Löparknä HJÄÄÄÄLP

Marita Hult

1975 • karlstad

#2

•

10 januari 2009 kl 09:28 Redigerad 10 januari 2009 kl 09:29

Gilla

Hej
Finns många trådar om detta. Själv blev jag opererad för dryga 3 mån sedan. Men vad jag kan säga är att om det inte hjälper att vara i vila (och inte göra något annat som gnager och irriterar senan, typ cykling) eller tokstretcha (finns massa strechingtips på nätet) eller voltarena, gel eller piller, så kan vara dax att få en kortisonspruta. Det hjälper de flesta ibland får man två om den första inte prickar rätt.

Vad det gäller vilan, bättre tre månders vila och låta senan och bursan läka än småträna och dra ut på elendet. Spring inte ändå!!! För allt i världen, det blir bara värre man kan inte springa igenom den smärtan, den bara stegrar och det blir tusen resor värre, tyvärr. Lider med dig vet vilket helvete det är, men lycka till....

se tråden misslyckad operation av löparknä, där finns en del tips.
/M

Nicklas Malmberg

1970 • Saltsjö-Boo

#3

•

10 januari 2009 kl 09:33

Gilla

Hejsan Peter!
Jag tror att jag har lösningen på ditt problem!
Har själv haft löparknä otaliga gånger och i början fick jag också ordination om vila och styrketräning, fel,fel,fel!!!!!!!
Det enda som hjälpt på mig är stretch. 3ggr/dag gör jag 3 olika övningar.
Det finns otaliga att välja på men sök på löparknä på nätet så väljer du ut de som du tycker känns mest i höften.
Du kan springa under tiden men helst i varierad terräng.
Ett test på att det fungerar är att du kan springa längre innan smärtan kommer, för nu kommer den väl precis efter x antal minuter varje gång, det brukar vara äckligt exakt.

Hoppas att det löser sig.

OBS! När du är av med problemet sluta ej att stretcha!!!!!!!!!

Mvh Nicklas

Nicklas Malmberg

1970 • Saltsjö-Boo

#4

•

10 januari 2009 kl 09:36

Gilla

NEj,Nej,Nej
Kortisonspruta hjälper aldrig på löparknä, det är en inflammation men den uppkommer för att man har för kort muskel så stretch är ända lösningen.

/Nicklas

Johan S

1981 • Stockholm

#5

•

10 januari 2009 kl 11:18

Gilla

Peter: Jag är lite nyfiken på vilken sorts styrketräning du gjorde? Gick du på gym eller finns det övningar som går att göra hemma? (om någon annan har tips så tas det också tacksamt emot).

Jag fick löparknä för snart ett år sedan. Jag skaffade ortoped-utprovade inlägg till mina joggingskor och masserade och stretchade för fullt. Nu springer jag tre gånger i veckan och det går bra. Men jag är rädd för att trappa upp träningen igen, det känns som att det skulle kunna komma tillbaka. Jag får ofta träningsverk omkring just det knäet, särskilt i låret, och tänker att jag nog skulle behöva träna de musklerna lite extra.

För övrigt när det gäller löparknä så är väl bara att konstatera att det alltid är individuella omständigheter som ger det. För mig startade det med en stukad fot som gjorde att jag inte fick tillräcklig stabilitet i det knäet (i alla fall tror jag att det var problemet).
Och om problemet är individuellt så är ju troligtvis lösningen det också. För mig tog det 2-3 månader innan jag kunde träna okej mängd igen, men det beror nog på att jag fortsatte springa med smärta aldelens för länge innan jag tog tag i det.

/Johan

MetaW

1962 • Stockholm/Södermalm

#6

•

10 januari 2009 kl 11:25

Gilla

Hur lätt är det egentligen att ställa diagnosen löparknä? Jag har vid mina senast fyra löppass fått bryta halvägs pga av en intensiv smärta på utsidan av ena knät. Har sen linkat hem med stelt ben. En smärta som jag inte känner igen sen tidigare. Läste lite om löparknä o det stämmer ju precis...men jag hoppas att det ska vara nåt simplare...

