Löpning • Tävlingar & Motionslopp • 14 inlägg • 6378 visningar •

Det här med diagnoser...och Lidingö.

Elin Stävlid
1990 • Göteborg
#1
•
10 juli 2018 - 15:46
Gilla
Ni visa klok som besitter erfarenheten som inte kan sökas på Google:

Hur skiljer jag ut en stressfraktur från mina normalt kroniskt krånglande benhinnor?

STÄNDIG värk i underbenen som kan hanteras såpass att jag kan ligga kring 4-5mil/v. Nu dock alltmer ont höger ben. Obehagligt mycket mer. Klarar att springa med ihopbiten mun men smärtan blir bättre ju längre jag springer. Sista 2km av helgens 21km pass känns bäst, stt jogga endast 2km på gräsmattan är däremot döden. Tryckande kramande stötig smärta från ankeln upp längs ventrala och delvis laterala underbenet. Vill absolut inte hoppa på ett ben...Stel och öm i vaderna generellt men det är inget nytt. Foamar, roterar skor (Salming, pegasus, air), knaprar voltaren, stretchar vader OCH googlar stressfraktur.

Spontant?

//livrädd, anmäld till Lidingö med mål om silvermedalj
Oldboy
1952 • Danderyd
#2
•
10 juli 2018 kl 18:28
Gilla
1. Sluta knapra Voltaren. Det finns en liten risk att det går riktigt illa. Är bara rätt val i vila några dagar för att man ska klara att göra rehab.

Klassisk s k benhinneinflammation visar kraftig ömhet på inre kanten av skenbenet. Låter inte som om det är det du har.

Stressfraktur har jag sluppit. Men jag har haft överansträngda inre vadmuskler. Fick hjälp av en naprapat med dem - massage, vila, stretcha efter varje pass när jag satte igång, en hel minut på varje ben men raka resp lätt böjda knän.

Så gå till ett proffs och få en korrekt diagnos. Stressfraktur kan man se med MR men efter några veckor möjligen med vanlig röntgen, det är läkningen som kan synas, nytt ben med lägre täthet.
Elin Stävlid
1990 • Göteborg
#3
•
10 juli 2018 kl 19:26
Gilla
Tack oldboy!
Mina struliga underben har dock aldrig varit riktigt den klassiska ömhet på insidan underbenen utan mer spritt över skenbenet, trots det diagnos kronisk benhinneinflammation. Är själv läkare och tänker att det svårt att få till en MR i närtid...

har läst att många fått diagnosen stressfraktur endast utifrån klinisk undersökning här på JOGG och funderar ju därför på hur jag själv skulle kunna skilja ut fraktur / inflammation genom att undersöka benen mina??? Och erfarenhetsmässigt - hur ont gör en stressfraktur? Kn man plåga sig genom löppass på 10-25km med en fraktur och förvärra det hela genom att springa vidare?

I mina öron ringer ett uttalande av Malin ewerlöf om att benhinneinflammation är den enda skada man kan springa igenom - det är i ruset av den tanken som jag ändå fortsatt knåda och jogga...
Peter Lindmark
1969 • Åmotfors
#4
•
10 juli 2018 kl 19:49
Gilla
Man ska kunna avgöra stressfraktur genom att med fingrarna finna ett begränsat smärtområde.
Men det är sånt jag bara läst.

Följ gärna rådet att skippa voltaren, så fyller jag på med rådet att inte rotera skor särskilt ofta.
Sen vore det intressant att veta hur dina vader känns vid 45-60 minuter löpning i en mosse.
Det är däremot sånt jag gjort.
Hobbylöparn
Östermalms IP
#5
•
10 juli 2018 kl 21:24 Redigerad 10 juli 2018 kl 21:25
Gilla
Stressfaktur på skenben? Nja, säger jag. Låter som duktig överbelastning.

BTW alla ambitiösa träningsprogram ger väl smärtande vader och skenben eller??? ;-)

Här är en som har det i alla fall. Men vettu, löpning ska göra ont! Det ingår i paketet så-att-säga.
Daniel Wijk
Dalby
#6
•
11 juli 2018 kl 13:14
Gilla
Ta en vårdkontakt och vila, lidingöloppet finns kvar men om du drar på dig en stressfraktur kommer du kanske t o m inte tillbaka till nästa år...
Corben Dallas
1978 • Göteborg
#7
•
12 juli 2018 kl 11:54
Gilla
Jag hade stressfraktur i tibia.
Inga hittade det förens en allmänläkare sa att så är nog fallet och skickade mig på röntgen.
Det syntes, och efter det körde jag powerwalking i flera månader och skippade minimalistiska skor och extrem framfotslöpning.(var ju sååå poppis ett tag)
Sen har det försvunnit.
Det gjorde ont vid löpning och kunde brännas till som om en varm nål kördes rakt in i smalbenet bara från ingenstans.

Elin Stävlid
1990 • Göteborg
#8
•
12 juli 2018 kl 13:22
Gilla
Men Corben Dallas ”det gjorde ont vid löpning”, jag instämmer ju lite med Hobbylöparen att ja det gör ju ont med löpning. HUR ont gör en stressfraktur? Är det smärta 10 av 10? Känner man att benet är avv eller kan det vara som en dov störig tryckande obehaglig känning som bara är som vilken muskelvärk som helst?
Corben Dallas
1978 • Göteborg
#9
•
12 juli 2018 kl 13:44
Gilla
@elin
Ja du, smärta är ganska subjektivt.
Mer än så kanjag inte ge dig tyvärr.
Det var ett gäng år sen med.

