hög kondition, högt VO2max, hög syreupptagningsförmåga) gör att ämnesomsättningen ökar. Kroppen behöver syre för att kunna förbränna fett eller nåt, och det klarar en mer vältränad person av bättre. Någon som kan bekräfta eller förneka?

Ja jag vet att långa snabba promenader gör att man förbränner mer fett under själva promenaden. Men om man tränar upp sin kondition (springa, inte gå) så förbränner man ju under hela dygnet runt så att säga.

Alltså löpning är bra, av många skäl.
Jon Högström
1976 • Landvetter
#13
•
23 april 2009 kl 23:10
Gilla
jag tycker mig ha kommit igång med löpträningen nu de senaste 2 månaderna. Jag springer/tränar ungefär varannan dag och äter mindre skit, o mycket mer frukt. Men på vågen går det åt fel håll mot vad jag hade tänkt mig. Har gått upp från 84 till 86kg. Behöver gå ner för att minska på förslitningsskador.
Men man kanske väcker lite muskler som de flesta säger väger mer än fett så jag är inte helt knäckt ännu ;).

Tror att när jag kommit igång med längre pass på minst 50 minuter att viktminskningen kommer ihop med mindre kolhydrater.
Mikael
1967 • Huddinge
#14
•
24 april 2009 kl 00:04
Gilla
Det är nog ingen jättehemlighet att matintaget har större betydelse för vikten än träningen. Men träning ger ändå stor effekt. Inte minst för att det innebär att många kan fortsätta med sin livsstil OCH gå ned i vikt. Om 100 km ger 1 kg i viktminskning så har ett års löpning inneburit ca 8-12 kg minskning. För många människor är det ett väldigt positivt resultat. Dessutom har man fått flera andra positiva effekter av träningen så som kondition, muskler och frisk luft..:-)

csaba
1973 • Malmö
#15
•
24 april 2009 kl 00:06 Redigerad 24 april 2009 kl 00:07
Gilla
Jag håller med Heimo.

Sen jag började springa seriöst så har jag faktist inte gått ner många kg.
Visserligen är ju kosten min värsta fiende, men vist får jag höra ofta av kompisar,släkt och arbetskamrater att "du springer ju marathon eller du springer så ofta", men ändå inte går ner i vikt.
Men däremot så har jag märkt att få fort jag lägger om min kost lite (och äter nyttigare) så rasar kilona mycket fortare när jag springer. (tyvärr så brykar det inte hålla i sig länge).

När jag tävlade mer seriöst på 90-talet så vägde jag under 60-65kg (min viktklass) utan att bry mig om kosten, men när jag la av att träna helt 4-5år så kom vikten smygande (nu 76-80kg).
Men jag tror starkt på att när man en gång lagt på sig vikt (ökat antalet fettceller), så är det inte det svåra att gå ner, utan att behålla vikten.

Så svaret på det hela är...... Sluta aldrig träna ;-)
(det har jag ångrat nu).

(Önskar att jag hadde vägt 65kg nu, undrar hur mycket snabbare jag hadde varit.)
Emanuel Landeholm
1972 • Västerås
#16
•
24 april 2009 kl 01:04
Gilla
Jag vägde nästan 90 kg när jag började löpa förra sommaren. Drygt fem kilo rasade snabbt av (veckor) och sen har jag tappat ner till ungefär 77 över drygt ett halvår. Det är nu uppenbart att min viktnergång har "platåat", trots att jag har ökat min träningsmängd. Bilringen och ölmagen finns kvar, men omfånget har naturligtvis minskat påtagligt.

För att gå ner ytterliggare måste jag begränsa kalorier in... Trist men sant. Fast de där första tappade kilona var såklart en grym sporre i början!
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#17
•
24 april 2009 kl 07:13
Gilla
Att löpning har en positiv effekt på hälsan är väl fastslaget i många studier har jag för mig. Sen kan man väl enkelt hålla med Heimo att löpning och viktnedgång inte måste gå hand i hand.
När det gäller "evighetsdiskussionen" viktnedgång och träning finns det som jag ser det inget direkt kopplat samband, de bara samspelar med varandra. Det är det som gör det hela så enkelt - på papper - oavsett man tränar eller ej;

Energi in vs energi ut.

Det är det enda det handlar om vad det gäller viktnedgång.
Skillnaden för kropppen om man åstadkommer det med högre fysisk aktivitet elller ett lågt energiintag tror jag däremot är mycket större.
Kroppen är gjord för rörelse, långt mer än den moderna människan vill tillstå. Samspelet i kroppen som man nog får påstå är oerhört raffinerat är beroende av aktivitet för att fungera fullt ut. Systemet behöver användas så att säga.
Det är också fastslaget att bukfett är en risk i sig oavsett man tränar eller ej. Varför minns jag inte.

Om man sen väljer att träna för att kunna äta eller om man äter för att man tränar eller om man äter och inte tränar eller om man äter när man tränar eller om man helt enkelt gör det man har lust med och skrattar åt tokskallarna som tränar.. det är helt upp till en själv. Så även VAD man äter. Energi är energi, men allt annat innehåll stökar runt i kroppen det också, så då bör man (jag) tänka både energi och råvaror..
Johan K
1980 • Borås
#18
•
24 april 2009 kl 09:27
Gilla
Jag vägde 78kg när jag började med löpträning för snart 2 år sedan.

Idag väger jag fortfarande 78kg :)
Dock ser jag smalare ut i ansiktet, alltid nått...

Men det bästa är att jag känner mig friskare, piggare och gladare.
Dessutom har jag snart kondition som en travhäst. haha
Johan I
1980 • Lund
#19
•
24 april 2009 kl 09:45
Gilla
Poängen är att ändring av matvanor till det nyttigare ger större resultat på vågen än att bara börja med löpträning utan att göra något åt kosten.

Kost är a och o framförallt för de som tror att en morgonpromenad skall göra underverk och sedan inte tänker på vad de stoppar i sig.
Per Arneng
1978 • Mölndal
#20
•
24 april 2009 kl 10:46
Gilla
Rådet till nån som skall gå ner i vikt tycker jag borde vara ät mindre och ät nyttigare men framförallt mindre (= mindre kalorier). Att sen lägga till med träning borde också rekomenderas men inte som första lösning för att gå ner i vikt. Den störst anledningen till att folk misslyckas tror jag är att dom antingen byter kost och sen inte kan hålla den kosten för att dom egentligen inte gillar den eller att dom börjar träna och sen tröttnar på att träna. Om man istället äter som man brukar fast i mindre mängder så tror jag att man har större chans att lyckas. Jag tror också att det är större chans att man håller kvar vid träning om man inte gör det under pressen att man måste gå ner i vikt.
< < < 1 2 3 4 5 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.