Löpning Träning 47 inlägg 7042 visningar

Stegfrekvens

1978 • Lindome
#1
7 december 2008 - 20:58
Gilla
Att en stegfrekvens på 180 är önskvärd att uppnå har man ju läst på många ställen. Att man ska ha samma stegfrekvens oavsett om man springer snabbt eller långsamt sägs det också. Själv är jag lite av en snigel i spåret. När jag springer sk "lågpuls" ligger jag på 172-174 bpm, vid intervaller och snabbdistanster något högre. Försöker jobba upp stegfrekvensen, men speciellt när jag springer mina långpass känns det väldigt svårt.

Så min fråga är, är 180 bpm idealet även om man som jag springer i 6:30-tempo? Eller blir det först realistiskt genomförbart när man fått upp tempot ytterligare?
< < < 1 2 3 > > >
Roland Söderström
1962 • Onsala
#2
7 december 2008 kl 22:02
Gilla
Jag tycker det blir svårare och svårare att hålla hög kadens ju långsammare det går.
När jag tänker på mitt steg försöker jag tänka "så liten tid som möjligt med foten i backen"
Snabba ettriga steg, och definitivt ingen landning med foten framför kroppen.
När jag tänker på steget så går det oftast automatiskt lite fortare.
Maria Andersson
1966 • Kungsbacka
#3
8 december 2008 kl 10:08
Gilla
Hmm, är iinte du ganska lång Kristina? Har för mig att någon länkade en tabell som tar hänsyn till längden. Annars måste jag säga att jag har inga som helst problem att hålla 180 i 6.30-tempo. Gör "stickprovs-kontroller" i bland, och jag har på nåt sätt nött in takten så oavsett tempo håller jag den.
Upp med bröst och fram med höften, foten rakt under kroppen och fokusera på att "trycka dig framåt" med lätta steg så att baksidan jobbar mest, inte låren.
1978 • Lindome
#4
8 december 2008 kl 15:31
Gilla
Maria: Jag är 170 cm
Jag brukar springa till musik med "rätt bpm" för att nöta in tempot. Och just nu kör jag 172-174 bpm på låtarna men tanken är att öka takten på musiken succesivt för att på så sätt få hjälp att få upp frekvensen (började på 168).

Men det var bra att höra att du fixar det även på lägre tempo - då är det bara att fortsätta nöta :-)
Corben Dallas
1978 • Göteborg
#5
8 december 2008 kl 16:26
Gilla
Detta är det enda jag saknar med min gamla foot pod, att kunna se stegfrekvens..
Krister Hansén
1966 • Arnemark
#6
25 december 2008 kl 13:28
Gilla
Har själv funderat på detta med stegfrekvens. Lite beräkningar av detta med stegfrekvens och steglängd ger att för att göra en tid under 2 min på 800meter eller under 2.30" per km, vilket en elitlöpare kan prestera så krävs en stegländ på 228 cm vid en frekvens på 180 steg i minuten. Om man ökar frekvensen till 200 enkelsteg per min faller steglängden till strax över 200cm vilket genast känns mer "möjligt". Min fråga är då om en 800-meterslöpare kanske håller en lite högre stegfrekvens än tex en marathonlöpare? På sprintdistanser är det ju uppenbart att frekvensen är högre. Har själv försökt räkna 800-meterslöparnas frekvens men insett att det måste vara väldigt individuellt med tanke på kroppslängden. Generellt sett måste det ändå vara så att steglängden minskar med ökad distans. Kanske går gränsen vid ca 800 meter så att man måste hålla en ännu högre frekvens för att klara bra tider på den distansen och ännu kortare distanser? Någon som är insatt?
Johan I
1987 • Örebro
#7
25 december 2008 kl 18:43 Redigerad 25 december 2008 kl 19:02
Gilla
Har redan skrivit detta i en annan tråd om stegfrekvens (finns många, sök så hittar ni) men:

Så här skriver Polar som stegfrekvens och steglängd i sin manual:
"
Stegfrekvens* (eller takt/kadens) är det antal gånger per minut som foten med stegsensorn slår i marken.

Steglängden* är genomsnittslängden för ett löpsteg ((höger+vänster)/2), dvs avståndet mellan fotisättningarna.

Löphastighet = steglängd * stegfrekvens * 2

Det finns två sätt att öka löphastigheten; antingen genom att röra benen snabbare (högre stegfrekvens) eller genom att ta längre steg.

