Löpning • Övrigt • 21 inlägg • 1391 visningar •

Har någon blivit lika rädd?

Anne-Christine Tegnestedt
1970 • Linköping
#1
•
17 februari 2009 - 20:36
Gilla
3 km från slutet på gårdagens pass så döm om min förvåning när det c.a 15 meter bort stod ett stort jävla raggigt vildsvin mitt på vägen!!!!!!!

Jag blev livrädd och visste inte vad jag skulle göra.

Har någon råkat ut för något liknande??
< < < 1 2 > > >
Helena E
1972 • Stockholm
#2
•
17 februari 2009 kl 20:52
Gilla
Inte sett nåt själv, men i en av skogarna jag brukar springa i hemma i Sörmland finns det vildsvin. Den sträckan går bra fort!

Vet inte vad man ska göra om man möter nåt, ska man stanna, vända, gömma sig bakom träd...?
Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#3
•
17 februari 2009 kl 20:57
Gilla
Jag mötte ett vildsvin i Växjötrakten för drygt 2 år sedan - uppenbarligen var jag fulare än svinet - för han/hon drog snabbare än snabbt ...
Margit S
1961 • Luleå
#4
•
17 februari 2009 kl 21:04
Gilla
Man ska inte springa bort då tar de upp jakten. Utan stanna. Då sticker de.
Mikael S
1960 • Sundbyberg
#5
•
17 februari 2009 kl 21:26
Gilla
Annars kan man ju alltid klättra upp i ett träd, jag tror grisar är usla klättrare...
Mr. B
1963 • Hemma
#6
•
17 februari 2009 kl 22:37
Gilla
Jag sprang i kapp med en grävling en gång. Rädd blev jag inte förrän efteråt, när jag insåg att han kunde vänt sig mot mig...

Det finns inte en chans att hinna ikapp en grävling. De små fettklumparna rinner iväg med en otrolig hastighet.
Ingela
1971 • BROBY
#7
•
17 februari 2009 kl 22:44
Gilla
Japp... både vildsvin och älg har jag sammanträffat med i våra skogar. Det finns ganska gott om sånt här i norra Skåne. Händer dock inte ofta att de visar sig, därmot känns svindoften ibland och då är jag inte så kaxig. Sen kvittar det att alla förståsigpåare säger att vildsvin inte går till attack såvida det inte är ett mamma-svin som tycker att man är för nära hennes kulting. Det blir ändå EXTRA långa löpsteg ett tag!
Björn Ericsson
1965 • Stutby
#8
•
17 februari 2009 kl 22:44
Gilla
Nej, det låter inget vidare. Det är ju tämligen skygga djur och borde blivit minst lika rädd som du. Tipset är dock att vända och springa åt andra hållet. De kan nämligen bli "något" aggresiva om de har kultingar med sig...och de är ganska snabba. Du bor ju tyvärr i en sådan del av landet som har ganska rikligt med vildsvin.
Martin
1979 • Sthlm
#9
•
18 februari 2009 kl 08:33
Gilla
Vildsvin "tar inte upp jakten" på dig, det kan du vara helt säker på.

Stanna och ge dig till känna. Prata lite. Då sticker den som en oljad blixt.
Henrik Nyström
1981 • Dals-Ed
#10
•
18 februari 2009 kl 08:53 Redigerad 18 februari 2009 kl 08:54
Gilla
"Stanna och ge dig till känna. Prata lite. Då sticker den som en oljad blixt."

Ahh, ungefär som mina samtal med det motsatta könet brukar sluta. Mja, kanske inte ändå, heh.

Ett rådjur hoppade iaf ut från ett buskage en gång precis framför mig vilket skrämde rejält.
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#11
•
18 februari 2009 kl 09:56
Gilla
Ja fy tusan vad rådjuren som ligger och trycker i ett dike etc. och flyger ut som oljade blixtar komplett med dunder och brak kan skrämma en! Mer än en gång som jag trott att hjärtat skulle hoppa ur kroppen.
Stefan Jonsson
1956 • Falköping
#12
•
18 februari 2009 kl 10:03
Gilla
Det bästa med löpturerna i skogen är för mej att få se vilda djur.
Jag tycker det är fantastiska upplevelser att stå och titta på älg,rådjur, räv,fåglar,mm.
Drömmen vore att få se en björn,lo eller varg men det lär nog inte hända tyvärr.
Lisa Nicol Lind
1979 • Söderköping
#13
•
18 februari 2009 kl 15:37
Gilla
"Drömmen vore att få se en björn,lo eller varg men det lär nog inte hända tyvärr."