Undrar om jag redan nu ska gå nånstans o få diagnosen fastställd, och i så fall till vem, läkare eller sjukgymnast? Eller om jag ska köra på lite till innan jag utgår ifrån att det verkligen kan vara fråga om löparknä?

För att vara övertydlig, hur länge ska man ha ont för att verkligen misstänka löparknä tror ni som vet? Lite villrådig.

Karin L

1981 • Linköping

#7

•

10 januari 2009 kl 11:29 Redigerad 10 januari 2009 kl 11:34

Gilla

Peter: Jag lider med dig då det inte är kul med löparknä! jag fick det för drygt ett år sedan och är nu symptomfri, men känner att det lätt kan komma tillbaka efter ett hårt pass, då bara som en lätt känning, men ändå.

Du verkar ju ha följt din läkares ordnationer bra (är dock förvånad att han/hon inte sa åt dig att strecha) jag undrar dock: Sa din läkare åt dig att det första passet du skulle göra skulle vara 10km i högt tempo? Skulle inte tro det, lite korkat gjort om du frågar mig. Givetvis får du börja lugnt (mina första pass var 3km i lugnt tempo) och bara öka om du inte får ont! Ta lugna, kort pass i början. Sedan ökar du längd och när det känns bra (utan minsta känning) kan du öka tempo (men då med korta pass).

Styrketräning kan säkert vara bra, men än bättre med stretch och skynda långsamt.

VIKTIGAST: Som Johan påpekar så får man löparknä av olika anledningar, om du ska bli bra så måste du lista ut varför du fick ont. Det kan vara fel i rygg/höfter, fel skor, ojämt underlag (t.ex. att alltid springa samma runda på landsväg då dessa lutar inåt) för hård ökning av träningsmängd/tempo. Lista ut varför du fick ont (ev med hjälp av naprapat/sjukgymnast/läkare) åtgärda det, strectha och börja sedan LUGNT. (I ditt fall skulle jag gissa på för hård ökning av just LÖPNING?) Berätta gärna sedan hur det gick!

Karin L

1981 • Linköping

#8

•

10 januari 2009 kl 11:33

Gilla

Mette: Löparknä är rätt lätt att diagnostisera. det kommer plötsligt (ofta som en knivskarp smärta i utsida knä under ett träningspass) knät gör endast ont i rörelse (ev vid beröring men ej i vila) ondast gör (enligt mig) nedför trappor. Oftast släpper smärtan rätt snabbt efter ett pass men kommer tillbaka nästa pass, några kilometer (in i skogen...) Låter det som du?

MetaW

1962 • Stockholm/Södermalm

#9

•

10 januari 2009 kl 11:53

Gilla

Karin, tack för svar. Ja, det kommer ganska exakt efter 3 km in i passet och gör det omöjligt att fortsätta springa. Gör ont även när jag går hem o jag vill liksom hålla benet stelt o rakt för att slippa smärtan. Ja, de gör mest ont neråt även när jag går. Väl hemma släpper smärtan helt efter ca 5-10 min. Funderar nu på om jag ska starta med idoga stretchövningar o antinflammatorisk kur på en gång.

Så du tycker inte att jag behöver gå till nån läkare för att få diagnosen utan att det räcker med den här beskrivningen? Min önskan är ju förstås att dr säger, neej, då det där är ingen fara, bara nåt tillfälligt, vila nån dag bara så går det över. Men så funkar det väl bara i drömmarnas värld. Det där ordet vila är man ju rätt trött på efter alla skador o förkylningar vid det här laget. Alltid är det nåt.