Långdistanslöpare på elitnivå springer vanligtvis med en hög stegfrekvens på 85-95. I uppförsbackar är frekvensen vanligtvis lägre. I nedförsbackar är den högre. Löpare anpassar steglängden för att vinna hastighet, steglängden ökar när farten ökar.

Men ett av de vanligaste misstagen löpare gör, är att ta för långa steg. Den effektivaste steglängden är den som känns naturlig – den som känns bekvämast. Genom att styrketräna dina benmuskler kan du springa snabbare, då musklerna klarar av att föra dig framåt med längre steg.

Du bör också arbeta på att få en maximalt effektiv stegfrekvens. Frekvensen är svår att utveckla, men om man tränar korrekt kan man bibehålla samma frekvens igenom hela loppet och därmed optimera prestationen (om du springer i en tävling). För att utveckla frekvensen bör nerv-muskelkontakten tränas ganska frekvent. Ett träningspass med frekvensträning i veckan är en bra början. Lägg in lite frekvensträning i resten av din träningsvecka. Under långa, lätta lopp kan du lägga in sträckor med snabbare frekvens emellanåt.

När du tränar för längre lopp (halvmaraton, maraton eller längre lopp) kan det vara bra att bevaka frekvensen. En för låg frekvens vid den förväntade löphastigheten kan ge problem senare i loppet när benen blir uttröttade. Ett sätt att undvika detta är att försöka öka stegfrekvensen vid den förväntade löphastigheten. Du kan ställa in löpardatorn så att den visar tempo och stegfrekvens. Försök att korta av steglängden och öka frekvensen med bibehållen fart (ställ in en smal tempozon med ljudsignal). Du kan sikta på att hålla frekvensen över följande:

80/min (4-timmars maratonlöpare)

85/min (3:30 maratonlöpare)

88/min (3-timmars maratonlöpare)

Kom ihåg att detta är bara generella riktlinjer, långa löpare har naturligt något lägre stegfrekvens. Löpare bör också själva känna efter vad som känns bekvämt för dem personligen.

Ett bra sätt att öka steglängden är att styrketräna med backträning, löpning i mjuk sand eller trappträning. En sexveckors träningsperiod med styrketräning ska ge märkbara resultat på steglängden, och om detta kombineras med träning för snabbare frekvens (som korta steg på den bästa 5 km farten), ska detta ge märkbara förbättringar på hastigheten
"

Sen finns även denna tabell (också från Polar):
"
Recommended Cadence vs. Height
Marathon time 4hours 3.5hours 3hours 2.75hours
Pace 5:42/km 5:00/km 4:17/km 3:55/km
Height
190cm 84-86 86-88 88-90 90-92
180cm 86-88 88-90 90-92 92-94
170cm 88-90 90-92 92-94 94-96
160cm 90-92 92-94 94-96 96-98
"

Både stegfrekvens och steglängd minskar vid distanslöpning jämfört med sprint. Men så stor skillnad är det inte, titta på Gebreselassies marathonrekord... under 30 min per mil i snitt (2:56 per km)... det är sjukt snabbt.
1974 • Göteborg
#8
26 december 2008 kl 20:29
Gilla
Jag har för mig att Daniels skriver att medeldistanslöpare i genomsnitt har högre stegfrekvens än 180.
1959 • Saltsjö-Boo
#9
26 december 2008 kl 21:46 Redigerad 26 december 2008 kl 22:11
Gilla
Vänder mig mot Polars sammanblandning av kadens och stegfrekvens i Johan I:s inlägg ovan. Enligt deras logik skulle trestegshopparna vara 1 1/2-stegshoppare :-)

Edit: Reserverar mig med att en "Polarmänniska" också kan få tresteget till 2 eller 1 steg beroende på vilken fot poden sitter...
1965 • Järfälla
#10
27 december 2008 kl 20:31
Gilla
Hej
Visst måste man kunna använda en stegräknare för att kunna mäta stegfrekvensen??
Johan I
1987 • Örebro
#11
28 december 2008 kl 11:57 Redigerad 28 december 2008 kl 11:58
Gilla
Lars:
Om du har en stegräknare som lyckas registrera alla steg så ja, dock är stegräknare sådär på att göra det. Har själv sprungit med 2 st stegräknare förr och det kunde skilja flera hundra steg på samma runda. De satt även på varsin sida och det kunde skilja flera hundra mellan stegräknarna också. De var dock av olika modell, ena kom från McD... Det finns säkert bättre stegräknare idag.

