15 juni 2019 kl 16:06
Bilder som denna, eller M Ekvalls Göteborgsvarv 2008... kanske räcker det med de bilder som tas av enskilda personer, övrigt behöver kanske helst inte finnas alltför tillgängligt för hela världen via resultatsidorna...
Pre-internet var det lite mindre spridning på förnedring, men det var länge en snarlik splitshorts-bild på en man som segade sig i mål på Vindelälvsloppet, i skyltfönstret på ena lokaltidningen i Umeå. Stackarn! Borde väl ändå finnas gränser för skadeglädje...
Svårt det där med offentliga resultatlistor. Jag gillar verkligen att kolla mina vänner från soffan när de åker Vasalopp, Vätternrundor, maror och andra tävlingar... men brukar låta dem själva efteråt berätta om sina lopp, om de vill. Ibland är det ju extra spännande, om man kan kolla resultaten och sikta på en målgångstid om loppet samtidigt sänds på TV, för att få se en skymt av dem. Men som sagt, vill de berätta lyssnar jag gärna, och framförallt om de berättat innan att de ska delta i något, då känns det ju som det bör vara OK att fråga efteråt hur det gick.
Och fanimig om det inte är en större prestation ibland, den som har kämpat sig runt en halvmara med krämpor och missöden på 2:30, än den som sprang 1 timme snabbare! Längre tid ute på fötter, respekt! Och framförallt att folk gör något de gillar, efter sina förutsättningar, det gillar jag! Besserwissers = blä, och/men man måste vara observant på sig själv så man inte är lika klantig som man tycker en del andra är!
"Jaså, du springer, vad gör du milen/halvmaran/maran på då?"
Suck. Det är inte de motiven jag har för min motion. Glädje att ha en kropp som kan röra på sig, vara ute i naturen och se nya ställen, uppleva olika årstider och väder, springa ihop med min livskamrat eller någon annan som jag tycker om att vara med, förhoppningsvis stärka immunförsvaret, rensa ur hjärnan på dåliga tankar, ... Så strunt samma hur lång tid en mil tar för mig. Dessutom väldig skillnad på om den går på platt asfalt eller mullar runt på krånglig kuperad skogsstig, det tänker ju sällan besserwissrarna på. Jag känner nog fler som inte ens springer en mil överhuvudtaget, än såna som gör den på sub 30!
Och vaddårå, en del gillar att sticka, andra att meka med bilar, vara med sina barnbarn, laga mat, prova vin, biodla, ... utan direkta krav på mätbar prestation, så då kan jag väl få lufsa runt efter mina förutsättningar, utan att det stör någon annan, utan att behöva bli sönderanalyserad och jämförd med någon elit?
Jag tror det ibland är de med dåliga samveten eller egen besvikelse som inte motionerar själva, som är de som måste kommentera mest. För att på något märkligt sätt försvara sig själva.
(Lite långt från GDPR nu, sorry.)
