Löpning • Rundor & Kartor • 21 inlägg • 4773 visningar •

Löpning i vargrika trakter

Erik Nilsson
1988 • Mariestad
#1
•
20 november 2021 - 07:59
2 Gilla
Hej. Söker era erfarenheter av att springa i vargrika områden.

Där jag bor har vi haft varg till och från senaste åren men sedan några månader tillbaka har det etablerat sig en vargflock. Vi har haft varg i trädgården och den eller de har blivit observerad flertalet gånger.

Jag tycker att det gått bra och inte tänkt på det nämnvärt så länge det bara rört sig om nån enstaka individ. Men när jag fick rapport om 5 vargar blev jag mer rädd och när det nådde mig i veckan att det setts 8 vargar i flock så har glädjen med löpturerna ersatts av en viss oro.
Jag springer ca 5 timmar i veckan på landsbygden på småvägar genom skog och åker. Det är oftast sent på kvällen med stark pannlampa och reflexkläder vilket känns bra då jag tänker att det blir tydligt att jag är människa och att de kan gå undan. Beteendet att hela tiden vända sig om, söka med lampan i skogen, vara beredd på att försvara sig och fundera vad som finns bakom nästa hörn. Att husera flyktkänslan under delar av löpturen är helt enkelt är ingen bra känsla.

Nu söker jag att få era erfarenheter av att springa bland vargar eller er med god kunskap om varg. Kan jag vara helt lugn, ska jag va försiktig, när isåfall (tid på dygnet /tid på året) stanna hemma etc.

Antalet som springer bland vargar är ju kanske inte så många men ni främst kvinnor som springer i främst stadsnära miljö gissar jag känner igen den rädslan på vissa löpturer( fast då för män). Hur tacklar ni det? Tänker att det handlar om att lära sig att acceptera situationen. Men hur?

Statistiken när det kommer till vargattacker talar ju sitt klara språk. Jag bör vara rädd för att bli påkörd av drogpåverkad chaufför, stångad av älg stucken av geting eller halka. Men å andra sidan tänker jag: hur mycket erfarenhet av vargflockar i Sverige finns det? Vi har väl inte haft mkt varg sen skjutvapnets inträde.? kan jag bortse ifrån att ensam trött man 75 kg är ett lätt byte efter en timme i tröskelfart?

Jag vill förtydliga att jag inte vill att tråden ska handla om vargens vara eller icke. Det är en stor och viktig fråga som diskuteras i många andra forum och jag vill lämna den därhän.
< < < 1 2 > > >
Henrik Ortman
1974 • Salbohed
#2
•
20 november 2021 kl 08:11
1 Gilla
Den enda erfarenhet jag har är att det är krångligare att passera ett stängel med 5 trådar än med 2 på mina turer genom områden där man har "mycket" varg.
Reviren är ju så pass stora så chansen att verkligen möta eller ens se varg är enormt liten.
Daniel Markovic
1978 • Jönköping
#3
•
20 november 2021 kl 11:52
2 Gilla
Som du själv skriver så är chansen i princip 0.

Själv är jag betydligt räddare för andra människor som dyker upp långt inne i skogen.

Hade jag sprungit längre norrut är det björnar och avsaknaden av surf. I varmare breddgrader är det ormar.

Det är helt naturligt att vara rädd för saker men det ska inte hindra oss från saker vi gillar att göra
Erik Nilsson
1988 • Mariestad
#4
•
20 november 2021 kl 14:57
2 Gilla
Tack för peppen 😊. Stannade till på dagens långpass och Talade med några kunniga jägare och de tyckte att jag kunde gott kunde springa på som vanligt. Kändes bättre efter det. Lite terapi att starta tråden också.
Corben Dallas
1978 • Göteborg
#5
•
20 november 2021 kl 15:05
2 Gilla
Det ”finns” varg i mina krokar med, och vildsvin, grävlingar, lodjur osv.