Annars är det ju precis det du skall göra, räkna antal steg under en viss tidsperiod, det ger stegfrekvensen. Sen om du håller denna hela rundan är ju lite svårt att säga. Därför har man t.ex. fotpod som visar stegfrekvensen i "realtid" under hela rundan, samt räknar ut steglängden, distansen och farten.
Bruce B.
1962 • Söråker
#12
19 juni 2009 kl 18:25
Gilla
Jag skulle vilja ta upp denna tråd igen.
jag har inte riktigt förstått hur det går till.
Hur ökar man stegfrekvensen?
Hur träna man?
Är det bara att förkorta stegen och öka farten på fötterna d.v.s. korta snabba steg, eller?
Får man inte högre puls då?
Malin Gustafsson
1969 • Umeå
#13
28 oktober 2009 kl 22:49
Gilla
Instämmer med Bruce, även om det var länge sen han frågade.. Jag har försökt springa mina 5-8 km med högre kadens, typ 165 kommer jag bara upp i (steg/minut), men är det verkligen så att även vi "vardagsmotionärer" som springer 5 km på 30 min, och 10 km på 70 min ska komma upp i kadens på 180 eller mer? Det är ett otroligt trippande, och hur ska det gå med längre steg, och ändå samma "fart" på stegen? finns det någon träningsskola?? Snällasvara,
Nybörjare, men "frälst"
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#14
28 oktober 2009 kl 23:43
Gilla
Intressant Malin. Finns det någon skillnad för olika farter? Optimalt skall man väl ha samma kadens oavsett hastighet och ändra steglängden. Någon som vet mer?

När det gäller övningsdelen så tror jag inte det finns så mycket mer än att öva på att ta snabbare steg med kort kontakt med marken. Det finns några saker som man kan tänka på: Fotisättning rakt under tyngdpunkten (och inte framför kroppen) för att inte få någon bromsande effekt och rappare steg och att få upp underbenet i bakåtpendlingen. Efter att man skjutit ifrån marken med foten pendlar benet bakåt och då vill man att underbenet och foten optimalt skall vara i höjd med knät vid lugn fart. Det gör att man kan föra fram benet fortare igen för nästa steg och ökar därmed stegfrekvensen.

Fotistättningen övar man lättast under pågående löpning helt enkelt. Bakåtpendligen kan man träna genom hälkickar. Det innebär att man joggar i svagt motlut och kickar sig i baken (helst) vid varje steg (eller vart tredje i vissa övningar).

Lycka till med träningen!
1974 • Göteborg
#15
29 oktober 2009 kl 07:44
Gilla
Jag skrev detta i ett annat forum häromdan:

Att BARA fokusera på stegfrekvensen och inget annat kanske inte är bra heller. När jag läste Forumlan [Daniels Running Formula] första gången, ändrade jag min frekvens från 160 till 180 steg per minut. Eftersom jag inte sprang så fort, blev följden korta, låga steg. Knappt något hällyft alls. Detta påverkade sedan steget i högre hastigheter så att jag ökade frekvensen till kanske 200 på bekostnad av steglängden. Förra sommaren fick jag syn på min skugga och insåg att denna typen av löpsteg inte verkade bra.

Sedan dess har jag släppt kravet på stegfrekvens något, och fokuserat mer på andra aspekter: fotisättning under kroppen, högre hällyft, lätt framåtlutning, m m. Det är svårt att veta vad som är bra, men jag försöker bli mer medveten om hur jag springer genom att tänka på vad jag gör, och noga känna efter hur det känns. Jag tror det har blivit bättre.

För dem som sällan springer långsammare än 5 min/km, tror jag det är lättare. Där någonstans upplever jag att det går lättare att springa med både fint löpsteg och hög frekvens.
1960 • Södermalm
#16
29 oktober 2009 kl 20:32
Gilla
Det finns två fördelar med hög stegfrekvens. Dels utnyttjar man muskelelasticiteten bättre, och dels bromsar man mindre.

Egentligen handlar det om att inte aktivt skjuta ifrån. När man landar så sträcks musklerna i vad och fot ut, och de dras ihop automatiskt direkt efter landningen för ett lagom frånskjut. Ett sådant elastiskt frånskjut är mer energieffektivt.

Ett aktivt frånskjut är att ta i mer än man måste, dvs mer än vad som kommer automatiskt. Om man undviker aktivt frånskjut, så landar man också närmare kroppen som en konsekvens, och bromsar därmed mindre.