- Jösses jag skulle skita på mig om jag såg en björn!

Men visst är det mysigt med "snällt" djurliv. Det är ju lite det som är tjusningen med att vara ute i skog och mark.

Charlotta Sahlström
1972 • Täby
#14
•
18 februari 2009 kl 23:28
Gilla
Jag blir jätterädd för grävlingar! Mycket tidiga sommarmorgnar vaggar de fram och har skrämt mig rejält:-) första sekunden tror jag nämligen det är en jättemuterad grå katt-best...
M och S
1987 • Nyköping
#15
•
19 februari 2009 kl 00:05
Gilla
Jag har endast stött på vildsvin i en dröm en gång. Jag har nog aldrig haft någon läskigare dröm. Jag var ute på en springtur i spåret när en hel jävla familj dök upp ur buskarna. Motion fick jag i alla fall.

S.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#16
•
19 februari 2009 kl 07:15
Gilla
Vi har sett vargspår på mina löpmarker nu, men jag kommer troligen aldrig att få syn på någon. Hostar och hummar lite om jag löper i skymningen. Har ett överfallslarm i fickan också för alla händelser, vilken effekt nu det kan ha :-) Lo finns det också och dom kommer jag helt säkert aldrig att se.

Rejält rädd blev jag sommaren -07 när jag upptäcker en huggorm strax innan jag ska sätta ner foten på den. Mitt i steget lyfter jag igen - Arlanda skulle signa mig om de sett mig - och får till ett sjumilakliv för att inte trampa på den. Hjärnan hinner också notera att faran inte är över för det, om jag sätter ner foten strax bredvid kan ju effekten bli densamma, varpå jag känner att jag springer i luften..
Blir andfådd bara jag tänker på det. Asfalt på landet soliga dagar är inte att leka med.
Christian Berg
1978 • Mölndal
#17
•
19 februari 2009 kl 09:04
Gilla
Jag var i Thailand för ett par månader sedan och utsattes för diverse djurchocker. På en liten skogsväg på Ko lanta sprang jag bokstavligen på en elefant...Visserligen med en skötare vid sidan om men ändå. Elefanten ryckte till och jag vände och sprang ömkligt tillbaks igen.
Och alla dessa utmärglade stackars herrelösa hundar med sina utmärglade stackars herrelösa pungar. Jag vet inte hur många som satte fart efter mig, men min hundskräck har fördubblats. Det komiska i denna katt och råttalek var att varje gång en herrelös hund fick upp min vittring, började jag springa allt vad jag kunde i hopp om att springa ifrån den....!! Vem tror jag att jag är..
Mauritz Roupé
1975 • Stuvsta
#18
•
19 februari 2009 kl 09:15
Gilla
En solig sommardag för fleratlet år sedan sprang jag bokstavligen rakt in i en älg, jag blev tvungen och ta emot med händerna på dess sida. Den blev lika ckockad som jag, reträtten blev dock svår när min bror brakade in i rygen på mig sekunden efter. Vi var ute och sprang lite trail på i princip obefintliga stigar och bakom ett tätt buskage stog älgen och smaskade på löv.
Sommaren innan blev jag och min fru attakerade av en fjolårskalv mitt på ett kalhygge. Den hade tydligen sin reträttväg över fältet på vilket vi kom springande. Som tur var hade de sparat EN tall mitt på hygget, bakom vi tog skydd. Det var ganska plant runt trädet vilket var bra eftersom vi blev tvungna att byta sida ett par gånger, även fjolårskalvar är stora när de står på bakbenen och boxas med framtassarna.
Tobias Drugge
1980 • Stockholm
#19
•
19 februari 2009 kl 12:23
Gilla
här uppe i norr kan man stöta på både älgar och renar.

jag har flera gånger cyklat mot renflockar i tornedalen. dom dumma jävlarna flyttar ju inte på sig.

förra året hade en älg parkerat mitt på skidspåret här i lule. den ville inte heller flytta på sig trots att skidåkarna ropade och försökte skrämma iväg den.
Lisa Nicol Lind
1979 • Söderköping
#20
•
19 februari 2009 kl 13:32 Redigerad 19 februari 2009 kl 13:31
Gilla
Måste bara fnissa lite barnsligt åt Christians inlägg... hihi

"Och alla dessa utmärglade stackars herrelösa hundar med sina utmärglade stackars herrelösa pungar."

Ja herrelösa pungar är riktigt otäcka! ;-P

Men jagad av gatuhundar har jag blivit ett par ggr i Chile. Inge skoj!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.