Karin L

1981 • Linköping

#10

•

10 januari 2009 kl 11:59

Gilla

Mette: Jag är ingen läkare eller sjukgymnast, men löparknä är relativt lätt att diagnostisera, det låter som att du har det. MEN som jag skrev till Peter, det viktigaste för att bli av med sitt löparknä är att lista ut varför man får det. Kan du göra det själv? Annars så kan det vara idé att ta hjälp av naprapat/sjukgymnast eller läkare. De kan även visa bra övningar och strech. Naprapaten/sjukgymnasten kan ju även åtgärda om det är något som är fel i rygg/höfter, rekommendera skor, inlägg eller dylikt. Hoppas att det löser sig!

Stefan Rohm

1967 • Laxå

#11

•

10 januari 2009 kl 15:37

Gilla

En grymt bra sida - www.exrx.net
Även googlesökning på ITBFS kan ge en hel del bra tips

Jakob

1979 • Göteborg

#12

•

10 januari 2009 kl 15:48 Redigerad 10 januari 2009 kl 15:58

Gilla

Tänkte bidra med min historia gällande löparknä.

Efter ett uppehåll i somras på ca. 6 veckor tog jag upp träningen igen i augusti. Hade köpt ett par nya skor som var neutrala men ej utprovade i sportaffär( Supinerar och använder vanligtvis cumulus). Efter ett par rundor med de nya skorna började jag få ont på utsidan knät. Fortsatte alternera mellan de nya och gamla skorna. Misstänkte att det kunde vara de nya skorna och slutade använda dem. Genomförde midnattsloppet här i Göteborg och sprang helgen efter det milen igen. Under det passet fick jag knivskarp smärta på utsidan knät efter 4,5 km som höll i sig under hela passet. Linkade fram i 5 km och försökte böja på benet så lite som möjligt.

Nu började jag smörja in knät med voltaren dagligen. Stretchade även lite extra och köpte fotbäddar. Jag försökte träna under tiden men efter nästan exakt 4,5 km kom smärtan tillbaka.

Nu har jag gjort ett uppehåll på ca 2 månader och börjat träna försiktigt igen. Springer runt 3 km och stretchar som en tok både för, efter och dagar då jag inte tränar. Har inte känt av någon smärta ännu men innan så kände jag inte av knäet förrän efter exakt 4,5 km...

Jag gör ett par olika stretchövningar som fokuserar på ITB-senan, sätes- och bäckenmuskularuren. Tränar även styrka med fokus på ben och höft.
På runnersworlds hemsida finns en del tips, bla. en riktigt bra stretchövning (man ligger på rygg och stretchar mha. ett band eller rep. För mig funkar det bäst om någon hjälper mig vrida och pressa.). Däremot verkar det som de kallar det för ITB-syndrom och det de kallar löparknä skulle jag kalla hopparknä. Det råder en viss begreppsförvirring m.a.o.

Så här i backspegeln tror jag det var skobytet som utlöste besvären. Att jag sedan fortsatte träna trots smärta gjorde att skobyte, stretch m.m. inte hjälpte.

Inlägget blev lite längre än tänkt men, men...

Magnus Söderberg

1969 • Djura

#13

•

10 januari 2009 kl 17:41

Gilla

Hade löparknä för några år sedan. Gick till läkare (även han är löpare och vet vad det innebär att inte kunna göra det man älskar) och fick hjälp. Han rekommenderade mig följande tre åtgärder:

1. Strecha ordentligt och mycket alla muskelgrupper i rumpa och ben. Inte så att det gör ont utan det ska dra i muskelatur/senor.
2. Fortsätt att springa om det inte gör ont i början. Men spring på mjukt underlag, dvs i skogen obanat, vilket minimerar slitaget på senor och leder. Perfekt nu på vintern om det t.o.m är snö (=snöpuls) vilket ger en otrolig styrka.
3. Om du måste springa på väg, alternera sida. Oftast (alltid om man följer trafikreglerna) springer man på vänster sida. Tyvärr lutar vägen och man blir sned i höft samt starkare i det ena benet.

