Löpning • Övrigt • 36 inlägg • 2800 visningar •

Puls hit och puls dit

Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#1
•
13 oktober 2008 - 17:48
Gilla
Jag får nästan lite kliande eksem när jag läser alla inlägg om puls hit och dit, följa den och den guruns träningsmetoder hit och dit. Det verkar gå inflation i detta. Är det verkligen helt ute att springa på känsla, att göra det som känns bra? Jag har en pulsklocka och använder den till vissa saker, men den styr inte min träning och definitivt inte mitt liv. Jag gör vad som känns bra för mig med min träning. Tillhör jag ett utdöende släkte?
< < < 1 2 > > >
Maria Viberg
1975 • Kristianstad
#2
•
13 oktober 2008 kl 17:50
Gilla
nope, jag är med dig! Jag låter mig dock inspireras och berikas av alla metoder och "gurus", sen kör jag mitt eget (snigel)race.
Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#3
•
13 oktober 2008 kl 17:51
Gilla
Ja, så tänker jag med Maria.
Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#4
•
13 oktober 2008 kl 18:20
Gilla
Köra på känsla? Usch vad otäckt det låter. *ler*
Hawk
1967 • Täby
#5
•
13 oktober 2008 kl 18:26
Gilla
Jag håller helt med. Jag är dessutom så paranoid så att jag misstänker att många av dessa gurus är hårt sponsrade av "den internationella pulsklockelobbyn"
Linda P
1984 • Knästorp
#6
•
13 oktober 2008 kl 18:34
Gilla
Att köra sitt egent race men samtidigt respektera andras val och metoder is the shit. Att testa sig fram och testa nya vägar kan vara väldigt roligt. Alla väljer ju endå i slutet det dom finner passar sig själv bäst.
Bengt
1979 • Vallentuna
#7
•
13 oktober 2008 kl 18:36
Gilla
Det gäller väll inte bara tränig?
Fatta hur många metoder och dieter det finns för att förhoppningsvis gå ner i vikt.. Det är ju bara att kolla på rubrikerna i kvällspressen: "så förlorar du X kg i vikt på X dagar utan att lyfta ett finger" osv...

Själv tittar jag på olika träningupplägg och metoder då och då. Dock tränar jag på mitt eget vis. Jag tränar helt enkelt det jag känner för och det som känns roligt. För det mästa blir det distanspass i varierande längder. Min garmin klocka använder jag för att kolla hur långt och länge jag sprungit, använder inte pulsdelen alls..

Jag kör på metoden: Ät när du är hungrig, drick när du är törstig... osv..
Josefin Hallgren
1974 • Järfälla
#8
•
13 oktober 2008 kl 18:39
Gilla
Kan hålla med till viss del. När jag sprang förra året lät jag pulsklockan styra alldeles för mycket. Blev tillslut mest stressad av att ha den. Nu har jag ju inte sprungit på länge (pga sjukdom) men när jag så småningom kommer igång igen så vill jag springa enbart på känsla... :)

Samtidigt finns det självklart fördelar också...
sören berg
1954 • västerås
#9
•
13 oktober 2008 kl 18:49 Redigerad 13 oktober 2008 kl 18:50
Gilla
Jag har en pulsklocka (polar 210s) fungerar fortfarande utmärkt, fast den är över fem år gammal. Köpte den egentligen av en anledning, och det var för att jag sprang för fort på mina långpass. och den hjälpte mig faktiskt att bromsa farten. Nu för tiden känner när det går för fort (hö hö) Jag tycker att det faktiskt är en bra grej. jag har dessutom intervallprogram på den som jag har nytta av. Använder den när jag behöver den, inte jämnt alltså. man ser snittpuls och maxpuls kan vara bra och jämföra sina pass. Samt att kolla vad man står konditionsmässigt. kort och gott en kul grej samt en bra klocka.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#10
•
13 oktober 2008 kl 19:21
Gilla
Det är väl inte helt ute att göra det som känns bra?