Jag har en tråd här någonstans om detta med.
Med diagnoser från div kvacksalvare osv.
Mattias Linell
1982 • Sävedalen
#10
•
12 juli 2018 kl 14:29
Gilla
Det här med skador är trist. Jag har dragits med en hälsporre nu i 15 månader. Skaffade inlägg och kunde börja springa lite smått igen några veckor efter. Men jag har fortfarande ont, nu till och från men det blir ständigt bättre.

Men det jag tycker du kan göra är att byta ut löppassen i ett par veckor och köra alternativträning och börja med riktig rehab och styrka. Jag tycker också att det låter som om du har överansträngt dig ordentligt.

Gissar att din kropp behöver återhämtning och sen byggas upp igen för att klara av träningen som krävs för silvermedalj på Lidingöloppet. Tyvärr är det ju så att man tränar för att orka träna mer och då kommer skadorna.

Det finns många alternativ du kan göra som att cykla, simma eller varför inte rullskidor? Har du dessutom ett gymkort så har du ju en uppsjö av utrustning där att välja mellan. Variation är bra :)
Daniel Wijk
Dalby
#11
•
12 juli 2018 kl 15:52
Gilla
Vad jag har förstått så finns det ett förstadie till stressfraktur som kallas för stressreaktion och låter som det du beskriver. Jag är ingen läkare men nyckel verkar vara att vila. Har du ont när du springer, spring inte. Jobbigt när man har ett mål men det är ändå bara en löptävling, det är inte allt.
Emma Rengbo
1980 • Åkarp
#12
•
12 juli 2018 kl 22:38
2 Gilla
Löpning ska inte ge smärta, eller göra ont. Då är något inte som det ska. Däremot kan det bli obehagligt jobbigt, men då krävs en ganska bra ansträngning. Öm och stelt kan det bli, men det ska fortfarande inte göra ont. Ovana kan ge lite skavanker, men dom ska gå över. Och inte komma tillbaka, om löpningen utvecklas.
Oldboy
1952 • Danderyd
#13
•
13 juli 2018 kl 00:35
Gilla
Jag känner en löpare som fick stressfraktur på båda underbenen (vet tyvärr inte vilken pipa) under Lidingöloppet men var så full av endorfiner att han fullföljde, fick diagnosen efteråt förstås. Men det torde vara undantag, visst är det individuellt men det ska nog mycket till för att inte kännas rejält när man tränar. Det torde finnas några trådar här på jogg att söka på angående upplevelsen.

Håller helt med Emma, det ska inte göra ont när man springer, då tränar man fel. En generell regel om man envisas med att springa trots smärta är att den får aldrig förvärras från gång till gång. Dessutom är det snudd på krav på att man gör något slags rehabövningar för att bli av med den. Och då är ju en korrekt diagnos väsentlig.

Vattenlöpning lär vara toppen när man vill fortsätta förbättra sin löpkondis trots att man har belastat för hårt på de bärande delarna.

Jo, jag har också läst att det går att ställa diagnosen stressfraktur på klinisk undersökning men man ska nog vara idrottsläkare för det. Eller möjligen erfaren ortoped. Du kan väl kolla med någon kollega i rätt fack?
Elin Stävlid
1990 • Göteborg
#14
•
4 september 2018 kl 15:23
1 Gilla
För att inte lämna inlägget utan uppföljning kommer en kort resumé: efter den 13/7 var det ändå ganska bom stopp. Benet vek sig när jag sprang eller gick i trappor, framsida skenben hade ingen bärkraft till slut så det var inte tal om att "springa igenom" smärtan som jag initialt provade att göra. Noggrann sjukgymnast, ortopedkollega och osteopat var samtliga eniga om att ingen riktig diagnos stod att finna. Stressfraktur var inte övertygande, benhinnor inte typiskt, kompartment inte riktigt rätt anamnes och överansträngning - ja det kan man ju aldrig avfärda. Någonstans landade vi i "bindvävs-svullnad", överbelastad fascia - kort sagt oklar smärta pga mkt asfaltslöpning med allt mer entusiastiska tidsmål. Om det var början till en stressfraktur så fick den nu nästan 8v vila från belastning.

Många mil på cykeln, crosstrainer, simning och varierande styrkepass har varit substituten sedan dess och idag snart två månader senare sprang jag en förtjusande kuperad 2-mils slinga utan smärta.

@olboy , stretsch på raka och böjda ben, töj och djup massage av vaderna är på programmet även framöver. Om det blir något lidingö i år eller inte tar jag på volley dagarna innan. Silvermedaljen får bli 2019 om inte formen magiskt nog återkommer efter vilan.

Smärta är svårt och subjektivt men allra svårast är nog ändå att bry sig om den. Lärdomen denna gång blev tyvärr att bita-ihop-mentaliteten och tanken om att löpning skall få lov att göra ont orsakade en sommar med på tok för få kilometrar till själen, å andra sidan så fick jag upp ögonen för alterantivträning på allvar.

Tack alla ni som svarade och gav råd, jag provade allt jag kom över.
//E
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.