9 maj 2023 kl 11:50
Den energi du har lagrad är en stor mängd fett (även magra personer har det), olika lätt tillgänglig, samt glykogen, några hundra gram i musklerna och kanske 60 g i levern. Vid löpning utnyttjar musklerna en blandning av glykogen och fett, högre andel fett vid lägre ansträngning, men även fettförbränning kräver lite glukos, som tas från glykogenet så länget det finns, tar det slut börjar musklerna bryta ner protein för att få tillgång till den lilla mängd glukos som går åt vid fettförbränning.
Glykogenet räcker typiskt för ca två timmars snabb löpning, sen behövs på fyllnad om man ska undvika muskelnedbrytning och det går ändå inte att springa så snabbt som vid god tillgång på glykogen eller glukos.
För träning gäller därför att man på långpass kan behöva tillföra lite glukos efter ett par timmar och vill man hålla lite högre fart behövs det mer och då får man gärna börja direkt när passet startar. På tävling på maraton behöver de flesta få i sig så mycket som magen kan ta upp. För längre distanser är det också fråga om att kunna fylla på även om det möjligen inte behövs lika mycket om farten är förhållandevis låg. Men eftersom fetterna i kroppen har olika tillgänglighet är det oftast en fördel för ultralöpare att kunna äta, ultralöpning kallas ibland för en tävling i att äta.