Springer ofta i mörker långt ut i skogarna.
Har sprungit hundratals timmar och aldrig sett något direkt ovanligt. Rådjur och harar nästan varje runda. Och rävar ibland.
Ibland ögon som jag inte ser vad dom tillhör.
Ser det mer som fint och spännande att man har detta om kring sig i naturen.

Ologisk och orimlig rädsla är dock vanligt hos människor. Vi har svårt att sätta saker i perspektiv. Och är mer rädd för den inlåsta pistolen i vapenskåpet hos grannen, men reflekterar inte ens över poolen på baksidan när barnen är där och leker..
Där kommer det mentala in, det blir svårt för känslostyrda människor, men lättare för logiskt styrda människor.
Niklas
Sverige
#6
•
20 november 2021 kl 16:49 Redigerad 20 november 2021 kl 16:52
3 Gilla
Alla är självklart olika och har sina egna rädslor. Ingen kan säga att den enes rädsla är obetydligare än någon annans. Men jag har aldrig ens tänkt tanken att vara rädd för just vargar. Att överraska en varg tror jag är omöjligt.

Jag är betydligt mer rädd för lösa hundar….
Erik Nilsson
1988 • Mariestad
#7
•
21 november 2021 kl 18:16
2 Gilla
Känns bra att höra. Jo räv rådjur hare hjort grävling och älg har jag vant mig vid och kan som du säger njuta av. Tror mycket att det är något nytt för mig detta med vargen varpå jag aldrig funderat på det förut. Lite som att sätta sig i bilen och vara skiträdd varje dag. Det hade man ju inte orkat att stå ut med även fast det är det farligaste jag gör varje dag. Svårt som sagt att vara rationell alltid 😊. Så det är väll bara att göra som Kjell Höglund och vänja sig. Ska ut ikväll och det ska bli skönt
Birgit Johansson
1960 • Blackstad
#8
•
22 november 2021 kl 08:26
2 Gilla
Jag har ännu ingen erfarenhet av varg då det ännu bara finns enstaka där jag bor. Däremot sprang jag rakt in i en flock vidsvin en mörk kväll för 1,5 år sedan trotts pannlampa och reflexer, minst en sugga och en massa kultingar. Jag blev väldigt rädd, jag skrek och svor, kultingarna skrek i panik och jag hade ingen koll på var suggan/suggorna var. Det gick bra den gången men har sedan aktat mig för mörka vinterkvällar eftersom det var en väldigt otrevlig upplevelse. Det känns helt enkelt farligare för varje år som går då det bara blir mer vilt i skogarna.
Corben Dallas
1978 • Göteborg
#9
•
22 november 2021 kl 09:29
Gilla
Det lät läbbigt, konstigt att dom inte gömt sig innan du överraskade dom.
Dom brukar ju vara skygga och ha hunnit springa iväg innan man springer på dom.
Birgit Johansson
1960 • Blackstad
#10
•
22 november 2021 kl 11:55
1 Gilla
Jag tror att de helt enkelt valde flyktväg efter där de kom ifrån (deras trygga plats?), det resulterade i en kollissionskurs med mig mitt i. Om det hade hänt mig något alvarligt där ensam i skogen...då hade jag haft problem som jag inte vill tänka på.
Erik Nilsson
1988 • Mariestad
#11
•
22 november 2021 kl 17:45
Gilla
Tur att du klarade dig Birgit. Lät som en mycket otäck erfarenhet. Tack ändå att du delade den.
Patrik Lindegårdh
1979 • göteborg
#12
•
23 november 2021 kl 09:57
Gilla
Tror för övrigt att det är större chans att bli skjuten av en jägare än attackerad av vargar. Eller snarare vet att det är större sannolikhet sett till rapporterad incidenter, kanske dock inte på natten. I stadsnära skogar är det istället lösa hundar man blir attackerad av
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#13
•
23 november 2021 kl 11:07
1 Gilla
Nykvarn är en del av det s k Sjundareviret i Stockholms län där varg funnits i skogarna mellan Gnesta-Nykvarn-Järna sedan ca 2014 och totalt har fyra eller fem kullar med varg fötts under åren. Uppgifter om antalet vargar i reviret varierar men den här vintern har åtminstone ett vargpar med sju valpar fångats på film av länsstyrelsen.