Det borde väl inbegripa att ta till sig moderna hjälpmedel..
Åsa Ekedahl
1969 • Klintehamn
#11
•
13 oktober 2008 kl 19:40
Gilla
Här har du en lustlöpare Gabriella! Så gör jag inte några framsteg heller i och för si, men jag älskar min löpning, den ger mig så mycket glädje och välbefinnande!
Torbjörn Lingmerth
1978 • VETLANDA
#12
•
13 oktober 2008 kl 19:42
Gilla
Sören: Vad bör pulsen ligga på under ett långpass (ungefär)?
J.K.
1966 • Jönköping
#13
•
13 oktober 2008 kl 19:58
Gilla
Håller helt med. Man skall göra det som känns bra. Att springa med pulsklocka känns jätte bra för mig. Världens lyft!
Henrik Nyström
1981 • Dals-Ed
#14
•
13 oktober 2008 kl 20:18
Gilla
Utdöende släkte tror jag inte på men säkert har vi alla olika definitioner på vad som känns bra och funkar.
Jag använder inte heller med pulsklocka men saker o ting går framåt ändå. Kanske hade det varit mer effektivt med pulsklocka men har inte särskilt bråttom utan följer en egen plan som så småningom ska mynna ut i något bra.
sören berg
1954 • västerås
#15
•
13 oktober 2008 kl 21:40
Gilla
ja du Tobbe det beror på vad du har för maxpuls. Jag har 192 i max puls så jag brukar ligga på 125-135 ibland upptill 140 beror på hur platt eller kuperat jag kutar. man utgår alltså från 70 procent av maxpulsen eller strax under. Hoppas att jag varit till någon hjälp.
#16
•
13 oktober 2008 kl 21:51
Detta inlägg har raderats
Peter Lindmark
1969 • Åmotfors
#17
•
13 oktober 2008 kl 23:12
Gilla
jag älskar när pulsen slår, hoppas den gör det länge på Er alla!

...men någon pulsklocka hamnar inte på mig. tog ett stort steg när jag köpte en klocka som pejlar tid ned på sekunder och delar av.

min filosofi är att springa så som det känns bra, och därigenom nå mina mål.
mer schemalagt eller styrt (ex. pulsklockepejl) får mig att gå in i mentala väggen och tappa lusten.

har en kamrat som tränar lite allmänt för bl.a. Vasalopp, och han är lyrisk över sin pulsklocka. den hjälper honom att hålla lusten uppe.
Jan Thor
1979 • Strängnäs
#18
•
14 oktober 2008 kl 06:52
Gilla
För mej så är min pulsklocka en riktig motivationshöjare, jag tittar inte på den hela tiden men jag vill kolla mina rundor efteråt och ju mer info jag kan få ut ju bättre tycker jag det är, sen om jag verkligen blir bättre av det det spelar ingen roll den hjälper mej att komma ut och springa och det är det viktigaste.
Lars Petersson
1965 • Hisings Kärra
#19
•
14 oktober 2008 kl 09:44
Gilla
Min pulsklocka är min personliga coach. Utan den hade jag sprungit för fort, blivit slutkörd och tappat lusten.

Men ibland springer jag bara på känsla, och det kan kännas extra befriande :o) Då får jag även en värdemätare på framsteg.
Gurra Limebranch
1983 • Oskarström
#20
•
14 oktober 2008 kl 10:08 Redigerad 14 oktober 2008 kl 10:09
Gilla
Gabriella; innan PPP (pro-puls-predikan) tar över tråden helt och hållet vill jag bara säga dig att du INTE alls är ett utdöende släkte.
Jag har gått åt andra hållet, dvs från att använda pulsklockan till att inte riktigt veta vart pulsbandet är (förmodligen någonstans i förrådet...).

I juni i år tröttnade jag på att mäta och tolka varenda slag som hjärtat slog eftersom jag inte gjorde några framsteg som kändes roliga. Ständigt skulle det analyseras och kontrolleras och jämföras mot andra och tabeller osv. Jag lade pulsbandet i en låda och testade mig fram under sommaren enligt olika recept och modeller. I augusti kände jag mig rådvill eftersom jag inte riktigt hittat rätt i träningen, eller rättare sagt inte hittat någon som ville träna på MITT sätt, så jag gick med i en klubb. Nu gör jag som tränaren säger istället och skiter i pulsen. Känslan efter varje pass anges i träningsdagboken (som föresten är en skrivbok för 19:- från IKEA) som "upplevd ansträngning" enl. Borgskalan 1-20 och inget annat.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.