Efter några veckor av dessa råd försvann mina symptomer och har varit skadefri från löparknä sedan dess. :-)

Lycka till!

Peter Algebäck

1978 • Ulricehamn

#14

•

11 januari 2009 kl 03:08

Gilla

Tack för alla svar.

En fråga till bara: Tycker ni det är okej att ersätta löpningen med cykel under en period? Jag känner ingenting när jag cyklar nämligen, men vill ju inte göra det värre.

Tack.

/ Peter

Linda Eliasson

1978 • Nacka

#15

•

11 januari 2009 kl 08:58

Gilla

För mig fungerade spinning som ett utmärkt alternativ när jag hade problem med löparknä. Jag kunde inte springa mer än 5km åt gången innan det började göra ont, så för att få lite längre pass körde jag bland annat långpass på spinningcykel.
Men om cykeln är för stor, dvs om man måste ha alltför raka ben när man trampar, kan man tydligen få känningar av löparknät under cyklingen.

Lycka till och hoppas att du får bukt med knät! Jag var själv så frustrerad förra våren när ingenting verkade hjälpa, jag stretchade, spinnade och funderade om jag verkligen skulle ta mig igenom min första mara. Men sen släppte det plötsligt och jag kunde springa allt längre pass igen. Så ge inte upp!

Peder E

1972 • Domsjö

#16

•

11 januari 2009 kl 09:53

Gilla

För mig så hjälpte varken stretching eller träning. Efter 6 mån kom jag underfund med att det var skorna eller rättare sagt skorna + sulan som var problemet. Pronationsskor + formgjuten sula blev för mycket stöd. Jag skulle definitivt ha neutral sko. Problemen försvann nästan på dagen när jag bytte skor.

Att tänka på är att kombination av inlägg och sko måste hänga ihop. Om du är lätt pronerare så skall du absout inte ha en pronationssko om du samtidigt har formgjutna inlägg.

Magnus

Stockholm

#17

•

11 januari 2009 kl 10:59

Gilla

Tror också att skorna ofta är boven i sammanhanget. Den enda gång jag nånsin fått känningar i knäet var med ett par tegelstensskor (rekommenderade av nån på Löplabbet) som var för pronation. Som tur var slängde jag dessa snabbt och införskaffade på egen hand neutrala lättviktsskor och har sedan dess aldrig haft problem med knäna.

Peder E

1972 • Domsjö

#18

•

11 januari 2009 kl 12:20

Gilla

Håller med. Överdrivet pronationsstöd (eler hög hålfot på skon) kan leda till att foten istället hamnar i supineringläge (tvärtom) Detta lederi sin tur att senan töjs på utsidan knät.

När jag skulle börja jogga lite efter löparknä så tog jag alltid mina mest stabila skor (asics 2120), helt fel skulle det visa sig. Innan dessa hade jag Kayano som också har pronationsstöd. Skillnaden är att Kayanon inte har lika hög hålfot.

Linda Eliasson

1978 • Nacka

#19

•

11 januari 2009 kl 13:18

Gilla

Mitt löparknä kom sig av en gammal skada och förvärrades troligtvis av fel skor för mina fötter (också asics 2120). Men för mig tog det två månader att bli tillräckligt bra för att kunna springa längre sträckor igen. Så det behöver inte gå över på dagen vid skobyte. Om man har gått länge med problemen och sprungit på tills det tar stopp kan det tydligen ta lite längre tid.

Janne Westberg

1969 • Upplands Väsby

#20

•

12 januari 2009 kl 00:16

Gilla

Löparknä kan orsakas av olika saker, så det finns förstås lite olika lösningar. En variant man kan prova är att byta skor. Funkade för mig... (drabbades av löparknä för 2,5 år sedan, av modellen "skruvmejsel rätt in i knät". Skaffade nya skor, problemet försvann med detsamma)