I år har det skett upprepade angrepp på tamboskap på gårdar runt Nykvarn,
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/18-far-har-dott-efter-tva-vargattacker-i-nykvarn-i-helgen


Jag både springer och rör mig mycket i skogen där varg observerats och är aldrig orolig, inte heller vid löpning i mörker med pannlampa. Jag tänker att vargen av naturen är skygg och allra helst undviker oss människor och de ser och hör oss långt innan vi har möjlighet att se dem.

Den här hösten och vinter har varg observerats och också filmats mitt inne i samhället vid ett flertal tillfällen, observationer som också bedömts som säkra av Länsstyrelsen och vid två tillfällen har varg observerats tidigt på morgonen i villaområdet och på gatan jag själv bor på. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/har-gar-vargen-runt-mitt-i-bostadsomradet

Förmodligen är det fjolårsvalpar från reviret som är på väg att vandra bort från reviret på jakt efter både mat och ett nytt eget revir. Det som känns obehagligt är att de kanske känner sig trängda av människor inne bland bebyggelse på ett annat sätt än inne i skogen och att de kanske förlorar lite av sin skygghet mot människor om de vänjer sig vid att röra sig i bebyggelse men påverkar min löpning gör det inte, tvärtom skulle det vara fantastiskt att få se varg men helst då i skogen och på lite avstånd :-)
Corben Dallas
1978 • Göteborg
#14
•
23 november 2021 kl 14:15
Gilla
Ja faktiskt, jägare i skogen, då tänker jag en gång extra, mer än en gång har jag haft en bössa riktad mot mig.. Ja riktad.
Sen då folk med hundar som springer löst. Gillar hundar, men inte hur vissa hundägare hanterar dom :)
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#15
•
23 november 2021 kl 14:37
Gilla
Jag skulle vara mer orolig för lösspringande hundar
Åsa
1983 • Fagersta
#16
•
23 november 2021 kl 19:58
4 Gilla
Ingen fara, de håller sig undan. Har du tur kan ungdjuren visa nyfikenhet. Det har jag själv upplevt. Tre meter var den från mig. Till skillnad från andra så struntar jag i att ta upp mobilen och plåta. Jag tog en markörpinne för snö och börja vifta och tjoa. Så att den sprang och uppfatta mig löparen som ”obahaglig”.. träffat på fem i flock som mest. De är snabba.
Walker67
1947 • Växjö
#17
•
24 november 2021 kl 20:57
1 Gilla
På min skogsrunda ser jag att vildsvin bökat på många ställen och jag har funderat på vilken strategi jag skall ha, ifall jag möter en galt som går till anfall. Skall jag gömma mig bakom ett träd och flytta mig så att jag hela tiden har trädet emellan eller fly upp på en stor sten, klättra upp i ett träd går inte då det inte finns klättringsbara längs stigen/vägen.
Peter Halvarsson
1975 • Linköping
#18
•
24 november 2021 kl 21:46
2 Gilla
Jag har sprungit på vildsvin två gånger utanför Linköping. Lätt pulshöjande. Den ena mitt på dan som sprang fort i väg in i skogen och den andra i skymning där det blev mörkare fortare än jag trott och jag hade ingen lampa. Den gled snabbt ner i diket och ut i högt gräs. Men inget slår lösspringande hundar som ägarna inte har koll på. Haft hundar som bitit efter mig.
Daniel Berglund
1966 • Västra Frölunda
#19
•
24 november 2021 kl 22:26
2 Gilla
Jag noterade på en natt-tur i höstas att svinen inte gillade att jag lyste rakt i trynet på dem med pannlampan på max. De hade väl dragit sig undan ändå, skygga som de är, men jag fick intrycket att pannlampan var extra otäck för dem.
#20
•
24 november 2021 kl 22:49
Detta inlägg har raderats
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.