Det blir naturligt minst tre steg per sekund om man undviker aktivt frånskjut. Testa att springa avslappnat på stället, dvs utan att röra dig framåt, med så lätta "steg" som möjligt. Det blir ungefär tre steg per sekund. Låt sedan kroppen falla framåt, så springer du i samma takt. Man kan definitivt ha högre frekvens när man springer fort, men det finns ingen anledning att ha lägre för att springer långsamt. Man kan springa hur långsamt som helst i 3-takt.

Det enda sättet att få lägre stegfrekvens än 3 per sekund är att förlänga stegen genom att hoppa upp lite i varje steg, dvs i princip hoppa längdhopp lite i varje steg. De flesta av oss gör så, för vi föreställer oss att löpning ska vara ett slitsamt stånkande framåt.

Det blir lätt en trippande smurflik känsla, men det är helt OK, mycket bättre än stånkande. Man vänjer sig snabbt. Jag har lagt märke till att ganska många tjejer har den stilen naturligt, mindre behov av att verka kraftfull kanske ;-)

För att undvika smurfkänslan så ska man lyfta foten rakt mot rumpan i en liten hälkick, som Fredrik skriver. Men det är lite överkurs, och det ska vara väldigt lite om man springer långsamt.
1969 • Upplands Väsby
#17
29 oktober 2009 kl 23:25 Redigerad 29 oktober 2009 kl 23:41
Gilla
Bruce, apropå din fråga:

"Hur ökar man stegfrekvensen?...
Hur tränar man?
Är det bara att förkorta stegen och öka farten på fötterna d.v.s. korta snabba steg, eller?
Får man inte högre puls då?"

Ja, när du ökar stegfrekvensen så drar pulsen gärna iväg, även om tempot är densamma. Om du tränar på med samma stegfrekvens så kommer pulsen fortsätta att dra iväg i några veckor. Men det går över, kroppen anpassar sig efter ett tag och pulsen lugnar ned sig. Efter det är det bara att fortsätta med nya steget, utan att pulsen drar iväg på samma sätt.

Ovanstående är inte taget från några empiriska tester direkt... :-) Bara mina egna erfarenheter när jag tränade upp frekvensen förut från 86 till 90 steg/minut.

Haile och många andra i eliten som gör maran på sub 2.10 verkar gilla 96 steg/minut (brukar oftast räkna till 16 steg under ett 10 sekundersklipp).
#18
30 oktober 2009 kl 18:04
Detta inlägg har raderats
1960 • Södermalm
#19
30 oktober 2009 kl 21:13
Gilla
Jag är väldigt tveksam till bpm. Frekvensen är inget självändamål. Det vikitiga är att man springer avslappnat och inte slösar energi på att aktivt skjuta ifrån och bromsa. Då får man automatiskt bra frekvens. Det är lätt att kolla genom att kika på klockan ibland och kolla att det blir minst 30 steg på 10 sekunder. Om det blir mindre, så måste man slappna av mer.

Man kan ha rätt frekvens genoma att driva runt benen som trumpinnar. Det är inte alls bra. Det kostar energi och ger lätt skador.

Jag håller med Janne om att pulsen går upp i början. Inte så att det känns jobbigare alls. Mer som när man har högre puls för att det är tävling. Snarare känns det lättare.

Långdistanseliten ökar stegfrekvensen ännu mer i spurten, även om Haile inte brukar behöva spurta på maran ;-)
Malin Gustafsson
1969 • Umeå
#20
30 oktober 2009 kl 22:49
Gilla
Jag provade idag igen (2-a gången jag sprang 10 km!! slog "rekord" med 40 sekunder förresten!!). Periodvis sprang jag med högre kadens än vanligt, men det känns för mig som om knäna tar mer stryk av detta än lite lugnare kadens/lite längre steg.... Jag liksom "gled framåt" i många steg med fötterna, då kändes det som om stoppet för knäna blev hårdare än nödvändigt..?
Nej, jag tror jag ska försöka som jag gjort tidigare: inte "studsa upp och ned i stegen" samt inte ta för långa steg. Det känns viktigare att andningen fungerar hyfsat, samt att man tycker det är kul. Kadensen kan komma eftersom ... hoppas jag... för jag vill ju bli snabbare... Målet är under 59, gärna under 55 efter nästa säsong... Drömma kan man ju :-) började springa i mars, hade aldrig sprungit 5 km i sträck... Klarade sub 30 på vårruset i maj... längtar till nästa vår...
Ha det bra allihopa!
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.